Syftet med detta examensarbete är att beskriva litteraturens betydelse för språkutvecklingen. Vi har studerat tidigare forskning om hur litteratur kan stimulera och utveckla språket och hur pedagoger kan förhålla sig till litteraturen. Olika arbetsmetoder har belysts i vår bakgrund som kan ge tips och inspiration till ett kommande eller pågående litteraturarbete. Undersökningarna genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. Vi använde oss av en fallstudie bestående av en referensgrupp på sex elever.

Det första systemet som skapades för att integrera alla affärstransaktioner var ERP-systemet som skapades 1960. Detta system samlar verksamhetens data i olika databaser och för att kunna hantera och analysera denna data har utvecklare skapat ett BI-system. Detta system extraherar data och omvandlar den till användbar information som kan bidra till en underlättad och förbättrad styrning. Författarna av viss litteratur påstår att information är viktig för alla verksamheter då det är avgörande för ett beslutsfattande. Med hjälp av ett BI-system kan verksamheten få denna efterfrågade information samt att chefer med hjälp av systemet kan fatta taktiska och strategiska beslut. Syftet med denna studie var att beskriva högskolor och universitets förväntningar på ett BI-system och jämföra dessa med de fördelar som viss litteratur utlovar.

Detta arbete undersöker hur den så kallade minoritetsreformen, som kom 2010, har påverkat arbetet med material på samiska på Umeå stadsbibliotek. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på stadsbiblioteket och Samernas bibliotek samt en representant för Umeå kultur. Intervjuerna visade på ett antal utmaningar och svårigheter i detta arbete, framförallt knutet till beståndsutveckling och förvärv samt synliggörandet av den samiska litteraturen. Analysen förhåller sig till och bygger vidare på tidigare studier som berör de svenska bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det som framförallt framgår i såväl intervjuerna som källmaterialet är ett tydligt behov av utrymme och resurser för arbetet samt material som tilltalar de tänkta användarna.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare använder sig av läsprojekt och litteratur i sin undervisning i grundskolans senare år. Frågeställningarna som är utgångspunkt för studien är:-Hur argumenterar lärare för användningen av litteratur i grundskolans senare år?-Vilka likheter eller skillnader mellan lärares användning av litteratur och läsprojekt finns i olika skolor?-Vilken effekt har läsprojekten, enligt lärarna, haft på eleverna?Undersökningen innefattar 3 stycken intervjuer gjorda med fyra lärare och en bibliotekarie på skolor i Jönköpings kommun. Lärarna har svarat på frågor rörande arbetsmetoder, målbeskrivning, litteraturval och effekter rörande de läsprojekt de arbetat med. Alla lärare arbetar på liknande sätt med litteraturen i sina läsprojekt och har mål som liknar varandra.

This master's thesis reports on our investigation of how the public librarian's professional identity is formed and what it is formed of. We have considered factors such as: education, competence and daily tasks. In order to fulfil this aim we have used a literature study on concepts such as competence, education, professional identity and profession. We have also carried out an empirical study where we have interviewed nine librarians on public libraries. The method of analysis is qualitative.

This study was performed at Thomas Arena in Strängnäs, Sweden. The reason ofthe study was to see how to perform an enhancement in the orientatabilitybetween the entrance and the locker rooms. By looking at how the environmentinteract with the users when it comes to orientatability, the study should give agreater understanding in how the entrance should be evolved to enhance theorientatability. A qualitative study was performed, where observations andinterviews studies was used to collect the data. By the result you could see that theenvironment between the entrance en the looker rooms was hard to understand,and was affecting the users in their orientation.

Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv.

The study is based on three Swedish novels published in 1945,1956 and 1964, and three Swedish novels published in 1998, 2008and 2009. The aim has been to investigate how librarians are portrayed in Swedish literature, as well as a comparison between the older and the newer literature. What librarian images are portrayed in the analyzed literature? Is the portrayal mostly positive, negative or neutral? Are there any clear differences in how librarians portrayed in newer and older Swedish fiction? If so, what are they? The method used has been qualitative content analysis where relevant paragraphs have been coded and divided them into categories of appearance, personality, and professional identity. The conclusion is that the librarian is often portrayed as an intellectual and somewhat high-strung bibliophile.

The aim of this study is to examine whether the image of the stereotype librarian has created conflict in young librarians´ personal identity and/or professional identity and if this has shown in their choice of clothes? Our purpose was to find out, with the help of their choice of clothes, the young librarians view of themselves as individuals and professional librarians. We have searched for the answers to the following questions: - Do young librarians experience that clothing at their workplace has any significance and if so, what do they want to signal with their clothing? - Do they experience that clothing and appearance has any impact on their personal and professional identity? - How do they relate, by their choice of clothes, to the stereotype images of the librarian? We have performed qualitative interviews with eleven young female librarians. As a theoretical framework we have used ideas and concepts from different areas of research; semiotics, social psychology, business administration and ethnology.

The aim of this study is to examine Swedish public libraries preservation of rare book collections. In this study a rare book is rare when it become over a hundred years. I will investigate if libraries have any written policies or plans when it comes to preservation and also what the librarians? opinion about rare book collections are. This is of interest because public libraries have a lack of responsibility when it comes to preservation.

The point of departure for this thesis was an article written by Christer Hermansson (2008). He thinks that librarians, following the development of Library 2.0 and the change of public libraries, have strayed away from what he believes should be the focus of the library: Literature. The aim of this thesis is to study how librarians in six Swedish libraries perceive their occupational roles. How does the increased user control, which is seen as part of Library 2.0, affect the tasks of libraries and librarians? The material used in this study was acquired using a qualitative interview technique in which six librarians working in public libraries with experience of IT, mediation and purchase of literature partook.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

This thesis deals with questions about competences and qualities that librarians inpublic libraries find that they need to be qualified suppliers of literature (books andmagazines).Our aim is to problematize the competence of the profession in relation to promotingliterature, knowledge in literature and reading habits. We want to know what librariansthemselves think about their own competences when it comes to supplying andpromoting literature. Does it have to be a leisure interest or do they get the possibility toread during working hours?What do librarians think it means to be a qualified promotor of literature and how dothey acquire the right competence? Do they believe that their competence correspondswith the occupational requirements? How much of their knowledge about literature andpromoting literature comes from personal interest and commitment?We primarily used the theories about competence by Per-Erik Ellström. One of thetheories is the one of implicit and explicit knowledge.

The purpose of this thesis is to study the attitude towardscomics among librarians as well as their personal image ofthe overall attitude towards comics among librarians and themanner in which the attitude of the librarians affects how thecomics are treated in the library.I have performed this study with a qualitative approach andhave interviewed a total of five librarians working in twodifferent libraries.I have founded the theoretical base for my research in anumber of historical attitudes towards comics and thencompared these attitudes towards the answers given in theinterviews as well as prior research found in three theseswritten by Magnus Johansson, Sarah Johansson and KarinEsaiasson.The results of the study is that traces of most of thehistorical attitudes can be found among all of the interviewedlibrarians but that none of them are harboring any negativeattitudes towards comics themselves. On the other hand thestudy does imply that the image of the librarian who onlythinks that comics are meant for children is still very muchalive in the collective subconscious of the librarians.The study also shows that while librarians of today tend tohave a neutral outlook in comics the historically subpartreatment of comic in the libraries and the subsequent lack ofacademic support on the subject have made it necessary forthe librarian in charge of the comic-section to have apersonal interest/liking for comics to be able to do a goodjob..