Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utslÀpp dÀr utslÀppen följer en inverterad U-kurva, en sÄ kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta pÄstÄende stÀmmer har historiska data över BNP och koldioxidutslÀpp inhÀmtats frÄn perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av kointegrationsanalys undersöka om det finns nÄgon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhÄllits för den hypotetiska Kuznetskurvan. DÀremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjÀrt, monotont vÀxande samband.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie Àr att kartlÀgga hur ljus upplevs och pÄverkar kor i olika livsstadier. I dagslÀget finns det företag som har rekommendationer för ljusanvÀndning ute pÄ marknaden, dock behöver forskningsunderlaget kompletteras. Den allmÀnna tillÀmpningen Àr att producenterna lÄter belysningen vara tÀnd i ladugÄrdarna under stora delar av dygnet för att fÄ en ökad mjölkproduktion. Men det har visat sig att behovet varierar med kons olika utvecklingsstadier. Baserat pÄ idag kÀnda kunskaper Àr rekommendationen att vÀxande kvigor ska ha en lÄng ljusperiod.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvÀrd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker Àr bra respektive dÄligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i Är 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och tvÄ olika skolor var med i undersökningen. Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gÀrna ha en plats att sitta avskilt pÄ samt en bekvÀm plats dÀr de kan sitta och exempelvis lÀsa. MÄnga av dem anser att de störs av ljud frÄn andra klassrum och utifrÄn.

Projektet Àr ett varv pÄ Beckholmen. Funktionen har under arbetets gÄng varit i fokus, att förstÄ programmet och verksamheten och att utifrÄn det skapa en fungerande byggnad. Tomten pÄ Beckholmen var begrÀnsad till den del av ön som ligger vÀster om Gustav Vs docka och för de krav som stÀlldes pÄ byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet krÀver stora volymer, inte minst skrovhallen som mÀter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna bÄtskala, har varit svÄr att förstÄ men ocksÄ skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden sÄ som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstÀderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns dÀrför frÄn mÄnga delar utav staden.

Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.

VÀxtgestaltning Àr ett av landskapsarkitektens viktigaste verktyg. Det Àr ocksÄ en komplex process eftersom vÀxtmaterialet förÀndras beroende pÄ faktorer som stÄndort, vÀxtzon och Ärstid. I mitt arbete har jag undersökt vÀxtgestaltningsprocessen genom att ta fram ett förslag som fokuserar pÄ vÀxtgestaltning för hela Äret. Arbetet har skett genom inventering, analys och intervjuer som ledde fram till ett gestaltningsprogram och en konceptidé. Vid valet av vÀxter anvÀnde jag mig av Nick Robinsons metod ?funktion, karaktÀr, stÄndort?.

Denna vetenskapliga essÀ har som syfte att undersöka ett konstnÀrligt kunskapsutövande.UtgÄngspunkt tas i berÀttelser kring det egna görandet för att dÀrefter lyfta in teoretiskaperspektiv pÄ kunskapsprocesserna. EssÀn prövar att se pÄ det konstnÀrliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fÄnga det som Àr svÄrast att beskriva i en konstnÀrlig process ? inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjÀra process dÀr tankar och infall transformeras till en konstnÀrlig gestaltning. Vikt lÀggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, nÀr och hur konstnÀrenreflekterar i sitt görande.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring ?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ av de mest uppskattade lÀrarna pÄ Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar Àven avstamp i litteraturstudier kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar. Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mÄl, hos lÀrarna, att frÀmja sjÀlvstÀndigt tÀnkande hos studenterna. Den visar Àven att de pedagogiska metoder som anvÀnds av lÀrarna, i exemplen, stöds av lÀrandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten av att ha förmÄgan att motivera val under och efter utbildningen.

FritĂ€nkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets tvĂ„ sista decennier, Ă€r i den mĂ„n man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom nĂ„gra fĂ„ undantag finns i första hand biografier över nĂ„gra av de ledande personerna inom fritĂ€nkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de mĂ„nga stora folkrörelser som sĂ„g dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritĂ€nkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas Ă€r en översiktlig genomgĂ„ng av de gemensamma tankar och idĂ©er som var centrala för dem som kallade sig sjĂ€lva fritĂ€nkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand Ă€r ett begreppsanalytiskt arbete sĂ„ bestĂ„r en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritĂ€nkeriet och dess idĂ©innehĂ„ll samt presentation av nĂ„gra av de mest tongivande agitatorerna.

