Sökresultat:
3663 Uppsatser om Goda möten - Sida 17 av 245
Stadsdel i ytterkanten
Den hÀr uppsatsen Àr ett kandidatarbete pÄ Programmet för Fysisk planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillÀmpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av omrÄden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hÄllbarhet, tÀthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp Àr centrala i skapandet av den goda staden.
KÀnsla av sammanhang som ny lÀrare i förskolan och grundskolan
Arbetet handlar om vad det Àr som ger en kÀnsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lÀrare. UtifrÄn begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollÀrare och sex grundskollÀrare. FrÄgorna var begrÀnsade till omrÄdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda rÄd till oss som blivande lÀrare.
Intervjuresultatet visar att för att fÄ en kÀnsla av sammanhang under första tiden som lÀrare sÄ mÄste helheten fungera. Det Àr en kombination av en bra gemenskap och stöd frÄn kollegor och skolledning, arbetet med barnen, förÀldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete kÀnns nÄgorlunda strukturerat, som gör att denna kÀnsla infinner sig.
Vilka kunskaper elever anser sig ha kring kosten och dess
betydelse för hÀlsan
Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka kunskaper eleverna ansÄg sig ha inom Àmnet kost och dess betydelse för hÀlsan. Undersökningen gjordes med hjÀlp av enkÀter och omfattade totalt 97 elever i Äldrarna 14 till 19 Är. Vi ville Àven försöka se hur eleverna Ät under en normal vecka och jÀmföra detta mot elevernas kunskaper sÄvÀl mot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien har uppkommit genom författarnas intresse för elevers allmÀnna hÀlsokunskaper samtidigt som vi under vÄr utbildning fÄtt erfarenheter som visade pÄ dÄliga kostkunskaper hos eleverna. Dessa erfarenheter visade Àven att mÄnga av eleverna Ät dÄligt och sÀllan under skoldagarna.
"There is no good and evil. There is only power..." : Om ondskan i Harry Potterfilmer och om att anvÀnda film i religionsundervisning pÄ grundskolans senare del och pÄ gymnasiet
Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur ondskan framstÀlls i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan anvÀndas i religionsundervisning pÄ grundskolans senare del och gymnasiet för att fÄ till stÄnd en diskussion om ondska med elever.För att uppfylla mitt syfte tÀnker jag svara pÄ följande frÄgor:1. Hur vet man som tittare vilka som Àr onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gÀrningar, dialoger, miljöer och fÀrger visar vem som Àr ond?2. Hur kan man anvÀnda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning pÄ grundskolans senare del och pÄ gymnasiet?I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att fÄ makt.
UmeÄs förutsÀttningar för ett hÄllbart resande : Idag och imorgon
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska stÀder kan arbeta för att minska invÄnarnas bilresande. I studien har UmeÄ kommuns arbete med hÄllbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vÀgleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nÀmnare för stÀder som visar pÄ goda resultat för invÄnarnas val av hÄllbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssÀtt pÄ prioriteringen av trafikstrukturen i dessa stÀder. Det gemensamma för stÀderna med goda resultat Àr att de har planerat lÄngsiktigt, med ett hÄllbart resande i fokus.Av UmeÄ kommuns planeringsdokument framgÄr att visionen för tÀtorten har mÄnga delar gemensamt med dessa stÀder, varav mÄlen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort Àr det tydligaste. Efter att ha studerat UmeÄ tÀtorts nuvarande markanvÀndning, uppsatta planeringsmÄl och politiska beslut framgÄr det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt lÄngt ifrÄn varandra.
Lika villkor för pojkars och flickors lÀrande?
Detta examensarbetes syfte var att ta reda pÄ ifall en skola i SkÄne ger pojkar och flickor lika goda möjligheter och förutsÀttningar för lÀrande, genom att ur ett genusperspektiv undersöka tre pedagogers förhÄllningssÀtt vad det gÀller talutrymmet och det sprÄkliga samspelet med eleverna.
För att uppnÄ mitt syfte har jag under sammanlagt nio lektioner observerat hur pedagogerna fördelat talutrymmet och hur mÄnga frÄgor samt följdfrÄgor de stÀllt till pojkar respektive flickor i klasserna. Jag har Àven tittat nÀrmare pÄ vilken sorts uppmÀrksamhet pedagogerna gett eleverna samt hur de valt att placera elevernas bÀnkar i klassrummet.
Tidigare forskning frÄn 90-talet visade att pojkar hade bÀst möjligheter och förutsÀttningar för lÀrande bl.a. eftersom de fick större talutrymme Àn flickor. Pojkar fick Àven flest antal frÄgor av pedagogen och fick vidareutveckla sina svar oftare Àn flickor.
