Syftet med studien Àr att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat pÄ forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella lÀge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets lÀsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits pÄ omrÄdet. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benÀmningar och modeller för bearbetningen, men ocksÄ konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnÄr dessa pÄ bÀsta sÀtt i undervisningen. Studien har genomförts med utgÄngspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv.

Vi har i vÄr studie frÄgat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrÄdsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi anvÀnde en kvantitativ metod dÀr vi stÀllde frÄgor genom att i enkÀtform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. HÀlften av de tillfrÄgade svarade pÄ vÄr enkÀt och av dessa angav knappt hÀlften (70 personer) att de varit engagerade i elevrÄdet. Om det skulle motsvaras av liknande vÀrden inom politikerkÄren som helhet, ett elevrÄdsdeltagande pÄ drygt 40 %, skulle det vara en uppseendevÀckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sÄdant antagande genom vÄr studie.

LÀrare anvÀnder IKT i olika utstrÀckning i verksamheten och de har olika kompetens nÀr det gÀller hur verktygen ska anvÀndas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn Àr tvÄ begrepp som Àr nÀra förbundna. LÀrarens kunskapssyn pÄverkar hur verktygen anvÀnds i verksamheten och kompetensen pÄverkar om lÀraren kan anvÀnda verktygen pÄ rÀtt sÀtt för att skapa möjligheter till lÀrande. I uppsatsen studeras lÀrarens kunskapssyn och hur den pÄverkar undervisningen med IKT.  FrÄgestÀllningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lÀrarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrÄn hur syner pÄ kunskap kommer till uttryck genom lÀrarens undervisning med IKT.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning dÀr en SUM-elev, elev med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gÀller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lÀrande i undervisningsprocessen Àr ocksÄ nÄgot som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i Ärskurs ett. Fallstudien innehÄller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundlÀggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka ocksÄ har filmats. Till analysen anvÀnds Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjÀlp av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt söka en förstÄelse av lÀrares syn pÄ interaktionen elev- lÀrare. Fokus har vilat pÄ attitydförÀndringar hos eleverna, under en 40 Ärs period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lÀrare. Det ges Àven en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till pÄverkansfaktorer i vÄr omgivning. Bakgrunden behandlar likasÄ de större samhÀllsförÀndringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan pÄ 1980-talet.

SammanfattningArbetsmöten Àr ett vanligt förekommande sÀtt för chefer och medarbetare att utbyta information, diskutera arbete eller beslut som Àr relaterade till den organisation de arbetar inom. Men vad sker om vi ser arbetsmötet som en arbetsuppgift? Vilka fÀrdigheter, metoder och kompetenser behöver vi besitta för att delta i och leda möten och hur lÀr vi oss utveckla dessa förmÄgor? Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som medarbetare och chefer tillskriver arbetsmötet och vad det innebÀr att lÀra sig delta i och leda möten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ? Vilka kompetenser Àr betydelsefulla under ett arbetsmöte?? och ?Hur utvecklar mötesdeltagare och mötesledare sin förmÄga att delta i och leda arbetsmöten??.

Syftet med studien Àr att beskriva lÀrares skönlitterÀra höglÀsning i Äk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lÀrande. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot möjligheter för lÀrande för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden Àr inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebÀr att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lÀrare, som undervisar i Ärskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Resultatet visar att lÀrare i Äk 4-6 har olika syften med skönlitterÀr höglÀsning.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska fÀrdighetstrÀningen pÄ Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats dÀr tvÄ fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 Är. Materialet analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssÀtt, samt Àven undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna Àr delaktiga i sina lÀrandemÄl. Den undersöker lÀrarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsÀrskola, samt grundsÀrskola inriktning trÀningsskola.Taluppfattning handlar mycket om att det Àr ett verktyg och grunden i all matematik, men Àven om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande utvecklas i samspel med andra och att lÀrandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som anvÀnts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, dÀr resultatet blir ett utfallsrum.

För att uppnÄ jÀmlik hÀlsa för alla Àr arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan nÄr en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hÀlsofrÀmjande arbete genom BankhÀlsan FriskvÄrd, som i sin tur anvÀnder hÀlsoombud pÄ bankkontoren. VÄrt syfte med studien var att studera Swedbanks hÀlsofrÀmjande arbete genom hÀlsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp sjÀlvförmÄga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhÄller sig alla till arbetsplatsen och har anvÀnts för att sÀtta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgÄngspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lÀrande och det salutogena perspektivet.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan Àr nÄgot som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i Àmnet. Flera av de styrande krafterna som pÄverkar förskolans verksamhet beskrivs och Àven förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv pÄ lÀrande, vÀrderad kunskap i samhÀllet och pÄ motivation till lÀrande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvÀndning.SyfteAtt undersöka datoranvÀndning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationÀr dator i verksamheten.- Hur ser anvÀndandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvÀndningen med i verksamheten?- Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgÄngspunkt och tog inspiration frÄn den etnografiska forskningsansatsen dÄ dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar mÀnniskors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhÀmtning av underlag till studien var fÀltforskning i form av observationer och informella intervjuer och fÀltsamtal.ResultatFÀltforskningen resulterade i en mÀngd exempel pÄ hur förskolan anvÀnde tekniken till att bÄde ersÀtta redan existerande aktiviteter, men Àven hur den bidragit till att utveckla och förÀndra aktiviteter och arbetssÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssÀtt, samt Àven undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna Àr delaktiga i sina lÀrandemÄl. Den undersöker lÀrarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsÀrskola, samt grundsÀrskola inriktning trÀningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det Àr ett verktyg och grunden i all matematik, men Àven om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande utvecklas i samspel med andra och att lÀrandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som anvÀnts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, dÀr resultatet blir ett utfallsrum.

Studiens syfte Àr att undersöka hur 8 lÀrare anser sig arbeta, i grundskolans Ärskurs 1-3, för att stÀrka utvecklingen hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intentionen Àr vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lÀrare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgÄngspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har 8 lÀrare intervjuats, 4 arbetar pÄ en stark svensksegregerad skola och ÄterstÄende 4 arbetar pÄ en mÄngkulturell skola. Samtliga lÀrare i studien undervisar och Àr verksamma pÄ lÄgstadiet, dÀr vi hos alla har undersökt vilka metoder och ÄtgÀrder dessa lÀrare beskriver att de anvÀnder sig av dÄ elever uppvisar lÀs- och skrivsvÄrigheter.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.