Sök:

Sökresultat:

1851 Uppsatser om Global governance - Sida 22 av 124

Bonus- och incitamentsprogram : Effekter i redovisning efter IFRS/IAS, Koden och Skandia

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden.

Styrelsestorlek ? en studie kring styrelsestorlekens utveckling och betydelse i publika bolag

Denna uppsats kartlägger de centrala faktorerna som påverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De främsta faktorerna är ökat intresse för styrelsens funktion bland allmänheten, ökad opinion kring mångfald i styrelsen samt förändring av styrelsens funktion.

Fond-i-fonder med global placeringsinriktning - Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? : - En jämförelse med fokus på risk och avkastning

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Klimatförändringar och dess effekter på ogräsfloran i Sverige :

Land management for food production is a fundamental human activity and one of the greatest challenges of the 21st century will be to increase the global food to accommodate a world growing to 10 billion or more people, while undergoing climate change. The increasing temperature and the current and projected increase in concentrations of CO2 lead to concern over possible impacts on agricultural pests. This assay is summarizing the knowledge of weeds in a changing climate in Sweden. Global warming and other climatic changes will affect the growth, phenology, and geographical distribution of weeds. The climate change will also affect the weed composition indirect by causing changes in the agriculture.

Lekeberg ? en levande landsbygdskommun

Vilka aktörer är viktiga för Lekebergs utveckling? Det är den frågeställningen som kommer ligger till grund för denna uppsats i landsbygdsutveckling, vars syfte är att undersöka hur samarbetet mellan kommun och invånare påverkar utvecklingen i bygden. Lekeberg kommun är en utpräglad landsbygdskommun som är belägen två mil utanför Örebro. Lekeberg tillhörde tidigare Örebro kommun men är sedan 1995 en självständig kommun på frammarsch. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och ett aktivt näringsliv varför jag anser att det finns ett intresse i att studera kommunen. Materialet för studien har tagits fram med två olika metoder. Jag har dels intervjuat tjänstemän i Lekebergs kommun som är viktiga för kommunens utveckling, nämligen kommundirektören, förvaltningschefen, verksamhetsledaren för Leader Mellansjölandet, samordnaren för fiber i Lekeberg samt enhetschefen som är ansvarig för landsbygds- och näringslivsfrågor på länsstyrelsen i Örebro län.

Tryck här för sanningens ögonblick: Automatiserade och mänskliga servicemöten i komplexa tjänsteleveranser

As self-service technologies become more common in service provisions, a deeper understanding is needed of how customer satisfaction is affected by automated service encounters. Drawing from theories of customer satisfaction, human interaction, and the dynamics of complex service provisions, the differences between automated and interpersonal service encounters in the initial part of a service provision are examined in terms of customers? evaluation of the service encounter itself, overall satisfaction, as well as the service encounter?s impact on global evaluations and evaluations of other non-dependant service encounters. The study was performed on people travelling by air on Swedish domestic routes. Passengers were asked to evaluate the airline?s performance on different attributes of the air travel they had undertaken, as well as to form an overall evaluation of the service.

Hållbarhetsredovisning : Positiv miljöpåverkan eller onödig pappersexercis?

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopersVår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet.

Klimatförändringar som ett säkerhetshot. En studie av internationella organisationers säkerhetisering av klimathoten

International organizations are important actors on the stage of world politics, and how these actors securitize the climate change issue is of importance for how it will be tackled by actors on global and national levels. The purpose of this study is to contribute to research on climate security discourses and how climate change is defined as a security concern amongst different actors. This study, in contrast to previous research, focuses on systematically mapping the definitions made by different international organizations by asking: whose security is at stake; who is responsible for responding to the threat; how is the nature of the threat defined; and what responses are suggested? By analyzing material consisting of a variety of documents and statements from five international organizations, I aim to identify differences between these actors ? in how the climate change issue is conceptualized from a security perspective. The result of the study shows that only one of the organizations shows clear elements of the national/geopolitical security discourse, while all of the other actors primarily use the human security discourse.

Att förutspå avkastning på en global marknad : Prediktionsjämförelser av Capital Asset Pricing Model och Fama-French trefaktorsmodell

Denna studie jämför hur Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktorsmodell förklarar och förutspår avkastning på en global aktiemarknad. CAPM utgår ifrån att investerarna förväntar sig en riskfri ränta adderat marknadspremien multiplicerat med företagens exponering mot marknaden. Fama-Frenchs är en utvidgning av CAPM modellen, där företagens storlek och book-to-market-värde läggs till som förklarande variabler för avkastning. Genom regressionsmodeller och prediktioner för portföljer indelade i storlek och book-to-market jämförs modellerna. Fama-French tycks vara genomgående bättre på att förklara och förutspå avkastning under perioden 1990m07-2013m02 för samtliga portföljer, förutom portföljen för stora företag med medelhögt book-to-market värde.

Processorientering i en global kundorienterad koncern : En studie av Sandvik Coromants verksamhetsstyrning

För det multinationella företaget är det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hänsyn till såväl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlägga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgångspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förväntas vara lämplig för en global verksamhet där stora krav på kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet ställs. Samtidigt förväntas den försvåra integrationen av koncernens dotterbolag.Studien genomfördes genom att undersöka hur skärverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med dotterbolag i 130 länder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, på tre dotterbolag samt med en globalt kundansvarig.

Företags social ansvar. Globala värderingar i en global värld.

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke.

Humanitära interventioner. Europeiskt handlingsutrymme i förhållande till ett modernt interventionsbegrepp

The world is getting smaller. Global markets, political processes and communication technology bring people together. Even though many of these processes are dynamic and constructive, they have also resulted in a need for better and more effective ways of international conflict resolution. This thesis investigates central issues connected to the concept of humanitarian interventions in relation to current and future legislation of the European Union. The overall question is whether the rapid globalization process has resulted in a change of international law towards more liberal view where authorization of the security council is not always needed? And, if there has actually been such a liberalization, how does that affect the legal possibilities for the European Union to carry out armed operations without the consent of the global community? The conclusion of the thesis is that international law has been modified mainly in two aspects: First, the concept of sovereignty is no longer seen merely as a right of the nation, but also as a responsibility.

Välgörare eller missgynnare? En idéanalys av EU:s syn på utveckling utifrån en bistånds- respektive jordbrukspolitisk komparation

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

Det gemensamma bästa kan inte förutsättas : En berättelse om Grupptalan mot Skandia

The subject for this paper is the Class Action against Skandia Association, a civil organization formed in 2003 with the aim of claiming compensation for some 1.2 million life insurance customers. The background to its formation was one of the largest financial scandals in Sweden in recent times, involving a number of questionable affairs within the insurance corporation Skandia and its subsidiaries, most notably the life insurance company Skandia Liv. The interests of both the stake- and stockholders of the company seem, in certain ways, to have been grossly misrepresented. The scandal, as well as the reaction it spawned, pose a number of questions. In this study, we focus on two: a possible, and in many ways apparent crisis in the representation of interests in Swedish society, and the role of civil society in upholding the balance between these interests.We argue that what is often held to be the ?greed? or ?immorality? of individuals in scandals such as Skandia is, to a great extent, a mere reflection of the ?rational? underpinnings of modern-day capitalism.We find that trust has been a key mechanism of control in the relationships between consumers and agents in pension and life insurance markets, and that ?the Swedish model? that distinguished post-WWII Swedish society was a model heavily based on trust towards existing models of bureaucratic governance.

Kalmars turismprofilering ur ett tidsperspektiv : En komparativ studie mellan två historiska platser

The world has become a globalized place in constant development and much of which is now taken for granted did not even exist 30-40 years ago, such as smartphones or Internet in common households. As new tourist destinations is continuously being created, it becomes increasingly important with effective place marketing to compete in the global market. Developing a good and interesting profile is thus a way for places to become more attractive for tourists. The main theory in the paper is "post-industrialization and the entrepreneurial city" which describes how cities in the global north have moved away from industry towards becoming post-industrial cities ? very often with a strong focus on tourism.

<- Föregående sida 22 Nästa sida ->