I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.

Vid hÄllplatser i stÀder finns ofta en busskur i glas med metallstomme. Tillsammans bildar de ett enhetligt uttryck i stadsbilden och bidrar till att resenÀrerna skyddas mot vÀder och vind. PÄ landsbygden dÀremot Àr det glesare mellan kurerna och ofta ser de olika ut vid varje hÄllplats. För att nÄ det nationella mÄl med fördubblad kollektivtrafik fram till Är 2020 kan en satsning för att skydda resenÀrerna vara pÄ sin plats.Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla en modern busskur för landsbygdsresenÀren som passar in i omgivningen. Kuren ska vara av trÀ och uppbyggt i delar som förenklar byggandet och minimerar byggtiderna.De metoder som tillÀmpats i arbetet Àr intervjuer, muntliga och skriftliga, en mindre enkÀtundersökning och en jÀmförelse mellan tre befintliga trÀkurer pÄ landsbygden.

VÄra kyrkor Àr en viktig del av samhÀllet, och Àr en kulturskatt som mÄste vÄrdas. Kyrkorna anvÀnder dock vÀldigt mycket energi till uppvÀrmning varje Är. Detta beror pÄ att de flesta av dem Àr gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad frÄga i deras verksamhet. Grinstad kyrka Àr en kyrka med hög energianvÀndning som trots att den endast Àr uppvÀrmd vid förrÀttningar anvÀnder lika mycket energi som tvÄ medelvillor. Kyrkan Àr frÄn 1200-talet, Àr byggd i tegel och vÀrms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt nÄgra elradiatorer.

 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.ÅtgĂ€rderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pĂ„verkan dehar var för sig.

I alla byggprojekt som behandlas Àr arkitekter och brandkonsulter tvÄ viktiga aktörer. Arkitekternas huvudsyfte Àr att ge mÀnniskor ett gestaltningsmÀssigt intryck av en byggnad, men Àven att ge den ett praktiskt och tryggt anvÀndande. Brand-konsulternas roll Àr bland annat att hjÀlpa arkitekterna med den del som innefattar brandsÀkerhet. Idag Àr samarbetet mellan arkitekter och brandkonsulter inte optimalt men det finns enkla förÀndringar som skulle effektivisera arbetsmetodiken.Detta examensarbete har resulterat i en lathund gÀllande brandprojektering som riktar sig till arkitekter. Lathunden baseras pÄ kapitlet om brandskydd i Boverkets Byggregler (BBR), de omfattande handböckerna som anvÀnds vid projektering samt statistik gÀllande de vanligaste problemen mellan aktörerna idag.

Syftet med detta projekt var att ta fram ett sÀljande koncept av flaskan och Àven etiketten till mineralvatten. Problemet med dagens vattenflaskor som finns pÄ den ryska marknaden Àr att samtliga har liknande utseende, form och riktar sig till samma mÄlgrupp. MÄlgruppen flaskorna riktar sig till Àr sportintresserade mÀnniskor och de som lever ett aktivt liv. Till 90 procent Àr flaskorna gjorda utav PET -plast.MÄlsÀttningen för mitt projektarbete var att produkten ska sÀljas till restauranger/krogar, caféer, utstÀllningar, hotell, mÀssor och vid andra speciella tillfÀllen. Tanken Àr att skapa och erbjuda en exklusivare produkt för kunderna och dÀrmed kunna öka vattnets vÀrde.

Syftet med detta projekt har varit att utveckla en solpanel och elektroniken till en portabel solcellsdriven lampa. Huvuddelarna i systemet Àr en solpanel, en ljuskÀlla, ett batteri och ett USB-uttag för att anvÀndaren ska kunna ladda t.ex. en mobiltelefon. MÄlet har varit att leverera produktionsunderlag för en fÀrdig slutprodukt.En solcell Àr en halvledare som direkt omvandlar solljusets energi till elektrisk energi i form av likström. Den spÀnning och ström som alstras av en solcell Àr beroende av ljusinstrÄlningen, temperaturen, cellens effektivitet och belastning.

Denna rapport har genomförts för att utvÀrdera om svetsgardiner som luftflödesstyrandeelement i datorhallar ger nÄgon energieffektivisering. Vilket utslag systemet ger dÄsvetsgardiner anvÀnds jÀmförs med utslaget nÀr inga svetsgardiner finns med och pÄverkarsystemet. FÄr servrarna tillrÀckligt mycket kalluft för att kylas och behöver man tre styckenrumskylare för att kyla rummet tillrÀckligt? Rapporten har ocksÄ genomförts för att ge enutvÀrdering av svetsgardinernas form och funktion. Volvo Personvagnar vill veta om det Àrekonomiskt hÄllbart att anvÀnda svetsgardiner i sina datorhallar.Det Àr ocksÄ önskvÀrt att bevisa att det blir ett bÀttre klimat runt servrarna nÀr svetsgardineranvÀnds.

