Sök:

Sökresultat:

1460 Uppsatser om Gestaltning med ljus och växter - Sida 29 av 98

Plats för dans

Landskapsarkitektur Àr starkt kopplat till fysisk hÀlsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hÀlsa och miljön omkring oss men lite forskning finns Ànnu inom omrÄdet. Det fysiska och psykiska Àr viktigt för hÀlsa och inom dansen Äterfinns positiva effekter rörande bÄda. Idag hÄller dansare frÀmst till inomhus, bort ifrÄn folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete var dÀrför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanlÀggning - fysiskt bör se ut och var en sÄdan bör placeras. Kriterierna kan sedan anvÀndas i vidare studier. Med hjÀlp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjÀlp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt gestaltningsförslag fram. HuvudfrÄgestÀllningen jag anvÀnde mig av var: Vad krÀvs av en plats för att den ska fungera för danstrÀning utomhus? Och för att svara pÄ det behövde jag Àven veta om dansare vill och kan dansa utomhus vilket sÄledes var min andra frÄgestÀllning. För att en plats ska kunna lÀmpa sig för fysisk aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.

TillgÀnglig estetik

Jag har skapat en form som bygger pÄ tillgÀnglighet för personer med nedsatt rörelseförmÄga och nedsatt syn. Varje formmÀssigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer frÄn personer med funktionsnedsÀttningar och resultat frÄn mina experiment.Att ha tillgÀnglighet som utgÄngspunkt har varit en utmaning. TillgÀnglighet Àr ett komplext Àmne för att det skall tillfredsstÀlla vÀldigt mÄnga. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker mÄnga gÄnger att medel som gör att en miljö blir tillgÀnglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Mötesplatser i smÄ tÀtorter : funktion och gestaltning

This bachelor thesis in Landscape Architecture is about the planning and design of public spaces in small towns in Sweden. My opinion is that the small towns often are overlooked and my determination is to see if that is right. The purpose with this thesis in Landscape Architecture, with focus on a durable society is to find the central public places in small towns and evaluate their function. This thesis has a focus on good design of central public spaces, designed for the inhabitants of the small towns. A small town, which is the focus of this thesis, is defined to have 200-2000 inhabitants. The small towns, which often are built around industries or the railway, have since the nineteen seventies a problem with people leaving them for the cities in the urbanization. Currently there is also the opposite trend with people moving out from the cities, but to live on the country side, not in the small towns.

Att vara eller inte vara kön

Vi har i denna studie valt att besöka en ungdomsteatergrupp, pÄ en kulturskola, i deras arbete med uppsÀttning av Shakespeares pjÀs En midsommarnatts dröm. Genom observationer och intervjuer har vi undersökt hur de, ungdomarna i gruppen och deras pedagog, förhÄller sig till genus samt om och hur könsroller uppstÄr i gestaltandet pÄ scen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka deltagarnas gestaltande av karaktÀrer i teatergruppens pjÀsarbete och ta reda pÄ om och pÄ vilket sÀtt könsroller uppstÄr. Samt fÄ en större inblick i hur dessa ungdomar förhÄller sig och/eller uttrycker sig kring genus och hur det i sin tur gestaltas pÄ scen. VÄrt syfte Àr Àven att se vilka eventuella konsekvenser deras gestaltning kan leda till. I vÄr litteraturdel redogör vi bland annat för begreppen kön, könsroll och genus.

LÀra för att skapa eller skapa för att lÀra

Syftet med denna projektredogörelse Àr att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande pÄverkar lÀrandet. Gestaltningen Àr en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska lÀroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehÄll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska lÀromedel men Àven synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sÀtter jag huvudÀmnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lÀrandet. BÄde gestaltning och projektredogörelse Àr grundade pÄ etnografiska metoder dÀr jag bÄde observerade och deltog i elever och lÀrares arbete av projektet under vÄren 2008..

Utveckling av Solbergsudde FrÄn fritidshusomrÄde till permanentbebyggelse : med bevarad karaktÀr

VÀsterviks kommun har under tiotals Är haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste Ären har en förÀndring skett och trenden har brutits. En stor satsning pÄ att uppföra sjönÀra bostadsomrÄden nÀra staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsÀtta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför VÀstervik och det finns lÄngt framskridna planer pÄ att dÀr uppföra ett nytt attraktivt bostadsomrÄde med blandad bebyggelse. Solbergsudde prÀglas av en lantlig skÀrgÄrdskaraktÀr och idag finns dÀr 17 bostadshus/fritidshus som ej Àr planlagda. Problem finns med bÄde enskilda lÀckande avloppsanlÀggningar och brist pÄ fÀrskvatten.

Informationsagenter pÄ Internet: kan de hitta information snabbare Àn sökmotorer?

Informationen i dagens samhÀlle ökar för varje dag och hÄrdare krav börjar stÀllas pÄ presentationen och Ätkomsten av denna. Detta beror till stor del pÄ att ett informationssamhÀlle börjar se dagens ljus. En av de största orsakerna till denna informationsökning Àr Internets snabba tillvÀxt. Författarna kommer i denna uppsats att titta pÄ tvÄ typer av hjÀlpmedel för att ta fram korrekta svar pÄ frÄgor ur denna ökade informationsmÀngd. De hjÀlpmedel som granskas Àr sökmotorer samt informationsagenter, och det som författarna kommer fram till genom teoristudier och en egen utförd mÀtning Àr att bÄde sökmotorer och informationsagenter idag hittar korrekta svar med i stort sett lika stor trÀffsÀkerhet vid sökningar pÄ Internet.

SpÄrbunden : en studie om vad god jÀrnvÀgsarkitektur kan vara

Att utforma och gestalta ett infrastrukturselement, sÄsom en jÀrnvÀg, som till sin natur Àr stelt och beroende av teknik har sin speciella problematik.Jag har i det hÀr arbetet översiktligt sammanfattat jÀrnvÀgs- samt planeringshistorik och försökt att besvara frÄgestÀllningar rörande i vilken omfattning hÀnsyn har tagits vid planering och utformning av jÀrnvÀgar i landskapet samt vad god jÀrnvÀgsarkitektur kan vara. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.Historiskt sett utformades jÀrnvÀgen pÄ ett sÀtt som gjorde att den harmoniserade med landskapet och smÀlte vÀl in med omgivningen. Det Àr nÄgot som kan ha berott pÄ att de tekniska förutsÀttningarna att forma landskapet inte fanns. Idag har de tekniska möjligheterna ökat och det Àr möjligt att forma landskapet efter de önskemÄl som mÀnniskan har. Att underordna sig landskapets inneboende form blir i dagslÀget inte en aspekt som projektören mÄste ta lika stor hÀnsyn till nÀr jÀrnvÀgslinjen bestÀms.I intervjuerna har framkommit att jÀrnvÀgen kan ses som ?en i landskapet utstrÀckt maskin? (Schibbye 2011, muntl.).

Den aktiva mannen, den passiva kvinnan: norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn ur ett diskursanalytiskt perspektiv

Det övergripande mÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att kvinnor och mÀn ska ha samma möjligheter, rÀttigheter och skyldigheter inom alla omrÄden i livet och det rÄder politisk enighet om detta. Trots denna enighet Àr vÄrt samhÀlle fortfarande inte jÀmstÀllt. Varför? LuleÄ Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och mÀn skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om mÀn och 18% handlade om kvinnor.

Svart SjÀl ? En kortfilm med temat skrÀck

Svart SjÀl Àr en kortfilm i genren skrÀck/thriller som Àr inspelad i High Definition Video och ljudlagd i 5.1 Surroundljud. Skapandet av denna film har involverat tre faser; Förproduktion (manus, casting av skÄdespelare, lokalisering av inspelningsplatser och införskaffning av rekvisita), Produktion (inspelning) och Postproduktion (redigering, effekter, musik och ljudlÀggning). Filmen handlar om ett kusligt hotell dÀr ett mord har begÄtts pÄ ett brutalt sÀtt och den enda överlevande kommer inte ihÄg nÄgot alls. Dagen efter kommer Peter, en journalist, till platsen för att undersöka saken. Vi följer med Peter in i en rysande historia dÀr sanningen om hotellets mörka förflutna möter dagens ljus.

Selma Lagerlöfs konstnÀrliga metod, en studie av idé och gestaltning i Körkarlen

The essay deals with the patterns of storytelling in Selma Lagerlöfs novel "Körkarlen". The focus is on the relationship between idea and form. Selma Lagerlöf tries to show how the drinker David Holm comes to insight about his own shortcomings and faults without knowing that he is in fact educated by his old friend. The author of this essay tries to show that Selma Lagerlöf use the same method in relation to the reader of the novel. Selma Lagerlöf wants to enlighten the reader without actually preaching.

NÀr ensemblen satts pÄ plats : Kompositionsmetodik för förbestÀmd sÀttning

LÀnge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig sjÀlv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag dÀrför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag anvÀnder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. MÄlet Àr att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att sjÀlv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjÀlpa lÀsaren att, genom igenkÀnning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlÀgg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att jag betraktar verktyg som nÄgot som bÄde finns i intellektet och i den fysiska vÀrlden. Jag har Àven erfarit hur tÀtt sammanbundna dessa Àr. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

?Det var en annan gÄng...?: Att komponera musik till en scenisk förestÀllning utifrÄn texten och dramat

Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjÀlp för olika sceners kÀnslolÀgen i en musikdramatisk komposition. Med fokus pÄ hjÀlpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess frÄn libretto till den fÀrdiga förestÀllningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planlÀggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gÄng..." framfördes fem gÄnger under tiden 7?9 februari, 2013.

Selma Lagerlöfs konstnÀrliga metod, en studie av idé och gestaltning i Körkarlen

The essay deals with the patterns of storytelling in Selma Lagerlöfs novel "Körkarlen". The focus is on the relationship between idea and form. Selma Lagerlöf tries to show how the drinker David Holm comes to insight about his own shortcomings and faults without knowing that he is in fact educated by his old friend. The author of this essay tries to show that Selma Lagerlöf use the same method in relation to the reader of the novel. Selma Lagerlöf wants to enlighten the reader without actually preaching.

En hermeneutisk litteraturstudie av det konstnÀrliga spelrummet : lekrum mellanrum lÀranderum

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vÄr omvÀrld och oss sjÀlva kan ta form i vÀxelspelet mellan vetenskaplig och konstnÀrlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av sprÄksystem med avsikt att stÀrka eleverna till sjÀlvstÀndigt reflekterande och ifrÄgasÀttande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrÄn en nÀrlÀsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar pÄ frÄgor som ledde mig framÄt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strÀvar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, Àr sanning inte ett slutgiltigt begrepp.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->