Sök:

Sökresultat:

82 Uppsatser om Gift - Sida 6 av 6

Luftburna gifter som kemiskt stridsmedel : En jämförelse mellan moisternas rökkrigföring under de stridande staterna och tyskarnas klorutsläpp vid Ypres den 22 april 1915

Kemisk krigföring i form av luftburna Gifter har förekommit i många historiska kontexter. Trots att luftburna Gifter, som till exempel Giftig rök och gas är likartade företeelser, har inte forskare kunnat enas om äldre former av denna krigföring är jämförbar med den moderna. Huvudorsaken är att deras analyser saknar teoretiska perspektiv som belyser hur respektive   kontexts kemiska förutsättningar påverkar krigföringen.Syftet med den här undersökningen är att jämföra ett modernt nyttjande av luftburna Gifter, tyskarnas första klorutsläpp vid Ypres 1915 med ett forntida exempel, den moistiska skolans användande av brandrök som Gift under århundradena f. Kr. i Kina.

Glukosamin som fodertillskott till häst

In this report female farmers use of technical equipment is investigated. There is little research made on this subject in Sweden, therefore this report can be seen as an explorative study. Research makes it clear that machinery, throughout history and even today, has been seen as a male area. Heavy machines are often associated with the same attributes as masculinity. Force, power, efficiency and control are some examples.

Embryonal näringsförsörjning hos sandtigerhaj och kortfenad makohaj

In this report female farmers use of technical equipment is investigated. There is little research made on this subject in Sweden, therefore this report can be seen as an explorative study. Research makes it clear that machinery, throughout history and even today, has been seen as a male area. Heavy machines are often associated with the same attributes as masculinity. Force, power, efficiency and control are some examples.

Vem är det som kör egentligen? : maskinanvändande och könsroller inom lantbruket : en intervjustudie med kvinnliga lantbrukare

In this report female farmers use of technical equipment is investigated. There is little research made on this subject in Sweden, therefore this report can be seen as an explorative study. Research makes it clear that machinery, throughout history and even today, has been seen as a male area. Heavy machines are often associated with the same attributes as masculinity. Force, power, efficiency and control are some examples.

Varför mår träden bra? : en undersökning av Åsötorgets kungslindar

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller Gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Det politiska beslutsfattandet under Tsunamikatastrofen: Vilken roll spelade media?

In December 2004 an earthquake coursed waves that hit Thailand. Over 5000 people died, and Sweden was the tourist country that has been effected the worst. The catastrophe precipitated Sweden in crises and the demand became high for Swedish government to act. Swedes followed the development via media, why media became the crucial element for how the public perceived politicians? acting.

Knullnormativitetens diskurs

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, språkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frågor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frågelåda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benämns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrågasätts. Föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet påverkar i stor mån även hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland även vad som uppfattas som problem. Jag har också visat exempel på motdiskurser som är tecken på tendens till diskursiv förändring.

<- Föregående sida