Inledning: Tidigare studier beskriver att karriärsutveckling handlar om vilken riktning en individ tar i sitt arbetsliv. Hur karriärsutveckling sker och vad som påverkar individen är olika för kvinnor och män. Tidigare studier visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar en individs karriärsutveckling. Vidare visar tidigare studier också att familjesituation och homosocial reproduktion även påverkar en individs karriärsutveckling. Studier visar att kvinnor har svårare än män att utvecklas i sina karriärer och orsakerna till att kvinnorna har svårigheter kan bland annat bero på glastaket.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare.

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn.

SammanfattningHuvuddelen av denna uppsats beskriver hur några anställda vårdgivare i en svensk kommun upplever sitt arbete med dementa brukare och deras aggressioner. Undersökningen bygger på nio djupintervjuer med vårdpersonal som arbetar inom demensvården. Studiens fokus ligger på att utforska hur vårdgivare reagerar på och påverkas av hot och våld från vårdtagare samt vilka strategier vårdgivaren väljer för att förhindra hot- och våldssituationer.Uppsatsens teoretiska grund är symbolisk interaktionism och empati. Anledningen till detta val är mitt stora intresse att studera hur samspelet mellan vårdgivaren och vårdtagaren ser ut. Från symbolisk interaktionism har jag bl.a.

Fönster blir idag en allt viktigare del av en byggnads klimatskärm. Det ställs därför krav på olika funktioner vilka måste uppfyllas oberoende av fönstertyp. Då glas blir vanligare i moderna konstruktioner ställs det högre krav på värmeisolerande förmåga. Cirka 35 % av en byggnads värmeförluster sker genom fönster. Detta ställer krav på tillämpning av energieffektiva fönster vid ny- och ombyggnad. Underhåll av fönsterkonstruktionerna är en oundviklig detalj och måste ske någon gång under en byggnads livslängd.

Transit Objects In the Master Essay I argue around two existing levels in the works presented at the graduation exhibition. On the one hand, it is about influence; on the other hand it is about the phenotypes of purpose-ness. In the introduction, I describe the relationship between the shapes that I have come to call Transit objects, and their on the one hand ideological superstructure; on the other hand, the different aspects of their shapes regarding the imitation I, in creating the objects, performed. In the case with the objects shape-aspects, I stand on the thoughts that I found during my bachelor's work, that is, to express the phenotypes of purpose-ness.When it comes to influence, I speculate about how linguistics, and particularly a branch called neuro-linguistics, illustrates how the arguments that make up our world can be transformed. I use a meta-model and a conversation model as a tool to illustrate this. When I, like that, illustrate the plasticity of meaning, and cognition, I note Catherine Malabous taught (in her book What Should we do with our brain?) on the plasticity of the brain in relation to the neo-liberal systems of capitalism. She argues for how the brain has come to stand model for the organization of different types of networks. I hint the link to a future scenario where the desire to influence takes new forms and uses the latest brain research challenges, more specifically the use of ultrasound for the treatment of pain and other similar conditions. This also can be used as generating various types of seizures, pleasant or unpleasant.