Det här arbetet är en ekonometrisk studie av den globala oljemarknaden. Syftet med arbetet är att identifiera olika faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan på olja. Studien delar upp produktionen av olja i två delar. En modell beskriver OPECs utbud och en annan beskriver produktionen av olja i länderna utanför OPEC. Arbetet konstaterar att OPEC är en starkare kartell i dag än på 1970-talet.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier.

The starting point of this thesis is the debate surrounding the two referenda?s in France and the Netherlands in May and June 2005, regarding the proposal of a European constitution. The aim of this study is to analyse how democratic legitimacy and the role of the citizens portrays within the democratic discourse of the European Union. The empirical material is based upon both speeches from the European Commission and news articles from the French newspaper Libération and the Swedish newspaper Dagens Nyheter. Discourse analysis is used as a theoretical frame of reference combined with models of democracy.

It is in society's interest that news is conveyed in a correct and memorable manner. News contributes to general knowledge and increases awareness of other people's life situations. Because of news the population is able to follow and be a part of the political debate. Therefore, it is important that one remembers what one has seen, both in long and in short term, i.e. memorability is a critical aspect when it comes to news.The aim of this work was to study the news form a memorability perspective, that is, how long one remembers the news after watching them.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

Under de senaste åren har ekonomiska problem uppstått i tidningsbranschen i samband meddigitalisering av media. UNT (Upsala Nya Tidning) levererar numera nyheter i flera olikadigitala kanaler. Fokus ligger på att bli mer öppen, snabb, interaktiv och tillgänglig. Den ökadeinteraktionen med läsare ställer krav på att journalister måste förändra sin roll i jämförelse medhur man tidigare arbetat med läsarkontakter. I en fallstudie av UNT har vi gjort kvalitativaintervjuer med medarbetare på UNT samt läsare, med syfte att undersöka journalistens roll iinteraktion med läsare.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemsländernas utrikes och säkerhetspolitik gentemot omvärlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har både misslyckats att samordna sina medlemsländers politik och att framgångsrikt använda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser på GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag använt mig av har varit realismen som beskriver att stater är de primära aktörerna på den globala scenen.Mycket av GUSP har gått ut på främst att EU ska visa handlingskraft mot omvärlden och även som ett diskussionsforum bland de egna medlemsländerna..

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-årsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen äratt öka medvetenheten kring hur man använder historia och att ta reda på vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-årsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen är den officiella jubileumsboken Epoker och händelser i Halmstad (2006) och maj- och junimånad ur två lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillägg har använts för att analysera källmaterialet. Undersökningen visar att det var främst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket..

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osäkra ekonomiska situationen har lett till en mer osäker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anställningsotrygghet. I denna studie har både den kvantitativa och den kvalitativa anställningsotryggheten undersökts. Data kommer från en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppställda forskningsfrågorna beräknades med hierarkiska regressionsanalyser.

This paper intends to examine how two newspapers, one local and one national newspaper, reported the gang-related homicides in Malmo in 2011, and compares these two news reports to see if there are any similarities and differences. Another aspect of this study is to elucidate how these two newspapers constitute Malmo as a city. Fairclough?s critical discourse analysis is applied in this study, where I analyze the two newspapers? news coverage based on their content. The content is analyzed by studying the text?s vocabulary, grammar, cohesion, structure, transitivity and modality. One similarity is the use of objective modalities, where both newspapers have a tendency to make interpretations and speculations as fact.

The person in focus ? A study of the changing role of individuals? on the newspaper?sfront pages over the last 50 yearsWritten by: Victor Kennmark, Fredrik Palmqvist & Anders WollnerBachelor?s degree of JournalismDepartment of Journalism, Media and CommunicationAutumn term 2013University of GothenburgOur purpose with this study is to examine if and how the person-centeredness and personalizationhas changed on the front pages in the four biggest newspapers in Sweden over the last five decades;1962-2012. Our angle is to look at the changes to see if the tabloidization, commercialization, andmarketization having a bigger impact on our media landscape, and media content, in current yearscompared to earlier years.We have used both Swedish and international studies and theories. When it comes tocommercialization we have mainly focused on studies by Ingela Wadbring, and Sigurd Allern. Wehave used Sigurd Allern?s, Ingela Wadbring?s and Josefine Sternvik's theories on tabloidization.We?ve also include Marina Ghersetti?s theories about sensational journalism, personalization andnews values.

I takt med att handeln med utvecklingsländerna ökat har omvärlden samtidigt fått upp ögonen för bolagens etiska agerande. Globala företag har fått ett inflytande jämförbart med hela nationer. Vi har gjort en kartläggning av företag på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur utbrett det är bland svenska verksamheter att ha en CSR policy. Resultatet visar att övervägande del av företagen inte har en CSR policy och att existerande policys inte är specielt väl implementerade i företagen. En trend vi uppmärksammat är att företagen på börsens A-lista i hög grad har en CSR policy medan bolagen på O-listan i liten omfattning har en policy.

Purpose/Aim: The comprehensive purpose is to study how the political journalism is framed, and how the party leaders, with focus on the authority, are constructed in the press.Material/Method: Firstly 84 articles articles printed in the swedish newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet have been analysed. Secondly, a textual analysis by means of a critical discourse analysis.Main results: Media are inclined to frame politics as a game or a strategic race. The partyleaders are ascribed authority in different ways. This ascribed authority can also be deconstructed.Key words: Media and politics, party leader, discourse, democracy, framing theory.