Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Biogas Àr en förnyelsebar energikÀlla som tillverkas genom att organiskt material som matavfall bryts ner av mikroorganismer under anaeroba (syrefria) förhÄllanden. Regeringen har satt upp mÄl för en högre matavfallsutsortering vilket leder till ökad mÀngd tillgÀngligt substrat till biogasproduktion.Matavfallet som samlas in börjar brytas ner under tiden det transporteras och lagras. Syftet med studien var att undersöka hur lÀnge matavfall lagras, ta fram ett representativt recept pÄ ett genomsnittligt matavfall i Sverige och utvÀrdera hur mycket metanpotential som försvinner frÄn matavfall med avseende pÄ lagringstid, insamlingssystem (papper- och plastpÄse) och lagringstemperatur (22°C och 6°C) genom laboratorieförsök.Den genomsnittliga lagringstiden för matavfall frÄn villor och flerbostadshus i undersökningen var sex dagar. Ett recept för matavfall har tagits fram med hjÀlp av litteratursökning och modifiering av recept i Avfall Sveriges rapport U2010:10. Laboratorieförsöken visade att skillnaden i metanpotential mellan plast och papper var tydlig vid 22°C, dÄ metanpotentialen sjunker, men obefintlig vid 6°C.För att uppnÄ maximal metangasproduktion frÄn matavfall under den varma delen av Äret sÄ Àr plastpÄsar bÀttre dÄ de har en mer konserverande effekt pÄ matavfallet Àn papperspÄsar.

Stormskador under 2007 och efterföljande varma somrar skapade gynnsamma förhÄllanden för skogsskadeinsekter. Till följd av detta införde Skogsstyrelsen ett bekÀmpningsomrÄde mot granbarkborre inom delar av JÀmtlands och VÀsternorrlands lÀn. Inom bekÀmpningsomrÄdet mot granbarkborre infördes nya regler gÀllande lagring av fÀrskt barrvirke i skogen. Efter införandet har fÀltpersonal pÄ Skogsstyrelsen observerat en ökad mÀngd körskador inom bekÀmpningsomrÄdet. PÄ grund av detta har behovet att undersöka dess omfattning framkommit.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Interest in alternative energies is high in Sweden today, particularly in the agricultural sector. According to the Swedish lantbruksbarometern (2009), almost all respondents consider the use of some form of alternative energy from the farm. While interest in alternative energies is large, attention to the alternative energy straw has fallen and is almost nowhere mentioned in the literature today. Three years ago, in the Lantbruksbarometern nearly 44% of the farmers would be willing to invest in straw as heating system on the farm. How do the farmers decide to invest in alternative energies? With this information a problem is presented for this paper.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Denna jĂ€mförande studie pĂ„ magisternivĂ„ gjordes bland styckare pĂ„ ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare pĂ„verkas av de tvĂ„ vanligast förekommande arbetsupplĂ€ggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sĂ€tts utifrĂ„n takten pĂ„ bandet. Stress mĂ€ttes subjektivt med stress-energi-formulĂ€ret.

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av JÀmtkraft AB pÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik. AnlÀggningens vattenkrets fylls pÄ med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lÀmnar ocksÄ kretsen som vattenlÀckage vilket resulterar i stora energiförluster. PÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik lÀmnar största delen av dessa lÀckageflöden via tvÄ utblÄsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. FrÄn dessa utblÄsningstankar dumpas Ängan pÄ anlÀggningens tak och lÀckaget i vÀtskefas spÀds med kylvatten till en utloppstemperatur pÄ 40°C till avlopp.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Bygg- och fastighetssektorn stÄr för nÀrmare 40 procent av Sveriges energianvÀndning och miljöpÄverkan. DÀrför har större fokus pÄ energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsÀtta utvecklingen framÄt kom EU med direktiv för medlemslÀnderna, dÀr mÄl sattes för Ären 2020 och 2050 gÀllande energianvÀndningen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken pÄverkan olika faktorer har nÀr kunderna gör sina val av bostÀder i framtiden. Faktorer som arbetet frÀmst fokuserar pÄ Àr energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del pÄ intervjuer frÄn mÀklare samt olika aktörer frÄn byggbran-schen. MÀklarnas syn pÄ vilka faktorer som eftersöks pÄ marknaden ansÄgs som ett bra tillvÀgagÄngsÀtt eftersom det Àr de som jobbar med kunderna.