Sökresultat:
885 Uppsatser om Globala allmänningar - Sida 40 av 59
Facebook och den globala vÀrlden
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska smÄ- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhÄllanden som rÄder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillÀmpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhÄlla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga pÄ en marknad vars förutsÀttningar inte Àr i nÀrheten av idylliska.Studiens teoretiska utgÄngspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nÀtverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser frÄn BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den stÀllt pÄ dem och hur har anpassningen till denna marknad gÄtt till.I analysen förenas vÄr teoretiska referensram med det insamlade empiriska data dÀr de stÀlls gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utstrÀckning teorin stÀmmer överrens med empirin.
En beskrivning av det okÀnda. En studie om gestaltningen av Anonymous
SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en tudelad studie undersöka hur det globala fenomenet Anonymous framstÀlls och gestaltas i svensk nyhetsmedia, jÀmfört med hur deras aktiva deltagare framstÀller rörelsen. UtifrÄn detta syfte konstruerades tre frÄgestÀllningar; Hur framstÀlls Anonymous i svensk nyhetsmedia? Hur framstÀlls Anonymous av sina aktiva deltagare? PÄ vilka sÀtt överensstÀmmer respektive skiljer sig dessa framstÀllningar Ät?Material DÄ uppsatsen innehÄller en tudelad studie bestÄr analysmaterialet av tvÄ olika material. Det ena materialet bestÄr av 28 tidningsartiklar frÄn de fyra största svenska dagstidningarna. Det andra materialet bestÄr av tre intervjuer med tre olika personer som identifierar sig som aktiva inom Anonymous.Teori & metod Jag har anvÀnt kvalitativ innehÄllsanalys för att bearbeta de tvÄ materialen.
Att synas i mÀngden pÄ en fackmÀssa : hur ska företag marknadsföringsmÀssigt agera för att inspirera och attrahera sin specifika mÄlgrupp, före och under en blomster- och inredningsmÀssa?
Förr i tiden fanns det marknadsplatser dÀr mÀnniskor utbytte varor sÄ som mat och klÀder - dagens marknadsplatser kallas idag mÀssor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhÀllet. MÀssor Àr idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det Àr viktigt att företag vet hur de pÄ bÀsta sÀtt ska agera före, under och efter mÀssan för att lyckas sÄ bra som möjligt. Vi har anvÀnt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att fÄ med alla delar som berör ett mÀssdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har utfört en dold observation pÄ en verklig blomster- och inredningsmÀssa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mÀssa. Vilka problem som kan uppstÄ och vilka metoder som Àr bÀst för att lösa dem.
The Arctic SeaLodge: konceptutveckling av ett upplevelsebaserat havshotell
Syftet med studien Àr att studera hur ett kvalitativt turistiskt boende kan utformas utifrÄn ett upplevelseperspektiv. För att besvara studiens frÄgestÀllningar valde jag att utföra en kvalitativ undersökning i form av fem djupintervjuer. Tre av intervjuobjekten representerar turism och besöksnÀringen i Sverige pÄ tre olika nivÄer - nationell, regional samt lokal. Detta för att fÄ en bild av Sverige som destination samt en inblick i vad som hÀnder pÄ marknaden. De tvÄ övriga representerar hotellnÀringen inom Swedish Lapland.
Energi med fokus pÄ synergi : fallstudie: Lunds Tekniska Högskolas campusomrÄde
Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.
Möjligheter och hinder med en matrisorganisation: en
fallstudie av Minelcokoncernen
FörutsÀttningarna för dagens företag och organisationer förÀndras stÀndigt. Den tekniska utvecklingen pÄ alla omrÄden, den ökade globala konkurrensen och en ökad förÀndringstakt i omvÀrlden stÀller stora krav pÄ organisationsformen i ett företag. Det Àr dÀrför av stor betydelse hur företag Àr organiserade för att de skall kunna styras framgÄngsrikt. NÀr organisationsform vÀljs för ett företag Àr det viktigt att företaget har klart för sig vilka möjligheter och hinder som finns med organisationsformen. MÄnga internationella företag arbetar idag i en matrisorganisation.
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jÀmförelse av fem olika klassificeringar utifrÄn prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population frÄn Kalmar lÀn
Bakgrund: Parodontit definieras som en inflammationssjukdom orsakad av en obalans mellan bakterier i den dentala biofilmen och vÀrdens immunförsvar. Det saknas en enhetlig klassificering för allvarlig kronisk parodontit i epidemiologiska studier; internationell data avseende prevalens och utbredning av kronisk parodontit Àr dÀrför svÄrtolkade. Det saknas studier som har undersökt huruvida och hur mycket variationerna av klassificeringar pÄverkar utfallet, det vill sÀga prevalensen av allvarlig kronisk parodontit.
Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera skillnaderna mellan fem olika klassificeringar av allvarlig kronisk parodontit: (i) Konsensuskonferensen 1999, (ii) American Academy of Periodontology and Centers for Disease Control and Prevention (AAP/CDC), (iii) European Federation of Periodontology (EFP), (iv) Jönköpingsstudien samt (v) SkÄnestudien.
Material och Metod: För att kunna jÀmföra klassificeringarna studerades prevalensen av allvarlig kronisk parodontit utifrÄn en population i Kalmar lÀn.
Kommunikationskvalitet ? Hur uppnÄs det med hjÀlp av webbdesign?