Mindre Àn en timmes solsken pÄ vÄr planet innehÄller mer energi Àn hela vÀrldens energiförbrukning pÄ ett helt Är. Ett vanligt villatak i Sverige tar pÄ ett Är emot flera gÄnger mer energi Àn vad dess behov Àr. Potentialen för solenergi Àr mycket stor. Samtidigt anvÀnder samhÀllet idag stora mÀngder energi och det mesta av energin kommer frÄn icke-förnyelsebara kÀllor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jÀmfört med andra lÀnder men ÀndÄ Àr mer Àn hÀlften av energin som vi anvÀnder icke förnyelsebar.Syftet med den hÀr rapporten Àr att utveckla ett mer hÄllbart samhÀlle genom att anvÀnda solenergi.

Cirka hÀlften av de patienter som drabbats av stroke kan fÄ svÄrigheter med att Àta. Det kan bero pÄ att de har drabbats av olika funktionsbortfall som Àr vanligt efter stroke. SvÄrigheter med att Àta kan i sin tur leda till malnutrition, dÄ det uppstÄr en obalans mellan energi- och nÀringsomsÀttning och energi- och nÀringsintag. Syftet med den hÀr studien var att belysa sjuksköterskans omvÄrdnad bland patienter med stroke relaterat till deras nutrition. Teoretisk referensram för studien vara Dorothea Orems omvÄrdnadsteori.

Spel roar mÀnniskor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del mÀnniskor i bÄde spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som vÀrdefull i detta sammanhang Àr vilka attityder mÀnniskor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, gÄr det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrÄn hur attityder uppkommer, attitydförÀndring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkÀtundersökning med 48 stycken deltagare har anvÀnts för att uppnÄ detta.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omstĂ€ndigheter som pĂ„verkade sömnen hos Ă€ldre samt vilka icke-medicinska omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 Ă„r, men det var ingen Ă„ldersbegrĂ€nsning i urvalet av studierna. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrĂ„n inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsĂ€ndigheter för sömproblem var att vara Ă€ldre och att lida av depression.

Intresset för investeringar i biogasanlÀggningar Àr idag stort bÄde bland kommuner och svenska lantbrukare. Det Àr en teknik som möjliggör utvinning av energi ur bland annat gödsel. Undersökningen gjordes pÄ uppdrag av Lindhs Djur & Natur som ligger strax utanför Högsby.I denna uppsats undersöker vi om och i sÄdana fall nÀr en investering i en gÄrdsbaserad biogasanlÀggning blir lönsam.Undersökningen belyses ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Kalkylerna Àr baserade pÄ tvÄ alternativ 6000 m3 respektive 12000 m3 flytgödsel samt 1500 m3 respektive 3000 m3 fastgödsel frÄn nötkreatur, varav det första bygger pÄ deras nuvarande kapacitet och det andra pÄ potentiell framtida kapacitet.Resultatet av vÄr undersökning visar att investeringen i en gÄrdsbaserad anlÀggning utifrÄn Lindhs Djur & Naturs förutsÀttningar Àr ekonomiskt effektiv och lönsam. Genom att anvÀnda den vÀrme, elektricitet samt rötrester som anlÀggningen producerar, kan gÄrden göra stora kostnadsbesparingar.

Solen Àr en enorm energikÀlla med stor potential att, pÄ ett miljömÀssigt hÄllbart sÀtt, kunna bidra med energi till bland annat uppvÀrmning av lokaler och bostÀder. För att kunna förse byggnader med energi frÄn solen krÀvs att tillgÄngen pÄ energi flyttas över tid till dÄ behovet uppstÄr. Med hjÀlp av ett sÀsongslager kan solenergi frÄn sommaren lagras och anvÀndas pÄ vintern dÄ behovet av energi Àr som störst.Dagens befintliga anlÀggningar finns huvudsakligen i Europa och dÄ frÀmst i Tyskland. Dessa anlÀggningar Àr dimensionerade för energibehov större Àn 500 MWh och tÀcker ungefÀr 40-50 % av detta energibehov som bestÄr av energi till uppvÀrmning och tappvarmvatten.  Hur stor del av energibehovet som tÀcks, det vill sÀga tÀckningsgraden, beror bland annat pÄ förlusterna frÄn lagret som i sin tur Àr kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager Àr desto mindre blir förlusterna dÄ förhÄllandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.

Att bygga hÄllbart och energieffektivt Àr framtiden inom byggsektorn om klimatmÄlen 2020 ska kunna uppnÄs. Ett sÀtt att bygga miljövÀnligt Àr att bygga plusenergihus. Ett plusenergihus Àr ett hus som producerar mer energi Àn vad det förbrukar. För att uppnÄ det krÀvs ett tÀtt klimatskal, lÄga driftkostnader och tillförd energi genom antingen solceller, solfÄngare eller en kombination av dem. Syftet med examensarbetet Àr att rÀkna pÄ tre olika vÀggtjocklekar i massivtrÀ och se om det gÄr att projektera attefallshuset som ett plusenergihus med nÄgon av dessa vÀggtjocklekar.