Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Denna projektredogörelse behandlar processen med en gestaltning och det fÀrdiga resultatet, samt besvarar frÄgestÀllningen som ligger till grund för detta examensarbete; Vad har ungdomars förhÄllande till mode och klÀder för betydelse för deras identitetsskapande? Gestaltningen innehÄller fotografier, illustrationer och citat och Àr i bokform. Den ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag för skolor. FrÄgestÀllningen som gestaltningen Àr baserad pÄ har besvarats genom analys av empiriskt material i form av visuella studier med semiotisk grund, enkÀter och intervjuer i samspel med relevant litteratur. Litteratur som bland annat behandlar den strukturellt baserade vetenskapen semiotik.

FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.

Offentlig skulptur Àr en viktig del av ett samhÀlles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhÀllet/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnÀrer var pÄ vÀg. De var grÀnsöverskridande bÄde i frÄga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta stÀllning i samhÀllsdebatten.

Open Innovation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt som innebÀr att organisationer tar in extern kunskap med syftet att utveckla interna processer och vidga den egna kompetensen. Studien utgÄr ifrÄn ett kvalitativt perspektiv dÀr relevanta teorier hÀmtats ifrÄn tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar samt empiri som bestÄr av en omvÀrldsanalys samt intervjustudie med ett antal individer med varierande kunskap inom omrÄdena; Open Innovation samt medborgardialog kopplat till offentlig förvaltning. Det framkom i studien att faktorer som transparens, verktyg samt process Àr viktiga byggstenar i en Open Innovation-process. UtifrÄn studien har författarna tagit fram en metod som skall synliggöra hur de olika omrÄdena samverkar med varandra och vilka verktyg som kan tillÀmpas i processen (se nedan). Författarna fann genom studien att hanteringen utav de idéer och förslag som hÀmtas frÄn Open Innovation-processer Àr den viktigaste delen i processen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Syftet med arbetet Sann pÄ Scen var att undersöka och jÀmföra hur tvÄ olika teatertekniker kan fungera i det förberedande arbetet inför tvÄ konserter. Jag valde att som konstnÀrlig del göra tvÄ minikonserter, vardera med tre sÄnger. Den första konserten förberedde jag sceniskt utifrÄn Michael Tjechovs teknik och den andra utifrÄn Konstantin Stanislavskijs metod.I beskrivning av arbetets musikaliska och sceniska material har jag redogjort för de delar av Tjechovs och Stanislavskijs tekniker jag valt att arbeta med ? övningar och tankesÀtt ? samt de sex sÄnger som ingÄr i arbetet.I beskrivning av projektets genomförande har jag skildrat hur jag arbetade med sÄngerna och vilket resultatet blev, vilka övningar som visade sig fungera bra respektive mindre bra, samt reflekterat över vad det kan bero pÄ. Slutsatsen Àr att det finns mycket att hÀmta bÄde hos Stanislavskij och Tjechov och att vad som fungerar bÀst, Àr beroende av situation och sÄngens karaktÀr.

Att undervisa i teaterÀmnet pÄ gymnasiet innebÀr bedömning och betygssÀttning. BetygssÀttning Àr en komplex uppgift sÀrskilt nÀr det gÀller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkÀnsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny lÀroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krÀvde att teaterlÀrare reflekterade över sina bedömnings- och betygssÀttningsprocesser pÄ ett nytt sÀtt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt frÄn den tidigare.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Cyborgen, en samansÀttning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer Àn en fiktiv gestaltning. Cyborgen Àr idag enligt forskare och filosofer en samhÀllelig verklighet och dess inverkan pÄ individen Àr mycket större Àn vi tror. Det hÀr kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrÄn forskning och filosofin summeras tankar och synsÀtt för att fÄ en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar Àven hur den sociala kontexten kan komma att förvrÀngas nÀr tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och stÄr som grund för en gestaltning vars mÄl har varit att kategorisera öppen data frÄn individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att fÄ en bred bild av cyborgen som helhet.

I den hĂ€r kvantitativa undersökningen söker jag svar pĂ„ frĂ„gorna: "Hur framstĂ€lls eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen frĂ„n den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framstĂ€ller eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i sĂ„ fall ut?". Med hjĂ€lp av teorier kring nyhetsvĂ€rdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjĂ€lp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt Ă€r de som fĂ„r mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda Ă€n de andra och att Expressen Ă€r partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har ocksĂ„ sett att kvĂ€llstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller bildrapportering..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp, 2010.

Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

BostadsrĂ€ttsförening Insjön 2 i Malmö ville ha sin gĂ„rd renoverad. Uppdraget var att skapa en lĂ€ttskött grönskade gĂ„rd som var intressant Ă„ret om. I allt för mĂ„nga fall pĂ„ offentlig eller halvoffentliga platser likt denna bostadsgĂ„rd resulterar grönytor ofta i monokulturer och statiska vĂ€xtkompositioner. Viljan att istĂ€llet skapa planteringar med stor dynamik och mĂ„ngfald ledde fram till frĂ„gestĂ€llningarna om en bostadsgĂ„rd kan gestaltas med stor artrikedom utan att krĂ€va intensiv skötsel, samt vilka Ă„tgĂ€rder som kan behöva göras för att skapa lĂ„ngsiktigt hĂ„llbara planteringar. En litteraturstudie genomfördes kring staden som stĂ„ndort, vĂ€xters överlevnadsstrategier samt vĂ€xtkomposition och vĂ€xtval ur ett skötselperspektiv. Även intervjuer med fackmĂ€n inom projektering för grönytor anvĂ€ndes för att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna.