Sökresultat:
643 Uppsatser om Globalt inköpsarbete - Sida 42 av 43
Offentlig och privat etisk upphandling - En explorativ jÀmföresle
GrÀsrotsorganisationer, Àven kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har pÄ senare Är inte bara riktat uppmÀrksamhet mot multinationella företag, utan Àven den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhÀllsdebatt att etiskt ansvar berör Àven offentlig upphandling. En lagÀndring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hÀnsyn i upphandlingar. Inom privat nÀringsliv Àr etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som Àr ett frivilligt Ätagande. Etisk upphandling gÄr ut pÄ att krav stÀlls pÄ leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som frÀmjar mÀnskliga rÀttigheter i arbetslivet.
Substans i maktbalans : Maktpositionering av Ericssons leverantörer
Studien har utförts pÄ företaget Ericssons avdelning för strategiskt inköp och syftar till att utforma en inköpsportfölj som kan positionera maktbalansen mellan Ericsson och dess leverantörer. Undersökningen utförs pÄ tre olika kategorier inom inköp; Hardware, Logistics och R&D Consultancy Services. Studien ger Àven förslag pÄ strategier som kan appliceras för att flytta maktbalansen till en mer fördelaktig position. För att kunna utforma en maktpositioneringsmodell undersöker studiens författare vad som orsakar och kÀnnetecknar makt i en kund- och leverantörsrelation, samt vilken pÄverkan de identifierade faktorerna tycks ha.Ericsson Àr ett globalt företag som Àr vÀrldsledande inom kommunikationsteknologi. Inköp av produkter och tjÀnster stÄr för en ansenlig del av organisationens kostnader, varpÄ inköpsarbetet blir av stor betydelse.
IASB och internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag
Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.
Miljögifter ? ett hot mot isbjörnens överlevnad?
De rÄdande klimatförÀndringarna drabbar Arktis och dess isbjörnar hÄrt. SmÀltande isar frigör miljögifter som i Ärtionden lagrats upp och kan nu ta sig in i och biomagnificeras i den marina nÀringskedjan, dÀr isbjörnen som toppredator utsÀtts för hög toxisk stress. De försvinnande isarna utgör isbjörnens huvudsakliga jaktmark och detta skapar dÀrför en ökad nÀringsmÀssig stress som
bryter ned kroppens fettreserver och frisÀtter lagrade toxiska kemikalier i blodomloppet.
KlimatförĂ€ndringarna skapar ett gĂ€stvĂ€nligare Arktis, vilket tros innebĂ€ra en förhöjd mĂ€nsklig nĂ€rvaro som kan ökade halterna av lokala utslĂ€pp och en rubbad nĂ€ringskedja. Ăven introduktionen av nya djurarter tros öka vilket tillsammans med nĂ€rvaron av mĂ€nniskor i sin tur
kommer att orsaka en introduktion av nya patogener. KlimatförÀndringarna pÄverkar Àven havsoch luftströmmarna, vilket spÄs öka transporten av miljögifter till Arktis.
Dom kallar oss cleantech : Svenska miljöinnovationer som vÀxer globalt
Syfte ? Studien Àmnar utveckla en större förstÄelse för smÄ- och medelstora företags internationaliseringsprocesser och entreprenörskap över tid, samt vilka entreprenöriella element som kan ligga till grund för en global framgÄng och konkurrenskraft. Studien undersöker svenska företag inom cleantech-sektorerna solenergi, bioenergi, samt transport i syfte att finna insiktsfulla skillnader mellan sektorerna. Design och metod ? Studien Àr designad som en kvalitativ undersökning, i syfte att tillvarata rik och insiktsfull förstÄelse frÄn tolv svenska cleantech-entreprenörer, med intervjudata som samlats in i ett tidigare forskningsprojekt. Den kvalitativa inriktningen karaktÀriseras av en ambition att utveckla och anvÀnda olika teorier inom det aktuella forskningsomrÄdet, dÀr studiens empiri Àr styrande. Resultat ? Studiens resultat betonar att de tolv cleantech-entreprenörerna vÀxer olika pÄ internationella marknader och har olika behov, beroende pÄ cleantech-sektor.
Gummiasfalt - asfaltbelÀggning med inblandning av gummigranulat frÄn rivna dÀck : Rubber Asphalt - asphalt paving mixed with ground tire rubber
Med ett allt större globalt intresse för miljön och ökande trafikmÀngd pÄ bÄde svenska och utlÀndska vÀgar har behoven av hÄllbara vÀgblÀggningar ökat under de senaste Ärtiondena och förvÀntas öka Ànnu mer i framtiden eftersom transportbehoven stÀndigt ökar. Det har dÀrför ocksÄ blivit allt vanligare att det i bitumen tillsÀtts olika typer av polymerer för att erhÄlla asfalt med bÀttre egenskaper. Gummi frÄn utslitna bildÀck Àr en av de polymerer som blivit allt mer uppmÀrksammat under senare Är. I flera lÀnder bÄde inom Europa och i resten av vÀrlden har anvÀndning av gummigranulat frÄn kasserade dÀck i vÀgbelÀggningar övergÄtt frÄn testverksamhet till en regelrÀtt anvÀndning. I Sverige har man inte kommit lika lÄngt.
Kluster i dagligvarubranschen : En plats för den hungrige
För nÀrvarande rÄder en oenighet inom den akademiska vÀrlden betrÀffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rÄdande definition kan ett kluster vara sÄvÀl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att fÄ en djupare förstÄelse för begreppet, och dÄ framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer dÀr vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi Àmnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa gÄr att skapa artificiellt, och i sÄdant fall hur.Vi har genom vÄr teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgÄr tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. FörmÄgan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nÄ mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.
HÄllbar utveckling av transportsystem : en studie av hur Mobility Management implementerats i Lunds kommun
Mobility Management Àr en teori för utveckling av hÄllbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepÄverkande ÄtgÀrder med syfte att förÀndra resan innan den Àger rum. Genom att förÀndra sÀttet vi ser pÄ resor, anvÀnder transportmedel och gör vÄra vardagliga val, kan obefogat bilanvÀndande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gÄng, vilka ses som mer miljövÀnliga. Genom samordning och ett effektivt anvÀndande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bÀttre miljö bÄde i form av mindre utslÀpp, buller och gÀstvÀnligare stÀder. Den hÀr uppsatsen tar utgÄngspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillÀmpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer.
Balansen pÄ sporten : En studie av den lokala sportjournalistikens utveckling pÄ tidningen Norra VÀsterbotten ur ett genusperspektiv
Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för lĂ€saren och Ă€r en viktig informationskĂ€lla. Vid genomförande av lĂ€sarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lĂ€sta inom olika innehĂ„llskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Ăstberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhĂ€llsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi fĂ„r om vad som hĂ€nder inom sporten förmedlas genom media (Ăstberg 1992:2). Sport Ă€r en sysselsĂ€ttning som pĂ„verkar mĂ€nniskors tankevĂ€rld, bĂ„de ur ett generellt och globalt perspektiv.
Rapsolja- anvÀndning, kemisk sammansÀttning och odlingsfaktorer
Genom litteraturstudien undersöktes rapsoljans kemiska sammansÀttning och faktorer som pÄverkar sammansÀttningen av rapsfröet och rapsoljan under odling. Raps (Brassica napus) tillhör Brassicaceae och Àr en diploid korsning mellan kÄlrot (B. oleracea) och rybs (B. rapa). Vid vegetativ fas bildas blad och pÄlroten etableras.
Inköps- och lageroptimering - en studie pÄ Bona Kemi AB
Bona Kemi AB Àr ett globalt kemiföretag med huvudkontor i Malmö. Bonas huvudprodukter Àr olika typer av lacker för trÀgolv. Genom skapandet av frÀmst vattenburna lacker har företaget kunnat expandera och bli marknadsledande med försÀljning i 50 lÀnder.Att hÄlla kapitalbindningen nere genom sÀnkta lagervolymer Àr viktigt för ett vÀlskött företag. DÀrigenom frigörs kapital som kan anvÀndas för offensiva satsningar. Detta examensarbete tar sin början i en misstanke om att företaget Bona Kemi AB: s lagernivÄ för produktsortimentet som vi, pga.
Duktilitet och sÀkerhet hos spikförband med inslitsade plÄtar i limtrÀelement: globalt beteende för ett limtrÀfackverk
I bÀrande konstruktioner bör spröda brottförlopp i största möjliga mÄn undvikas. Sega brott ger högre sÀkerhet och bÀttre utsikter att utrymma en byggnad innan kollaps intrÀffar. De material eller konstruktioner som innehar egenskaper som ger upphov till ett kontrollerbart segt brott, har en hög duktilitet. Inom omrÄden med hög seismisk aktivitet Àr dÀmpning av dynamiska laster genom energiupptagning i byggnadsdelar sÀrskilt avgörande för sÀkerstÀllande av bibehÄllen bÀrförmÄga. Hög duktilitet i förband och balkar utnyttjas för detta.
Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?
SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.
IT-revision. En studie av kunskap och förstÄelse
I takt med att de reviderade bolagens verklighet förÀndras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, stÀlls ocksÄ krav pÄ revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhÄllanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvÀrld harlett till ett behov av effektiviseringar, nÄgot som gjorts möjligt med hjÀlp avinformationsteknologi, men Àven ett behov av harmoniserad lagstiftning dÄ företagverkar globalt över landsgrÀnserna.Denna harmoniserade lagstiftning har pÄ senare tid influerats starkt av det ökade fokuspÄ interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhÀllspÄverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fÄtt större fokus irevisionen, och dels börjat prÀglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,frÀmst i form av IT-system. Det Àr naturligt att revisorerna sjÀlva inte besitter dentekniska detaljkunskap som mÄnga gÄnger krÀvs för att pÄ ett tillrÀckligt grundligt ocheffektivt sÀtt utvÀrdera dessa IT-system, varpÄ man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen stÀlls dock utförliga krav pÄ att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta dÄ det alltjÀmt Àr ordinarierevisor som Àr ansvarig för revisionen och dess resultat. VÄr frÄga Àr sÄledes omrevisorn har tillrÀcklig kunskap och förstÄelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvÀrdera dennes arbete.Syftet med denna frÄgstÀllning Àr att, med regleringen pÄ omrÄdet som grund, fÄ klarheti vad som faktiskt krÀvs av revisorn gÀllande förstÄelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt stÀller vi oss frÄgande till vad som faktiskt kan krÀvas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen Àr avgrÀnsad till att endast behandla de förhÄllanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av nÄgon av Big Four-byrÄerna.Vi har anvÀnt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fÄtt, och fÄ respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter pÄomrÄdet utan att bli styrda och hÀmmade av precisa frÄgestÀllningar frÄn vÄr sida.
Informella sektorns roll för hÄllbar utveckling av elavfallshantering i utvecklingslÀnder
OhÄllbar elavfallshantering Àr ett vÀxande globalt problem. Stora delar av vÀrldens elavfall skeppas idag till utvecklingslÀnder dÀr det dumpas pÄ soptippar. Fattiga mÀnniskor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna Ätervinna vissa material som de sedan kan sÀlja för sin försörjning och överlevnad. TyvÀrr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olÀmpliga och ohÄllbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat lÀcker ut och sprids. PÄ grund av bristande kunskap och utrustning utsÀtter dessa mÀnniskor dÀrmed bÄde sin egen hÀlsa samt miljön för stora risker och skador.