Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Syfte: Vilken effekt som publiceringar från media med dåliga ekonomiska tider har på aktiespararna på stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter påverkar aktiepriset på ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar på ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivå har någon effekt på om aktiespararen använder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det är två undersökningar varav den ena är en kvantitativ enkätundersökning utan kvalitativa element. Den andra är ett stickprov på aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: Utifrån de resultat som presenterats så går det att utläsa att aktiesparare sällan använder sig av media som beslutsunderlag när de handlar med aktier samt så finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning är mindre benägna att använda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrågor kvar, bland annat så skulle undersökningen behövas göras på mer än ett område av media samt på flera olika områden av aktiemarknaden än dagligvaruhandeln. En annan intressant fråga är att enligt enkätundersökningen så är många aktiesparare högt utbildade inom ämnet men är fortfarande osäkra på deras effekt på aktiemarknaden när de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna självuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling på det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen så har inga tidningsartiklar någon märkbar effekt på aktiekursen..

Det här examensarbetet har gått ut på att ta reda på hur en ung tv-publik reagerar på effekter i samhällsprogram på tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville också ta reda på hur man i två fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet på två olika genrer av tv-program. Forskningsfrågorna var: Hur ser två grupper av unga tv-tittare på redigerade effekter i samhällsprogram på tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentär? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda på detta genomfördes en fokusgruppsundersökning där åtta personer i åldrarna 20-28 år i två grupper fick titta på ett inslag som redigerats på två olika sätt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i Luleå och är helt utan musik och andra effekter.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie av de globala mediekanalerna CNN och Russia Today är att tydliggöra vilka ståndpunkter som framförs i de undersökta medierna ochatt försöka kartlägga hur Ukrainakonflikten mer övergripande förmedlas. Frågeställningarna är: vilka är skillnaderna och likheterna i kanalernas nyhetsförmedling av händelserna? Vilketbudskap förmedlas av respektive nyhetskanal gällande konflikten? Hur förmedlas budskapen genom ordval? Hur förmedlas budskapen genom källor?Metod och material: Metoden som studien använder sig av är innehållsanalys på ett materialsom är kodad enligt Krippendorff-modellen.Huvudresultat: Skillnader och likheter existerar mellan mediekanalerna CNN och RT i deras nyhetsförmedling och hur budskapen förmedlas. Skillnaderna består i ordval och källor, likheterna består i användningen av källor som uteslutande stödjer påståenden. Budskapensom förmedlas är pro-ukrainskt (CNN) och anti-ukrainskt (RT) och budskapen förmedlas genom laddade ordval och kontextuellt relevanta källor..

Titel: Nyhetsbegreppet i förändrat medielandskap - En kvalitativ studie om unga vuxnas uppfattningom vad en nyhet är och var den finns.Antal ord: 15 115Författare: Fredrik Lundqvist, Erik Mattsson, Jonathan WesterlindHandledare: Annika BergströmUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Syfte: Att undersöka unga vuxna svenskars uppfattningar om vad en nyhet är och var den finns.Metodval: Djupintervjuer med 9 personer (20-25 år)HuvudresultatStudiens resultat ska ses som olika svarsinriktningar som bidrar till att nyansera hur ungavuxna, 20-25 år, definierar begreppet nyhet och till vilka nyhetsbärare de vänder sig till. Ennyhet är för de flesta respondenter något som är nära i tid, rum och kultur. Närhet vad gällerdessa faktorer skapar ett högre intresse för en händelse hos respondenten. Vissa respondenterreflekterar dock över det faktum att en händelse kan intressera andra än dem själva, och kandå ändå uppfattas som en nyhet.Konvergensen i dagens mediesamhälle återspeglas i respondenternas svar om var de söker nyheter. Nyheter går numera att finna i mer icke traditionella kanaler, som t.ex.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre..

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Detta är en studie om hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har skildrat konflikten mellan Nordkorea och Sydkorea under april 2013. Syftet med studien är att främst undersöka hur respektive land har framställts. Tyngdpunkten kommer att läggas vid språkbruket i artiklarna men också att undersöka huruvida tidningarna varit objektiva i sitt innehåll eller inte.Studien bygger på en kvalitativ studie som har gjorts utifrån 25 nyhetsartiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 1 april och 8 april 2013. Underso?kningen bygger pa? teorier kring språkbruk, objektivitet och nyhetsvärdering av bland annat Lars Nord och Jesper Strömbäck.Studien visar att att Nordkorea framställs som bovar i konflikten, medan Sydkorea och USA framställs som konfliktens offer. .

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal).

Denna uppsats syftar till att förklara hur nyhetsmediers rapporteringar kan påverka brottsligheten i ett område. Detta görs med utgångspunkt i att rädsla för brott kan påverka människors rutinaktiviteter, vilket i sin tur har en effekt på brottsligheten i området. Om och hur nyhetsmedier har en inverkan på människors rädsla råder det inom forskningen delade meningar om. Därför genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att tydliggöra vad den aktuella forskningen inom området säger. Resultaten från litteraturöversikten visar att framför allt lokala TV- nyheter har ett samband med rädsla för brott, och att detta samband är starkast för invånare i områden med högre brottsnivåer.

ABSTRACTPurpose/Aim: This essay aims to investigate what picture (obvious and hidden) of men and womens equality in our society that is to be found on DN Debatt.Material/Method: The material consists of 175 articles from DN Debatt during 2004. A content analysis and a rethoric analysis has then been used as a method of analysing the material.Main results: Men are much more represented on DN Debatt then women. The underlying picture of men and women that is presented sees men as being the ones who are in charge of all the important and ?big? decisions and questions in our society. Women on the other hand are pictured as, although they have reached higher positions in society, the ones who to a high degree focus on closer and more socially important issues.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden.Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt.

Syftet med studien är att undersöka läsarkommentarer i förhållande till nyhetstexten i två svenska nättidningar. Målet med studien är att få djupare förståelse om hur kommentarfunktionen används av läsare.För att studien ska vara möjlig att genomföra används kvalitativ forskningsmetod detta för att kunna få fram mer djupgående kunskap.Det empiriska materialet består i första hand av läsarkommentarer från Dagens Nyheter och Aftonbladet. Men även nyhetsartiklar från dessa tidningar har analyserats.Resultatet visar att kommentarfunktionen inte enbart är en plats i det offentliga där läsare kan konversera, dela med sig av åsikter och tankar. Kommentarfunktionen är också en plats där åsikter kan bildas och formeras. Men frågan om huruvida läsare med hjälp av kommentarfunktionen kan påverka nyheter är svårt att säga.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur olika tidningar väljer att framställa samma händelse i text och bild. Vi har gjort en empirisk undersökning av nyhetstexter publicerade om Arbogamorden som skedde 2008. De tidningar vi valt att studera är Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning på grund av sin geografiska närhet till händelsen samt Dagens Nyheter och Aftonbladet på grund av sin rikstäckning.Vi har med hjälp av en massmedieretorisk analysmodell gjort en kvalitativ innehålls analys som har legat till grund för vårt resultat. Det vi under arbetets gång har kommit fram till är att skillnaderna är stora och många. Aftonbladet har stått för en mer sensationsinriktad journalistik och har, har enligt vår bedömning av det undersökta materialet, ofta befunnit sig i gränslandet för hur denna typ av arbete bör utföras för att inte bryta mot befintliga pressetiska regler.