Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är:Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt.

The purpose of this essay is to examine whether and how labor consultants, job coaches, guidance counselors promote the possibility of self-realization of the clients they encounter in their work. By analyzing, based on the theoretical framework, six semi-structured interviews of people having the chosen professions answer the questions "Do counselors promote client's opportunities for self-realization in their work?" and "If so: how is this practiced?". In the theoretical framework three important concepts are addressed: "identity", "recognition" and "self-realization". These are explained with the help of works by including Emma Engdahl, Anthony Giddens, Axel Honneth and Allison Weir.

The purpose of this study is to examine whether religious behavior or religious identity changes when a person with Muslim background moves to a Christian country and also very secular such as Sweden. I have interviewed five people with Muslim background that have moved from Turkey to Sweden. In this study I have applied Anthony Giddens and Thomas Ziehe's theories about building up an identity but also Nader Ahmadis theory of migration and identity.The results of this study show that there is a change in the practice of religion but also that this differs between these five people who came from the same country. Nevertheless, a change in the practice of religion can on one hand be as a result of modernity and on the other hand, exclusion of family. It also proves that it is not possible to draw general conclusions on this issue instead it should be looked at from an individual perspective..

Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna.

Syftet med den här studien var att belysa förutsättningarna för kvinnor respektive män att komma tillbaka till arbetslivet efter långtidssjukskrivning samt att utskilja likheter och skillnader mellan de som har kommit ut i arbetslivet igen och de som inte har gjort det. För att få svar på detta har 6 långtidssjukskrivna personer som bor i Norrbotten intervjuats under våren och sommaren 2006. Detta är en kvalitativ studie och slutsatserna av studien bygger på analysen av intervjuerna, sociologiska teorier och på tidigare forskning i ämnen som anknyter till studien. Resultatet visar på att rehabiliteringsutredningen och de åtgärder som följer på den har stor betydelse för att personer som är långtidssjukskrivna ska komma ut i arbetslivet igen. Den andra slutsatsen av studien är att individens egen livssituation, personlighet och drivkraft har stor betydelse för att de som är långtidssjukskrivna ska komma tillbaka till arbetslivet.

Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna.

Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller.

 Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn på e-mobbning. Den syftar även till att titta på e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker på Internet. Fokus på just e-mobbning bedömdes som lämplig då det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet är grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta då förutsättningslöshet för området antogs.

Synen på föräldraskap i kombination med yrkesliv är till stor del styrt av yttre kontexter och välfärdsstatliga beslut. Jag har i min uppsats intervjuat tre mammor, från tre olika generationer, som alla har fått representera en speciell tidsepok och hur det var att vara förälder då. Intervjumetoden jag använt är semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag haft ett färdigt frågeformulär, men att detta har varit öppet för att kunna lägga till följdfrågor om något har varit oklart eller extra intressant. Jag har analyserat deras svar mot en samhällelig kontext, i form av välfärdsstatliga åtgärder som kan ha påverkat deras liv som förälder i kombination med yrkesarbete. Som exempel relaterar jag till barnomsorgens uppbyggnad, föräldraförsäkringens utformning och vilka politiska debatter och sociala frågor som var aktuella under den tidsperiod då mina respondenter fick barn (60,80 och 00-talet).

The purpose of this essay is to examine whether and how labor consultants, job coaches, guidance counselors promote the possibility of self-realization of the clients they encounter in their work. By analyzing, based on the theoretical framework, six semi-structured interviews of people having the chosen professions answer the questions "Do counselors promote client's opportunities for self-realization in their work?" and "If so: how is this practiced?". In the theoretical framework three important concepts are addressed: "identity", "recognition" and "self-realization". These are explained with the help of works by including Emma Engdahl, Anthony Giddens, Axel Honneth and Allison Weir.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Though death and mortality is an inevitable part of our lives it seems like both the society with its culture and the individual in some way repress death. This study was set to explore how and why the individual holds back thoughts on his/her own death and in which way society affect the individual?s repression of death-thoughts. Using a hermeneutic approach I have interviewed five informants about death and thoughts about death in everyday life. Also for the analysis of the empirical material a hermeneutic approach was used, and the works of Bauman, Giddens, Heidegger, Fromm and May served as a theoretical starting point.

The purpose of this thesis is to find out if people have changed the way in which they write since the introduction of the internet. Men and women have been writing books, articles, letters, diaries and different types of literature for centuries. To give the reader some background about the weblog as a literary media, this thesis has a whole chapter on half-public literature that includes the history of letters and diaries. The weblog is a unique way for anyone to be whoever they want, whether it be a man or woman, old or young. The reader has no possible way of knowing if the script is true or not.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse om de insatser som görs av involverande organisationer (likt socialförvaltningen, Althea och inom skolan) i Halmstad är adekvata för barn som har familjeproblem, utifrån ett sociologiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter, som på olika sätt kommer i kontakt med barn som har familjeproblem i deras yrke, har vi fått fram ett relevant och ingående materiel som belyser ämnet. Resultatet visar på att organisationerna sätter barnet i fokus på olika sätt, de har olika synpunkter och illvägagångssätt i beaktanden av insatser som görs för barn och dess familj. I analysen, vilken sammankopplas till resultat och bakgrund, har vi använt oss av eorier och begrepp som system och livsvärld av Habermas, byråkrati och makt av eber och slutligen expertsystem, tillit och ontologisk trygghet av Giddens. Slutsatsen visar på att det är viktigt att se till helheten och på det som finns runt omkring, inte enbart på de olika delarna och till problemet i sig..

Vi har i denna studie haft för avsikt att studera pappors upplevelse av pappaledigheten. I syftet ingick även att studera pappornas ändrade levnadssätt i och med föräldraskapet. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Giddens teorier om självets reflexivitet, livsstil och avtraditionaliseringen samt Connells teorier om genus och maskulinitet. Studien har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, med respondenter som varit pappalediga och återgått i arbete. Studien har visat en positiv upplevelse av pappaledigheten och att respondenterna gärna skulle vara hemma minst lika länge igen, som de var under den aktuella pappaledigheten, om det blev aktuellt med en ny pappaledighet.