Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försäkringsbolag. Varumärken är ett annat aktuellt område och starka varumärken anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa två områden men kunskapen om hur varumärken skall hanteras vid fusioner är fortfarande liten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den varumärkesproblematik som uppstår vid en fusion hanteras av svenska bank- och försäkringsföretag och utifrån detta ge en egen option på hur denna hantering bör gå till.Genomförande: För att besvara syftet har vi utgått ifrån litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försäkringsföretag samt med tre varumärkeskonsulter och tre anställda vid reklambyråer. Utifrån dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option på hur varumärkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.Resultat: Vad företag måste göra innan en fusion är att se över om de kärnvärderingar som finns i respektive varumärke går att kombinera, samt om en lösning på varumärkeshantering som är acceptabel både för företagens anställda och kunder kan nås. Kan en acceptabel lösning på dessa frågor nås är en fusion möjlig.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008.Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare.

Den här studien undersöker hur recensenter jämför Disneyfilmen med förlagan, hur de jämför med andra Disneyfilmer, hur stor kunskap de har om förlagan och egna tolkningar de gör av filmernas teman och budskap..

Aim: The aim of this study is to examine how managers apprehend today's leadership and how they believe that future leadership will be influenced and developed when the people bourn during the nineteen forties pass on their management positions to a younger generation.Method: I share the hermeneutic view on science. I believe that knowledge is born with in the person who seeks to obtain it. I have chosen to conduct my study using a qualitative and inductive approach. I use an inductive approach as I answer my questions by using interviews in order to respond to my question at issues, and assumes from the empiric in my study.Result & Conclusions: The leadership role has changed from being? the one who decides?,? the director?, to becoming less peculiar and prestige.

Denna uppsats är en diskursteoretisk analys av den amerikanska dokumentärfilmen Countdown to Zero (2010). När jag för en tid sedan såg filmen för första gången fick jag idén om att skriva denna uppsats. Anledningen var att filmen inte alls förmedlade det budskap som jag hade förväntat mig. Jag vill försöka förklara vad det är för faktorer som ger dokumentärfilmen sitt specifika uttryck i allmänhet och Countdown to Zeros uttryck i synnerhet d.v.s att problematisera hur och varför filmen är producerad på sitt specifika sätt samt hur detta påverkar dess budskap. Filmen handlar om kärnvapen och hotet som de utgör för mänsklighetens välbefinnande och överlevnad.

SAMMANFATTNING Titel:                     Precisionsmarknadsföring - Framtiden ger inte utrymme för gissningar                                                                                                         Författare:                                                                  Karolina Arvidsson och Anna Palmér Handledare:                                                                  Navid Ghannad Nivå:                                                                  Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 Hp. VT 2011 Nyckelord:                     Precisionsmarknadsföring, beslutstöd, dataanalys Problemformulering:                     1. Vad innebär precisionsmarknadsföring?2. Hur används precisionsmarknadsföring i telebranschen i Sverige? Syfte:                     Syftet med uppsatsen var primärt att få ökad förståelse kring vad precisionsmarknadsföring innebär för att sekundärt få ökad förståelse för hur det används inom de två företag i telebranschen som i störst utsträckning använder dataanalys för riktad kommunikation.                                                                 Metod:                     En kvalitativ metodansats med ett deduktivt tillvägagångssätt har använts för att besvara problemformuleringen.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

.

I detta kandidatarbete svarar vi på frågan ?Hur använder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstärka en dokumentärfilms budskap??. Retorik står i konflikt med dokumentärfilm. Vi anser att retoriken vill påverka medan en dokumentär vill undervisa. Med hjälp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi påverka tittarens tycke om en dokumentärfilms budskap via postproduktion.

Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hälsobudskap och är ett organ som når ut till en stor population. Många av de hälsobudskap som presenteras handlar om träning och fysisk aktivitet och genom medias sätt att framställa detta skapas ideal och normer inom ämnet. Vi anser det därför vara viktigt att undersöka hur träning framställs i ett träningsmagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur texter om träning framställs utifrån diskurser och hur budskap framställs i träningsartiklar ur ett träningsmagasin. För att göra detta tillämpades socialkonstruktivistisk teori och kritisk diskursanalys.

Michael Moore är en av världens allra mest berömda dokumentärfilmare. Med sin personliga stil och sitt tydligt politiska patos har han blivit både hatad och älskad i USA. I sin senaste film Sicko, gick han till hård attack mot det amerikanska sjukförsäkringssystemet, och propagerade för att USA skulle ta efter de europeiska länderna, det vill säga skapa ett system där staten åtminstone i teorin garanterar vård för alla.Den här uppsatsens syfte var att undersöka vad det är som gör Michael Moore så kontroversiell. Vi ville se hur filmkritiker bedömde filmen och på vilka grunder. Vi gjorde därför en kvalitativ innehållsanalys där vi noggrant läste igenom texterna för att se hur tendenserna såg ut.

I dagens samhälle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 år från att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begränsad då den bara kan tillämpas då en kanal sänder ifrån Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagsläget berörs av den är TV4. Jag har därför valt att undersöka om det är en lag som är nödvändig i dagens samhälle, då det är en lag som är 10 år gammal samtidigt som vi lever i en tid där massmedia årligen förändras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det är i dem som gör att är de är olämpliga för barn.

SAMMANFATTNING Titel:                     Precisionsmarknadsföring - Framtiden ger inte utrymme för gissningar                                                                                                         Författare:                                                                  Karolina Arvidsson och Anna Palmér Handledare:                                                                  Navid Ghannad Nivå:                                                                  Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 Hp. VT 2011 Nyckelord:                     Precisionsmarknadsföring, beslutstöd, dataanalys Problemformulering:                     1. Vad innebär precisionsmarknadsföring?2. Hur används precisionsmarknadsföring i telebranschen i Sverige? Syfte:                     Syftet med uppsatsen var primärt att få ökad förståelse kring vad precisionsmarknadsföring innebär för att sekundärt få ökad förståelse för hur det används inom de två företag i telebranschen som i störst utsträckning använder dataanalys för riktad kommunikation.                                                                 Metod:                     En kvalitativ metodansats med ett deduktivt tillvägagångssätt har använts för att besvara problemformuleringen.

Denna rapport visar hur en reklamfilm för en specifik produkt har utvecklats, i form av en CD-ROM-produktion. Företaget Alding AB har efterfrågat reklamfilmen för sin produkt Alding Webshop Maker 1.3. Flera olika programvaror har använts vid genomförandet, varav ljudredigeringsprogrammet Sonic Foundry Sound Forge 5.0 och bildredigeringsprogrammet Adobe Photoshop 5.5 hör till de mest frekvent använda. Med hjälp av programmet Macromedia Director 7.0 har sammanställningen av reklamfilmen utförts. Rapporten behandlar de olika problem som uppstått under arbetets gång samt hur de har kunnat undanröjas.