Arbetsmiljöarbete: SkellefteÄ Kraft
Syftet med detta examensarbete var att undersöka om SkellefteÄ Krafts arbetsmiljöledningsarbete Àr vÀlfungerande och kan tillÀmpas i det vardagliga arbetet. Tidigare forskning har visat att positivt och tydligt ledarskap, utvecklad kommunikation, ett gott samarbete, delaktighet, tydliga roller, mÄl och förvÀntningar men ocksÄ möjlighet att utvecklas, administrativt och personligt stöd och en bra fysisk arbetsmiljö leder till en ?frisk arbetsplats?. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om arbetsmiljö bÄde av fysisk och psykosocial karaktÀr samt av andra vÀsentliga faktorer för att uppnÄ en god arbetsmiljö. Genom triangulering, det vill sÀga bÄde kvalitativ och kvantitativ metod, har data till arbetet samlats in för att söka svar pÄ frÄgorna: Hur ser fördelningen ut mellan det fysiska och psykosociala arbetsmiljöarbetet i SkellefteÄ Krafts system om arbetsmiljöledning? Hur arbetar ledning och medarbetare med den psykosociala arbetsmiljön? Hur tillgÀnglig Àr information om den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna vid SkellefteÄ Kraft? Genom semistrukturerade intervjuer med tio intervjupersoner samt genom en kvantitativ enkÀtundersökning med 51 respondenter, samtliga tillsvidareanstÀllda vid SkellefteÄ Kraft, samlades data in.
"God och sÀker vÄrd" ? sjuksköterskans arbete mot vÄrdrelaterade infektioner
Introduktion: VÄrdrelaterade infektioner Àr en komplikation som drabbar cirka tioprocent av patienterna som vÄrdas pÄ sjukhus. Studier visar att det finns möjligheter attförebygga cirka en tredjedel genom basala hygienrutiner, ÀndÄ Àr det ett problem att fÄvÄrdpersonalen att konsekvent och uthÄlligt tillÀmpa dessa. Sjuksköterskor, med högnÀrvaro i patientarbete och kunskaper i hygienarbete, har goda möjligheter att utvecklaoch vara delaktiga i arbetet att minska förekomsten av VRI. Syftet med litteraturstudienvar att genom tvÄ frÄgestÀllningar undersöka hur individuella och organisatoriskafaktorer kan minska förekomsten av vÄrdrelaterade infektioner och ökapatientsÀkerheten. Metod: Resultaten baseras pÄ 11 vetenskapliga artiklar.Artikelsökningen genomfördes i tvÄ databaser och i tvÄ utvalda tidskrifter, samt medhjÀlp av referenslistor och sökning pÄ författarnamn.
Den goda viljans makt. En diskursanalys av ADHD-diagnosen
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.
HÀlsofrÀmjande friskvÄrdsarbete : En fallstudie om friskvÄrdsarbete inom kommunal vÄrd- och omsorgsförvaltning
Under senare Är har frÄgan om ett hÄllbart arbetsliv blivit allt viktigare. Det innebÀr att goda arbetsförhÄllanden kommer att bidra till att mÀnniskor orkar arbeta fram till pensionen. FriskvÄrd har gÄtt frÄn att enbart vara en förmÄn till att bli en investering för att frÀmja hÀlsa. AnstÀlldas hÀlsa och arbetsmiljö Àr en del av personalfunktionens övergripande arbete för att behÄlla personal. Fysiskt krÀvande yrken som omsorgsarbete Àr ett stort arbetsmiljöproblem som krÀver att organisationer försöker förhindra att arbetsrelaterad sjukdom intrÀffar.
I vÀntan pÄ Det goda livet : om nÄgra ungdomars och unga vuxnas förestÀllningar kring jaget, gruppen och samhÀllhet
Syftet med denna uppsats var att undersöka nÄgra ungdomars och unga vuxnas förestÀllningar kring vad som Àr ett gott liv utifrÄn ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mÄr bra idag Àr det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). TÀnkbara förklaringar Àr att pressen i skolan tycks öka, samt att övergÄngen mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). HÀlsa Àr ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras pÄ arbetsmarknaden samt att kÀnna delaktighet i samhÀllet kan ses som viktiga hÀlsofaktorer för unga mÀnniskor (Reine, 2009; Statens folkhÀlsoinstitut, 2010).
Skapar organisationer förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga?
Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka om organisationer skapar förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka pÄverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlÀtta för (skapa förutsÀttningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som tvÄ fallstudier dÀr insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och pÄverkansfaktorer som ledare i organisationer anvÀnder, som ger goda eller vissa förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa Àr, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmÀnhet Àr tillgÀngliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat Àr viktigt.
Utanförskap och Försoning i Elisabeth Rynells Till Mervas
Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.
Goda grupper genom pedagogiskt drama : Hur kan pedagogiskt drama pÄverka gruppens sammanhÄllning?
Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.
GymnasielÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen
Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.