This survey's main purpose is to highlight how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter writes and describes four different school shootings. We wanted to find out if there is a general pattern of how school shootings are reported by the media. Two of the shootings occured in USA, Columbine and Virginia Tech, and two in Finland, Kauhajoki and Jokela. The analysis aims at three areas: the whole event, the perpetrator and the victim. We have used a qualitative content analysis with a semiotic model to examine the articles in the survey. The theories in the study is based upon views on social constructionism, media logic, stereotypization, representation, morale panic/media panic and media events.

Titel:Mediebilden av tillverkningsindustri ochtjänstesektor under finanskrisen ? En kvantitativ studie av innehållet i Dagens Nyheter och Göteborgs-PostenFörfattare:Anna Jägnefält och Stefan StrömbergUppdragsgivare:Västsvenska Industri- och HandelskammarenKurs:Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2010Handledare:Magnus FredrikssonSidantal:59, inklusive bilagorSyfte:Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur tillverkningsindustri respektive tjänstesektor har framställts i Dagens Nyheter samt Göteborgs-Posten under perioden augusti 2008 - mars 2010.Metod:Kvantitativ innehållsanalysMaterial:Ekonominyheter och åsiktsmaterial som berörtillverkningsindustri och tjänstesektor i DagensNyheter och Göteborgs-Posten under periodenaugusti 2008 t.o.m. mars 2010.Huvudresultat:Resultaten visar att mediebilden av respektive sektor i huvudsak är negativ under den undersökta perioden. Vad avser exponering förekommer tillverkningsindustri i Göteborgs-Posten i någothögre utsträckning än i Dagens Nyheter. Omvänt förhållande gäller vad avser tjänstesektor, d.v.s.

Titel: Miljön på uppgång ? En studie om hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­?talet Författare: Danielle Kisch, Ida Klingstedt och Ida Zakidan Uppdragsgivare: Monika Djerf-­?Pierre Kurs: Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Monica Löfgren-­?Nilsson Sidantal: 58, inklusive bilagor Syfte: Att studera hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­? talet Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Miljöartiklar i Dagens Nyheter under mars och oktober månad år 1962, 1964, 1966, 1968 och 1969. Huvudresultat: Sammantaget kan sägas att miljöproblem i Dagens Nyheter uppmärksammades mer med åren men genomgående gavs ett begränsat utrymme. När miljöproblemen väl uppmärksammades var gestaltningen främst ur ett nationellt perspektiv samt att det i majoriteten av fallen alltid fanns någon värdering. Överlag var industrin den vanligaste orsaken till miljöproblemen och de ämnen som berördes var ofta sammankopplade med just industrin.

Syfte: Att klargöra vad det finns för likheter hos de nyheter som publiceras av privatpersoner på sociala medier för att sedan plockas upp och bli till nyheter i de traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats på sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rätt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att påverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video på sociala medier..

This study examines the state of criticism in the arts section of Sweden?s largest newspaper Dagens Nyheter. The study stems from raised concerns about the failing position of arts criticism, dubbed ?the crisis of criticism?. Through an overview it compares the arts section of February 1997 to the arts section of 2007.

The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to identify/find in newspaper journalism?s report about the FRA-law during the period 2008-06- 13 to 2009-10-14.We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles.Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points.

Det här är en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel.

Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CPeriod: HT 2010Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitetSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens Nyheter.Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen.

Mediebranschens verklighet har fo?ra?ndrats genom internets inta?g. Den stora fra?gan pa? allas la?ppar a?r hur framtidens nyheter kommer att konsumeras och finansieras. Syftet med den ha?r studien a?r att kartla?gga processen kring hur en lokaltidning i fo?ra?ndring anva?nder olika publikationskanaler, det vill sa?ga hur mediekonvergens etableras.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig.

Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ?rätt? riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag.

Denna uppsats a?r en studie av hur teckenspra?kiga tar del av det dagliga nyhetsflo?det. Syftet med studien a?r att underso?ka vad teckenspra?kiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram fo?r teckenspra?kiga. Studiens fra?gesta?llningar a?r:Hur uppfylls teckenspra?kigas behov av nyheter idag?Tar de teckenspra?kiga del av nyheterna fra?n Nyhetstecken?Vilken betydelse har public service fo?r teckenspra?kiga?Hur o?nskar teckenspra?kiga att nyhetsutbudet utformades?Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspra?kigas behov ur ettdemokratiperspektiv?Att kunna ta del av den samha?llsinformation som finns a?r en viktig del i ett demokratiskt samha?lle.

De globala klimatförändringarna som sker i dag måste tas hänsyn till inom alla aspekter av vårt samhälle. Det är få som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivåerna stiger och att stormarna blir värre och orsakar mer skada än tidigare. I den fysiska planeringen går det att göra mycket för att guida de globala klimatförändringarnas utveckling i rätt riktning, en riktning som gör att samhället förändras efter de nya förutsättningarna och samtidigt stävjar den snabba utvecklingen de globala klimatförändringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att åstadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag på Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras på lokal nivå när det gäller de globala klimatförändringarna.

På kort tid har Colombia gått från ett totalförbud mot abort till en oväntad legalisering, en kontroversiell lagändring vilken är ett resultat av inhemska och internationella organisationers arbete i kombination med det globala civilsamhället. Denna utveckling visar en oväntad källa till makt som blir intressant att fördjupa sig i då det är ett aktuellt fenomen, och en kritisk fråga som kom ett genomföra en radikal förändring i ett konservativt klimat. Vi studerar hur olika rådande teorier om det globala civilsamhällets påverkan på politiken kan ge en ökad förståelse för detta exempel, genom att titta närmare på begrepp som makt, globalisering, mänskliga rättigheter samt relation mellan stat och samhälle. Detta material baseras på rådande och aktuell litteratur i form av böcker och artiklar, samt två intervjuer med sakkunniga personer.Nyckelbegrepp i denna studie är makt, det globala civilsamhället, påverkan, feminism samt abortfrågan..

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¡Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motståndsrörelsen utifrån gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion på den rådande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar så menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstånd beläget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhället. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa på att alternativ till neoliberalismen existerar..