Uppsatsen jämför motivet pietà i David LaChapelles fotografi av Courtney Love med Giovanni Bellinis Pietà. Den diskuterar också två möjliga utgångspunkter till tolkning av Courtney Love Pietà. En synvinkel som utreder möjligheten att verket endast är utfört för att provocera den publik det når, och en utgångspunkt som diskuterar möjligheten att Courtney Love Pietà uttrycker en liknande känsla som Bellinis Pietà. I den avslutande delen av uppsatsen diskuteras den intressantaste möjligheten fram..

Syftet med denna uppsats är att med fokus på uppförandepraxis undersöka satserna ?Cujus animam gementem? och ?Vidit suum dulce natum? ur Giovanni Felice Sances och Giovanni Battista Pergolesis Stabat Mater och ta reda på hur de två tonsättarna utryckte samma textliga innehåll i ett recitativ respektive en aria. Under arbetets gång har jag fördjupat mig i den sakrala musikens utveckling i 16- och 1700-talets Italien för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska och interpretatoriska verktyg. De slutsatser som jag kommer fram till är att den sakrala vokala musiken i 1600-talets Italien uttrycker dramatik med hjälp av text och den vokala sakrala musiken i 1700-talets Italien utrycker dramatik med hjälp av röstens musikaliska möjligheter. Arbetet resulterade i en inspelning av styckena på Musikhochschule für Künste i Bremen, Tyskland och på Musikhögskolan i Piteå, Sverige..

Syftet med denna uppsats är att med fokus på uppförandepraxis undersöka satserna ?Cujus animam gementem? och ?Vidit suum dulce natum? ur Giovanni Felice Sances och Giovanni Battista Pergolesis Stabat Mater och ta reda på hur de två tonsättarna utryckte samma textliga innehåll i ett recitativ respektive en aria. Under arbetets gång har jag fördjupat mig i den sakrala musikens utveckling i 16- och 1700-talets Italien för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska och interpretatoriska verktyg. De slutsatser som jag kommer fram till är att den sakrala vokala musiken i 1600-talets Italien uttrycker dramatik med hjälp av text och den vokala sakrala musiken i 1700-talets Italien utrycker dramatik med hjälp av röstens musikaliska möjligheter. Arbetet resulterade i en inspelning av styckena på Musikhochschule für Künste i Bremen, Tyskland och på Musikhögskolan i Piteå, Sverige..

The capricious roman goddess Fortune is known for her strong power to influence or even decide the destiny of humans. In ancient Rome she was considered to be a good goddess, who brought the gifts of destiny and who also was seen as a possible ally. During the Middle Ages this position changed. Fortune was given two sides, a good and friendly one and a cruel impenetrable side. She was seen as one of God´s ministers and became an expression of divine providence.My purpose with this essay is to analyse three artworks of Fortune by Giovanni Bellini, Albrecht Dürer and Master MZ, but also some texts by the renaissance humanist Niccolò Machiavelli.