Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Ginikoefficient - Sida 1 av 1

Leder en ökad inkomstojämlikhet till en ökad svaveldioxidmängd i luften? : En panelstudie av 25 demokratier för perioden 1971-1992.

Enligt teorin för den så kallade miljökuznetskurvan är samband mellan inkomst per person och mängden föroreningar till en början positiv. Efter att inkomsten per person nått en viss nivå minskar istället föroreningsnivån med ökad inkomst per person. En tänkbar orsak är att individerna efterfrågar en bättre miljö när inkomsten ökar. Enligt politiska modeller, till exempel medianväljarmodellen, är det inte medelinkomsten som är relevant för politiska beslut utan snarare medianinkomsten. Denna studie testar en medianväljarmodell på svaveldioxidmängden i luften genom att ta hänsyn till inkomstfördelningen som mäts med Ginikoefficienten.

Inflationens och demokratins påverkan på inkomstklyftor : En studie av Latinamerika under åren 1976-1993

Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar påinflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara ochskiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kringinflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter iLatinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med högainkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt sommånga av länderna blev demokratiska under perioden.

Har integrationen inom EU bidragit till en mer eller mindre jämlik BNP-fördelning?

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste områdena i världen så finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter både mellan och inom medlemsländerna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fått på BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemsländer, det vill säga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgår ifrån två krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till ländernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar åtskilliga miljarder till de BNP mässigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begränsa antalet länder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. På grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.