We are daily using the public space to move throughout the city. The public space is an important part of our city and it?s where a lot of social activities occur and a lot of different events take place. The outdoor environment in the city should offer the residents nice and varying places for staying. In this essay I will try to understand how the physical environment works and how people moves and behave in the public space.

PÄ Beckholmen ligger stockholmsregionens enda aktiva reparationsvarv med kapacitet att ta emot sÄvÀl större fartyg samt skÀrgÄrdstrafikens fartyg. För att kunna bedriva verksamheten pÄ ett sÀkert och miljövÀnligt sÀtt krÀvs infrastrukturella investeringar i form av byggnader och anlÀggningar. Stockholms stad har pÄbörjat ett programarbete och  presenterat ett förslag till detaljplan som möjliggör dessa investeringar. DÄ det handlar om stora investeringar och förÀndringar i stadsbilden Àr den nya detaljplanen ett kÀnsligt projekt, sÀrskilt om varvsverksamheten skulle hamna i ekonomiska svÄrigheter. I det förslag till detaljplan som presenterats hösten 2012 har varsverksamhetens funktioner lagts inom en och samma byggnadsvolym, som till en följd blir vÀldigt stor. FrÄgestÀllningen i ?Beckholmen bit för bit? Àr om en detaljplan som lÄter verksamheten vÀxa mer inkrementellt fördelat pÄ fler byggnader kan göra projektet mer flexibelt. Efter studier av varvsverksamhetens program samt volym och planstudier, blir slutsatsen att det finns fördelar med att fördela varvsfunktionerna pÄ fler byggnadsvolymer.

En förfrÄgan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat smÄhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formsprÄk.Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter StockholmsutstÀllningen Är 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, Àven kallat funkisen, blev en ny stilepok som kÀnnetecknades frÀmst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och lÄglutande tak.

Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag pÄ en mobilapp tÀnkt att anvÀndas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden Àr ett kommunalt projekt dÀr invÄnare har möjlighet att pÄverka smÄskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. MÄlet med min gestaltning Àr att lÀgga fram ett förslag pÄ ett lÀttanvÀnt, intuitivt verktyg som medborgare kan anvÀnda sig av för att lÀmna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemÀrkelse att invÄnare kan lÀmna synpunkter ?ute i fÀlt?, pÄ den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak anvÀnt mig av textdesign för att ge exempel pÄ hur information kan presenteras och utformas i appen.

IntroduktionEn god sömn Àr viktig för hela kroppens vÀlbefinnande. Att sova pÄ sjukhus innebÀr en ny situation förpatienten. NÀr vi blir Àldre sker en förÀndring i sömnmönstret. Olika faktorer som kan pÄverka sömnen negativtför patienter inlagd pÄ sjukhus Àr till exempel olika ljud, störande ljus, en frÀmmande miljö och varierandetankar.SyfteAtt undersöka Àldre patienters erfarenhet av natten pÄ geriatrisk klinik.MetodI studien intervjuades fjorton Àldre patienter, tio kvinnor och fyra mÀn med en medelÄlder pÄ 79 Är. En kvalitativinnehÄllsanalys gjordes av intervjuerna som kodades varefter de meningsbÀrande enheterna tolkades och bildadeteman.ResultatResultatet av denna studie visar pÄ olika kÀnslor som de deltagande personerna upplever under nattens timmarsom patient pÄ sjukhus.

There are many different recommendations on how to keep pelargoniums over winter, but most of the recommendations suggest ?the higher the temperature, the more light and water the pelargonium needs?. The purpose with this paper is to try to explain the best and the worst results that are achieved with different storage alternatives of zonal pelargoniums. The results are based on an orientating investigation carried out in January-February, and a questionnaire that members of the Swedish Pelargonium Society answered to. Both the orientating investigation and the questionnaire showed that zonal pelargoniums are best stored light and cold but frost free. They should be irrigated according to their needs which is when the soil is dry, about every second to third week. Zonal pelargoniums are very resistant to drought and can survive without water for at least 44 days, both when kept under light and cold as well as under light and warm.