VÄrt syfte med undersökningen Àr att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen Àr ett tillfÀlle dÀr barnen trÀnas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har Àven tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten dÀr vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vÄr undersökning har vi gjort observationer med hjÀlp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillÀmpar ett inkluderande arbetssÀtt av förskolebarn med hörselnedsÀttning. Detta görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och interaktion anses grundlÀggande för lÀrande. För att kunna svara pÄ forskningsfrÄgorna har observationer samt intervjuer utförts. UtifrÄn resultatet kan vi se att ett frekvent anvÀndande av tecken och förstÀrkning Àr av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsÀttning och ge dem samma förutsÀttningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet gÄr att utlÀsa miljöns pÄverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsÀttningar.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av tvÄ studenter men avslutats av en. Examensarbetet Àr en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus pÄ lÀrarens yttranden. För att undersöka detta anvÀnder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv pÄ inlÀrning. Vi har observerat tre lÀrare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade pÄ att kartlÀgga lÀrarnas yttranden.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i körledares förhÄllningssÀtt till och hantering av sÄngtekniska övningar i kör. Bakgrundskapitlet beskriver sÄngrösten som instrument, och olika ? i sÄngsammanhang ? vanligt förekommande begrepp samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ett sociokulturellt perspektiv i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av den kvalitativa intervjun som metod. Fyra i nulÀget aktiva körledare intervjuades och i resultatet beskrivs deras syn pÄ vad röst- och sÄngteknik innebÀr och hur de gÄr tillvÀga för att förmedla detta till sina korister samt vilka redskap som anvÀnds för ÀndamÄlet.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Studien behandlar lÀrares förhÄllningssÀtt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet Àr att, genom videobservation och intervju med tre lÀrare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lÀrarna vÀljer att arbeta med den under matematiklektioner. VÄrt fokus ligger pÄ artefaktens relation till lÀrandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÄg pÄ lÀrares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har Àven sett till lÀrarnas anvÀndande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Syfte: Med utgÄngspunkt i de nedÄtgÄende resultaten kring lÀsförstÄelse, som mÀtningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, Àr syftet med denna studie att förstÄ hur lÀsförstÄelsearbetet i Ärskurs 4-6 ser ut. LitteraturgenomgÄng: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande sker i sociala sammanhang. Vi har Àven utgÄtt frÄn ett literacyperspektiv dÀr skriftsprÄkliga aktiviteter pÄverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om lÀsförstÄelse valts ut för att ge oss en djupare förstÄelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vÄrt resultat. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskning dÀr kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktÀr, har anvÀnts som en metod för att samla in empiri. Resultat: Det resultat studien visar Àr att alla fem lÀrare ser pÄ lÀsförstÄelse som nÄgot mer Àn att endast kunna avkoda. Resultatet visar Àven att lÀrarna, pÄ olika sÀtt, aktivt arbetar för att utveckla elevers lÀsförstÄelse. Vidare visar resultatet lÀrarnas syn kring om undervisningen baseras pÄ teorier och i sÄ fall vilka dessa Àr..

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkten Àr att konkretisera IKTs artefakter, sÄ som datorer och interaktiva skrivtavlor av bÄde lÀrare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vÄrt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervÀgande anvÀnder datorn till att skriva med i skolan, men Àven att söka information för att fÄ mer kunskap. Det framkommer Àven att det Àr förnuftigt att lÄta elever anvÀnda datorer i tidig Älder för att bli förtrogen med den, dÄ datorn anvÀnds genom hela skolgÄngen.

Syftet med studien Ă€r att studera hur förskollĂ€rare och barn anvĂ€nder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar pĂ„ tre olika förskolor. UtifrĂ„n observationerna söktes Ă€ven svar pĂ„ följande forskningsfrĂ„gor: vilken roll har förskollĂ€rare i anvĂ€ndningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur anvĂ€nds surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollĂ€rare, en pĂ„ varje förskola, för att besvara forskningsfrĂ„gan om hur förskollĂ€rare ser pĂ„ surfplattans anvĂ€ndning i förskolan. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten i studien Ă€r ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r begrepp som artefakt, interaktion och den nĂ€rmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt anvĂ€nds i den planerade verksamheten med fokus pĂ„ barnens lĂ€rande.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders.

Detta examensarbete handlar om Ätta pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Vi har med hjÀlp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förÀndrat deras förhÄllningssÀtt till matematik. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika förskolor. TvÄ Reggio Emilia- inspirerade förskolor och tvÄ kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

Studien har som syfte att belysa förskollÀrarnas upplevda kunskap om och förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser pÄ sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan har visat att bristen pÄ utbildning i Àmnet var ett hinder i deras arbete och förhÄllningssÀtt att utveckla matematiken i förskolan. Med Àndrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i Àmnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom Àmnet. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande.