Skolan är ett forum där varje elev har olika förutsättningar, förmågor och erfarenheter. Alla elever har rätt att utvecklas inom samtliga ämnen, vilket föranleder att läraren bör anpassa undervisningen utifrån flera perspektiv och många olika individers behov. Idrott och hälsa A är en kurs inom vilken det finns en stor bredd där en rad olika moment skall få ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsättningar, där alla har olika förmågor och där somliga elever har särskild fallenhet för vissa moment. Vilka rättigheter har elever med särskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hälsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, färdigheter och förmågor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lärare som undervisade i kursen Idrott och hälsa A på gymnasiet har då det kommer till att arbeta med elever som är särbegåvade inom en specifik idrott.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.            Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka i vilken mån leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. Frågeställningar till näringsberäkningen: Hur ser energi- och näringsinnehållet i skolmat ut i förhållande till SNR? Finns skillnader, och i så fall vilka, i energi- och näringsinnehåll i förhållande till SNR? Frågeställningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten? Finns skillnader, och i så fall vilka, i hur leverantörerna resonerar?MetodDe metoder som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en näringsberäkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos två leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. Näringsberäkningen har gjorts utifrån recept som använts under en exempelvecka vardera som vi fått ta del av från leverantörerna.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats med intervjuer och fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna görs med äldre personer som nyligen flyttat till ett särskilt boende. Frågorna är utformade för att möjliggöra en belysning av det liv som den äldre levt, från barndom till ålderdom. Fokusgruppsintervjun är gjord med anhöriga till äldre bosatta på särskilt boende. Denna används som ett komplement till intervjuerna med de äldre.

Bakgrund: Skolan har visat sig vara en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Det hälsofrämjande projektet Hälsoverkstaden genomfördes i 13 skolor i Helsingfors med omnejd under åren 2006-2008 med temaområdena kost, fysisk aktivitet och sömnvanor.Syftet: Att undersöka lärarnas erfarenheter och upplevelser av engagemang och deltagande i Hälsoverkstadsprojektet.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och fokusgrupper användes som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper genomfördes med 20 lärare från projektskolorna. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: En god kommunikation och samverkan inom skolan och med projektorganisatören avgjorde hur fruktbart projektet i skolan hade varit. Faktorer som påverkade engagemanget var, hur skolan vid starten hade förbundit sig (commitment) och hur kollegiet förhöll sig, stödjande eller mindre stödjande, till projektarbetet.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan är ett folkhälsoproblem som sträcker sig genom alla åldersgrupper. Psykisk ohälsa är som störst bland unga mellan 16-24 år där problem med sömnen är en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som påverkar sömnvanor vid högre studier.Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i åldrarna 20-30 år på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys där tre stycken teman framkom. Hänsyn togs till de etiska aspekterna och även informerat samtycke av deltagarna.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.