Internet har idag blivit allt vanligare, dÀrför vÀljer företag att kommunicera pÄ Internet med hjÀlp av webbplatser. Förut lockades besökarna till en webbplats oavsett hur utseendet eller funktionaliteten i webbplatsen var. Eftersom Internet dÄ var en ny teknik, brydde anvÀndarna sig inte om webbplatsens utseende.Nu för tiden Àr Internet vanligt pÄ grund av dess globala utstrÀckning och de möjligheter som finns. Detta medför att mÄnga anvÀnder sig av Internet nÀstan varje dag. Med anledning till att Internet blivit allt vanligare har mycket förÀndrats inom Internet och ses idag som nÄgot nytt.
Klimatf?r?ndringar och h?lsa : Sjuksk?terskans ansvar i en global utmaning: En litteratur?versikt
Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.
Införandet av ISA - En förÀndringsprocess
Ett flertal revisionsskandaler runt om i vĂ€rlden har skakat revisionsbranschen de senaste Ă„ren. Detta har medfört hĂ„rdare reglering för revision, bĂ„de i Sverige och runt om i vĂ€rlden. Ăven affĂ€rsmarknaden har globaliserats och vuxit med stor kraft under den senaste tiden, vilket medförde behov av harmonisering av regleringen pĂ„ revisionsomrĂ„det. Detta resulterade i International Standards on Auditing (ISA) som Ă€r de generella riktlinjerna för revision inom EU. 2004 implementerade Sverige Revisionsstandard i Sverige (RS), vilken var i överrensstĂ€mmelse med ISA.
Icke-finansiella prestationsmÄtt : hur mjuka mÄtt anvÀnds i tjÀnsteföretags ekonomistyrning
Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare Är genomgÄtt vissa förÀndringar med anledning av de finansiella mÄttens begrÀnsningar. Att styra med hjÀlp av enbart dessa mÄtt anses i den alltmer globala företagsvÀrlden ofta inte tillrÀckligt. Icke-finansiella mÄtt med möjlighet till fÀrsk omvÀrldsinformation har gjort entré för att underlÀtta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgÄng i tjÀnsteföretag torde enligt vÄr mening bidra till att stor betydelse lÀggs vid icke-finansiella mÀtningar i denna företagstyp. ForskningsfrÄga Hur anvÀnds icke-finansiella prestationsmÄtt i tjÀnsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mÄtt anvÀnds inom tjÀnsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förÀndringar har genomförts? VÄr mening Àr ocksÄ att undersöka hur icke-finansiella mÀtresultat sprids samt hur de anstÀllda deltar i mÀtprocesserna.
En hÄllbar framtid med Gröna Byggnader.
PĂ„ Sveriges fastighetsmarknad har man de senaste Ă„ren kunnat urskilja ett allt högre fokus pĂ„miljön frĂ„n dess aktörer. Miljödebatten i Sverige har snabbt fĂ„tt fĂ€ste och allt fler företag förstĂ„rvĂ€rdet av att fokusera pĂ„ sĂ„dana frĂ„gor.Att utvecklingen fortsĂ€tter att gĂ„ framĂ„t Ă€r viktigt dĂ„ fastigheter och dess tillhörande byggnaderstĂ„r för nĂ€stan en tredjedel av vĂ€rldens utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser och bara byggandet och driftenstĂ„r för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av rĂ„varor och energi. Prioritering avmiljöfrĂ„gor blir sĂ„ledes viktiga vid fastighetsförvaltande och nyproduktion.Tidigare forskning visar att det finns en mĂ€ngd incitament för att bygga och förvalta grönt. ĂvenhyresgĂ€sterna har incitament för att hyra gröna lokaler. Vidare visar internationella studier att detinte alltid krĂ€vs stora Ă„tgĂ€rder för att uppnĂ„ bra resultat vad gĂ€ller fastigheters energiförbrukningoch hĂ„llbarhet över tid.
Skogs- och bankbranschens börsutveckling under finanskrisen : En studie kring hur aktieÀgarnas avkastningskrav, bolagets aktieutdelningar samt dess Àgarstruktur pÄverkar aktiekursen
Under Ären fram till och med 2008?2009 skedde en del incidenter som kom att kulminera i att en global finanskris uppstod. En av de största effekterna av detta var att bÄde den globala och svenska ekonomin kom i gungning. Ett resultat av detta var att mÄnga svenska bolag fick likvida problem och det uppstod en mÀngd kreditförluster. En negativ kursutvecklingen pÄ Stockholmsbörsen under 2008 medförde att börsen slutade pÄ ? 40,92 procent.
IFRS i svenska onoterade koncernbolag : vilka faktorer förklarar den frivilliga tillÀmpningen?
Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.
Arbetstagares lojalitetsplikt i modern tid - SÀrskilt med avseende pÄ konkurrensförbud och och tystnadsplikt
En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anstÀllningsavtalet Àr arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten Àr ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar rÀknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten Àr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer dÀr han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten Àr inte generellt reglerad i lag, Àven om vissa lagregler förekommer för speciella omrÄden. Innebörden av denna framgÄr istÀllet i första hand av rÀttspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom Ären varit föremÄl för prövning i en rad olika mÄl och Arbetsdomstolen har vid flera tillfÀllen gett vÀgledning kring pliktens omfattning.