Den här uppsatsen är en diskursanalys av två didaktikböcker för svenskundervisning som förekommer på lärarutbildningen: Reflekterande läsning och skrivning av Gunilla Molloy och Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons. Utgångspunkten för analysen är det som bland andra Ann Runfors och Kristina Gustafsson kallar normen om det oförhindrade jaget, det vill säga tanken om att den svenska grundskolan premierar de elever som på ett oberoende och självständigt sätt frigör sig från sin sociala och kulturella bakgrund och lär sig att analysera och ifrågasätta tillvaron för att fullt ut kunna välja sina egna liv. Mina slutsatser är att både Molloy och Gibbons verkar skriva under på det oförhindrade jagets herravälde i det svenska samhället, och att eleverna behöver lära sig ett språk som ger dem möjlighet att agera som oförhindrade jag. Dock skiljer de sig åt på så sätt att Gibbons tycks vilja lära eleverna att verka som oförhindrade jag, medan Molloy vill lära dem att vara det..

The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching.

The purpose of this essay is to examine how out-pedagogy, drama and art can be used as means of promoting language development of bi-and multi-language learners, and to show what benefits these three methods offer to children of year three of an elementary school in Stockholm City. This is a small survey of work-style and the results are based on observations and interviews with five teachers which included three class teachers, one resource teacher and one other language teacher and it was carried out two full days of observations in both classroom and outdoor environment. In this work, I note how out-pedagogy, drama and art can help bi- and multilingual children develop language. My study shows, in accordance with the respondents interviewed, as well as research in general that out-pedagogy, drama and art is language development practices. They argue that out-pedagogy and the aesthetic elements promote language development of bi- and multilingual children in different ways and complements the traditional approach.

This essay presents and discusses a study that was performed in a multicultural school, where the teachers, since August 2004, have obtained internal training in how to work with language development. The objective with this essay is to investigate how the connection between language development and the development of knowledge can be understood and apprehended by teachers working in this school, and furthermore, to show how a language developing way of work can be accomplished in the teachers daily work.Moreover, I have studied which objectives and strategies, the three language developers in charge of the training of the teachers, have concerning this work, furthermore I have looked into if these objectives and strategies differ from what the teachers understand and practically perform.Pauline Gibbons book, Stärk språket, stärk lärandet (2006), has become a base for this school?s work when it comes to language development. Gibbons presents theories and practical exercises which have their origin from Vygotskij, Halliday and Cummins. Their theories have also become my theoretical base in this study.I have made qualitative interviews with four teachers working in this school, and with one of the language developers.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder våra elever har när det gäller skriftspråket på arabiska. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och vi valde att göra intervjuer med 4 pedagoger och 8 elever varav 4 på mellanstadiet och 4 på högstadiet. Vi har använt oss bl.a. av Pauline Gibbons litteratur ?Stärk språket, stärk lärandet? och ?Lyft språket, lyft tänkandet.

Abstract Höglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). Högläsning och individuell läsning i grundskolan. ? En studie om hur lärare ser på stöttning gällande elevers läsförståelse av skönlitterära texter Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om att undersöka lärares syn på skönlitterär läsning.

Serier, film och adaption. Detta är tre ord som den senaste tiden har blivit allt mer förknippade med varandra. Med titlar som Spider-man (Sam Raimi, 2002), The Dark Knight (Christpher Nolan,2008) och The Avengers (Josh Whedon, 2012) har serier satt sitt avtryck i filmhistorien. Men hur ser dessa båda medium ut och vad är det som gör adaptioner av serier så attraktiva? Detta kommer undersökas närmare i denna uppsats.

AbstractIt is unclear how L2 students acquire vocabulary ? how is it taught ? or wheather it can even be taught. In an SSL (Swedish as second language) program for young adults the ambition has been to integrate the L2 students? into the national high school (gymnasium) courses as quickly as possible, in order to meet the students? demands for subject education and to challenge them on an appropriate knowledge level. Teachers noticed quite early that the course ? integrated L2 students seemed to have a deeper understanding of words and an easier flow in their speech.

Syftet med min undersökning är att se om litteratursamtalet kan öka elevernas lust att läsa genom att samtala tillsammans om litteratur. I kursplanen för ämnet svenska (Lgr-11, 2011) står det att undervisningen ska stimulera elever till att läsa, samt att formulera egna åsikter och tankar. Vidare framhävs litteraturens roll i svenskundervisningen i Lgr-11 samt i forskning genomförd av Tengberg, Chambers, Gibbons, Thorson och Eriksson Barajas. Jag väljer att göra denna undersökning då jag tycker att boksamtalet verkar vara ett intressant arbetssätt och då det visat sig att svenska elever har sjunkande kunskaper i läsförståelse (PISA 2012). Det tillvägagångssätt som ligger till grund för undersökningen baseras på att elever fått i uppgift att läsa en bok.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Syftet med mitt arbete är utifrån läroplanen studera vilket stöd till språkutveckling elever med annat modersmål får, för att kommunicera och för att underlätta inlärning. Arbetets frågeställning kretsar kring pedagogernas resonemang om tvåspråkiga elevers lärande gällande modersmål och svenska, samt tvåspråkiga elevers upplevelser av hinder/möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Jag har i min undersökning utgått ifrån kvalitativa intervjuer som metod. Intervjupersonerna var två pedagoger och tre elever på introduktions programmet Individuella Alternativ. Språkets betydelse för identitet och kultur belyses samt vikten av att kunna variera sitt språk efter den kontext det används i, d.v.s. skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.

The main purpose of this essay is to study how classroom interaction can take place in a class for Second Language Learners (SLL).1 I have applied a case study methodology on a linguistic method used by a Teacher in Swedish as Second Language working on a primary school situated in the Southern suburbs of Stockholm. The learning method is based on extensive reading of books which comprehend several learning techniques organized into a process that support the development of linguistic skills such as discussing in a group, writing, reading and thinking in a second language. The methodology applied is based on observations, on an interview with a Teacher in Swedish as Second Language and on a questionnaire answered by 11 students that participated on ?Boksamtal?.Based on a theoretical framework about socio cultural theories on learning and scaffolding,2 I attempt to integrate theory and practice to investigate how the Teacher succeed on applying effective methods for second language learning. Through the analyses of the data is also my intention to emphasize the advantages and disadvantages of such a method.