Bakgrund: Sedan januari 2010 ingår vaccin mot humant papillomvirus i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Beslutet att vaccinera eller inte vaccinera sina barn kan vara svårt för föräldrar. Syfte: Var att beskriva föräldrars kunskap om och attityd till vaccin mot humant papillomvirus och hur det inverkar på deras beslut att vaccinera sina barn. Design: Mixed-methods research integrated design. Metod: Beskrivande litteraturstudie.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om oral administrering av två milliliter 30 % glukos har någon smärtlindrande effekt vid vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund [MPR]. Metod: Urvalsgruppen bestod av 18 månader gamla barn som besökte Samariterhemmet- och Eriksbergs barnavårdcentral (interventionsgrupp) eller Flogsta barnavårdcentral (kontrollgrupp) för en 18-månaderskontroll och MPR-vaccination under tiden för studien. Totalt deltog 24 barn, interventionsgruppen bestod av 14 barn och kontrollgruppen bestod av 10 barn. Studien har genomförts med en kvantitativ, kvasi-experimentell design. Vid observation av deltagarna mättes skriktid samt föräldrarnas upplevelse av barnets smärta.

Det är sedan länge känt att om höns hålls i naturlig belysning varierar äggläggningen med årstiderna. Lägst antal ägg läggs när dagarna är som kortast och ljusstimuleringen är som lägst. Eftersom hönan reagerar även på artificiellt ljus kan ljusprogram användas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att därigenom undvika årstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur ljuset styr hönans könsmognad och ägg-läggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisät-tande hormon (GnRH) vilket ökar frisläppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).

Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

Syftet var att belysa kvinnliga sjuksköterskestuderandes kännedom om och inställning till HPV vaccination, samt att ta reda på hur de resonerade kring sitt eget val rörande HPV-vaccination. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskestudenter deltog. Resultat: Studenterna hade en god kännedom gällande HPV-vaccination. Samtliga studenter var positivt inställda till HPV-vaccin. Däremot framkom en viss misstänksamhet mot HPV-vaccin då de uppfattade det som nytt och obeprövat.

Vaccination as a part of the preventative public health project has for many years been one of the important tasks of the children's health care. The vaccination program has been adjusted to current research and the health situation in the country. Having their children vaccinated is not something obvious for all parents, though. Especially the vaccination against measles, whooping cough and German measles have been questioned. The purpose of this literature study was to investigate the reasons for the resistance to vaccinate and to illuminate the security creating advice of the nurse at the public health centre.

Bakgrund: Sedan januari 2010 ingår vaccin mot humant papillomvirus i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Beslutet att vaccinera eller inte vaccinera sina barn kan vara svårt för föräldrar. Syfte: Var att beskriva föräldrars kunskap om och attityd till vaccin mot humant papillomvirus och hur det inverkar på deras beslut att vaccinera sina barn. Design: Mixed-methods research integrated design. Metod: Beskrivande litteraturstudie.

Bovin neonatal pancytopeni (BNP) är en ny sjukdom som rapporterades första gången 2007. Sjukdomen yttrar sig som en kraftigt ökad blödningstendens hos kalvar yngre än en månad och leder oftast till döden hos de drabbade djuren. Karaktäristiskt för sjukdomen är perifer trombocytopeni och leukocytopeni tillsammans med benmärgsaplasi. Bakgrunden till sjukdomen tros vara vaccination av modern med ett speciellt inaktiverat vaccin mot bovin virusdiarré virus. Restantigen från vaccinproduktionen inducerar antikroppsbildning hos kon och dessa antikroppar förs senare över till kalven via råmjölken och orsakar immunmedierad destruktion av olika celler i blodet och benmärgen.

Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom..

Bakgrund: Sedan januari 2010 ingår vaccin mot humant papillomvirus i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Beslutet att vaccinera eller inte vaccinera sina barn kan vara svårt för föräldrar. Syfte: Var att beskriva föräldrars kunskap om och attityd till vaccin mot humant papillomvirus och hur det inverkar på deras beslut att vaccinera sina barn. Design: Mixed-methods research integrated design. Metod: Beskrivande litteraturstudie.

The castration of piglets is performed routinely all around the world. Most castrations are done without anaesthesia and analgesia, despite the fact that this procedure has been proved to induce acute pain and stress for the piglets. The procedure regarding castration of piglets is currently a hot topic of debate and an important political issue. The underlying issue is the boar taint which are highlighted in the heating of the meat after slaughter, which in turn can lead to reduced meat sales as it can be perceived as unpleasant for many consumers. The purpose of this study is to examine alternative drugs which may be selected in order to replace the practice of castration of piglets without anaesthesia, in light of improved animal welfare.

Att känna osäkerhet inför MPR vaccinationen kan innebära att beslutet att vaccinera sina barn upplevs påfrestande för föräldrarna. Eftersom föräldrar i allmänhet vill sitt barns bästa vill de inte på något sätt riskera att göra sitt barn illa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars osäkerhet inför att vaccinera sina barn med MPR-vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Sexton vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att bli påverkad av media, att ha för lite kunskaper, att känna oro och rädsla för vaccinets biverkningar samt att känna brist på förståelse från vårdpersonal och anhöriga.

Purpose: To assess awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccines, use of condom and participation in pap-smear screening among high-school students in Uppsala County. The intention was also to investigate if there were any differences between students at theoretical programmes and vocational programmes.Methods: 608 students from seven high-schools in Uppsala County answered a questionnaire covering demographics, awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccine, use of condoms and pap-smear tests.Results: A majority of the students had never heard of HPV (86 %, n=521), HPV-vaccine (94 %, n=537) or the link between HPV and cervical cancer (88 %, n=563). Most respondents had a positive attitude towards HPV-vaccine (84 %, n=508), but the biggest obstacle was the high cost (37 %, n=227). The students believed that it was less likely that they would use a condom with a new partner if vaccinated (mean=78, SD=26, p<0.001), or if they or their partner used contraceptive pills (mean=62, SD=32, p<0.001) compared to how likely it was that they would use a condom in general with a new partner. The girls rated the probability that they would participate in a pap-smear screening as relatively low if vaccinated (mean=59 SD=27).

Rabies sprids vanligen genom ett bett av ett infekterat djur men det förekommer även andra spridningsvägar. Två av dessa är genom inandning av rabiesvirus, det vill säga aerosol spridning och via organtransplantation då donatorn är infekterad med rabies. Då det inte finns någon vedertagen behandlingsmetod för sjukdomen när symptom väl uppträtt måste sjukdomen förhindras innan detta sker. Rabies kan förhindras med vaccinering, både hos djur och människor. För att stoppa spridningen bör man fokusera på de viktigaste smittspridarna, bland annat fladdermöss och hundar.

Introduktion: HPV-vaccination infördes i vaccinationsprogrammet 2012 för flickor 11?13 år. Vaccinationen ges vid tre upprepade tillfällen under cirka ett år. Smärta och oro i samband med vaccination påverkar varandra och kan leda till en ond cirkel där smärtupplevelsen ökar. Upplevelsen kan påverkas av tidigare erfarenheter av vaccination.