Matematiskt begåvade elever är i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. Därför är det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och får ?klara sig själva?. Syftet med denna studie är att synliggöra matematiskt begåvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de själva lär sig bäst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmåga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begåvade elever från år 4 ut för att medverka i denna undersökning.

Title: Are we born Gifted or can we learn and teach our children to be musically interested? The aim of this study is to evaluate how we influence the development of musicality in children. The study included 30 persons divided into three groups (ten members in each group). Group 1 consisted of pregnant women. Group 2 consisted of parents of babies age 0 to 1 year old and group 3 teenage parents.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven.