Den tilltagande internationella globaliseringen gör att företag ständigt möter ökande konkurrens. På grund av den ökade globala konkurrensen kan företag inte längre bara sätta försäljningspriser som täcker deras kostnader för produkten, utan i dagens läge måste de även se till vad de tänkta kunderna faktiskt är villiga att betala. Det finns olika metoder för att prissätta produkter, traditionell självkostnadskalkylering och det nya synsättet target costing. Det finns författare som anser att traditionell självkostnads¬kalkylering tillhör förfluten tid i och med den globala konkurrensen. Många författare menar att det istället är target costing som i dagens läge bör tillämpas, och då framförallt av masstillverkande företag.

På senare år med den fortsatta globaliseringen har miljöfrågor blivit allt viktigare. Eftersom transportsektorn står för en stor del av den totala miljöpåverkan är det viktigt att logistikföretagen tar ett miljömässigt ansvar och arbetar med så kallad grön logistik. På grund avde ökade avstånden vid global handel och ökade bränslepriser är det viktigt med miljövänliga alternativ. Syftet med denna studie är att undersöka hur de globala logistikföretagen bedriver sitt miljöarbete, främst kring transporterna. Detta sker genom en studie av vetenskapliga artiklar och intervjuer med miljöansvariga hos Schenker, DHL och Green Cargo.

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det långa ledet leverantörer som krävs fo?r att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna.

SammanfattningDagens globala samhälle innebär att många företag väljer att satsa på marknader i andra länder. Ett problem som kan uppstå är att kommunikationen missförstås av mottagarna och det därigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan väst- och östvärlden och hur de påverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade även till att öka förståelsen för vilka likheter och skillnader som påverkar hur visuella element så som färg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i väst- och östvärlden. I syftet ingick även att ta reda på vilka kulturella skillnader som påverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan användas för att få logotyper att uppfattas som globala i både Sverige och Kina.

Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket.Den ekonomiska krisen som började år 2008 har förändrat ekonomiska förutsättningar och det finns bevis att världshandel har påverkats negativ och många företag runt om i världen känt av negativa konsekvenser.Mitt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har påverkats och i så fall i vilken utsträckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill även analysera om syn på försatt internationalisering och internationell fokus har förändrats i och med krisen.

Syftet med uppsatsen är att jämföra, undersöka, identifiera och urskilja de eventuella korrelationsmönster som uppkommer när brand value för ett antal globala företag står som beroende variabel i förhållande till en uppsättning utvalda nyckeltal. Arbetet kommer att utgå från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Genom multipla och enkla linjära regressionsanalyser kommer korrelationen för de undersökta företagens X-variabler EBIDTA, EBIT, marknadsföringskostnad, nettoresultat, aktievärde och EPS att mätas gentemot den valda Y-variabeln brand value.Resultatet visar på att de variabler som överlag haft högst korrelation gentemot brand value är de som på olika sätt visar på företagens intjäningskapacitet. Verksamheter inom data- och internetbranschen har haft högst korrelationsvärden i studien. Främst visade dock regressionsanalyserna skillnader på individuell nivå.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Knäckfrågan som uppsatsen rör sig kring är hur dessa rättigheter skall kunna garanteras när privata globala bolag, som inte har åligganden enligt FN-konventioner, kommer in som nya aktörer inom den kommunala vattenhanteringen. Hypotesen, att privatiseringar av vattenförvaltningen kan innebära risker för medborgarens rätt till tjänligt och tillgängligt vatten till rimlig kostnad, prövas därför.Vilka aktörer har i dagsläget egentligen makten över vattnet i Sverige och över de mänskliga rättigheternas tillämpning i vattenfrågan? För att få kunskaper om detta utfördes litteraturstudier i ämnet, liksom en jämförande studie mellan Norrtälje kommuns vattenförvaltning och dess driftentreprenör, Veolia Vatten AB, ett dotterbolag till det globala multi-utilitybolaget Vivendi.Konklusionerna är flera: dels att man från kommunalt håll upplever vissa fördelar med viss privatisering; dels att svensk vattenförvaltning är införlivat i ett globalt kommersiellt nätverk av privata aktörer och därför känner sig hotad av en potentiell maktförlust, s.k. ?överlagring?; dels att även den offentliga makten värnar sin domän i och med att den stiftar nya lagar med syfte att förhindra privatiseringar och stärka den offentliga kontrollen över vattnet; dels att det finns tendenser till global samverkan kring mänskliga rättigheter mellan FN-organ, det privata näringslivet, stater och ideella organisationer..

Den globala havsnivåhöjningen är en direkt följd av den globala uppvärmningen ochkommer i framtiden påverka stora områden i kustregionen. Syftet med detta arbete äratt öka förståelsen samt se hur Gotlands strandängar samt kustområden kan påverkas avhavsnivåhöjningen år 2100 och se vilka eventuella följder detta kan leda till. Metodernasom har använts är GIS-analys och litteraturstudier. Höjdmodeller med olika upplösningjämfördes även för att undersöka vilka som lämpar sig till en liknande analys införframtida studier. Resultatet visar att vid en havsnivåhöjning på 1 m kommer 97 % avstrandängarna försvinna och vid en havsnivåhöjning på 2 m försvinner 99 % av degotländska strandängarna.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgång som beskriver dels vad etnomatematik är och dels innehållet i det etnomatematiska forskningsfältet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns också beskriven. Därefter har jag sökt besvara frågan om etnomatematik kan vara ett möjligt sätt att uppnå det programmål i matematik för det samhällsvetenskapliga programmet som säger att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleverna får insikt om hur matematiken har skapats av människor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever på ett samhällsvetenskapligt program, åk 2, på en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av två delar. Den första delen innehöll ett längre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen.

Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem.

I och med den nya globala ekonomin blir det allt mer vanligt med en ökad konkurrens. Inte enbart från den inhemska marknaden utan även via en global marknad som öppnats genom ett samarbete mellan nationer i Europa. Därmed finns en större tendens från företagen att dra en offentlig upphandling inför det svenska rättssystemet och bestrida beslutet som fattats av den upphandlande myndigheten då varje upphandling blir viktig att vinna. En tydlig orsak till det ökande antalet överprövningar är att i och med en regression i den globala ekonomin och med kollapser av nationella ekonomier runt om i världen så finns det en ökad vinning i att överpröva en förlorad upphandling då dessa är bristvara vid lågkonjunktur. Genom detta examensarbete kommer uppsatsförfattarna att belysa de problem och grunder som finns för att en överprövning skall uppstå som till exempel den allt för korta granskningstiden av tilldelningsbeslut, en saknad kompetens för en upphandling och möjligtvis ett allt för konservativt arbetssätt i det svenska rättsväsendet.