Citybanan under Stockholms innerstad Àr ett mycket omfattande projekt, som bestÄr av fyra nya spÄr under staden. PÄ grund av kÀnsliga konstruktioner i omrÄdet görs noggranna kontroller av deformationer. Det Àr just frÄgor och problem kring deformationsmÀtningar och utvÀrdering av dessa som rapporten frÀmst behandlar. Rapporten fokuserar pÄ omrÄdet dÀr Citybanan passerar under tunnelbanans blÄ linje vid T-centralen. I just det omrÄdet Àr bergtÀckningen bitvis sÄ liten som cirka 1,5 m pÄ grund av en pumpgrop som Àr placerad i tunnelbanans plattformsutrymme.

Att utforma och gestalta ett infrastrukturselement, sÄsom en jÀrnvÀg, som till sin natur Àr stelt och beroende av teknik har sin speciella problematik.Jag har i det hÀr arbetet översiktligt sammanfattat jÀrnvÀgs- samt planeringshistorik och försökt att besvara frÄgestÀllningar rörande i vilken omfattning hÀnsyn har tagits vid planering och utformning av jÀrnvÀgar i landskapet samt vad god jÀrnvÀgsarkitektur kan vara. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.Historiskt sett utformades jÀrnvÀgen pÄ ett sÀtt som gjorde att den harmoniserade med landskapet och smÀlte vÀl in med omgivningen. Det Àr nÄgot som kan ha berott pÄ att de tekniska förutsÀttningarna att forma landskapet inte fanns. Idag har de tekniska möjligheterna ökat och det Àr möjligt att forma landskapet efter de önskemÄl som mÀnniskan har. Att underordna sig landskapets inneboende form blir i dagslÀget inte en aspekt som projektören mÄste ta lika stor hÀnsyn till nÀr jÀrnvÀgslinjen bestÀms.I intervjuerna har framkommit att jÀrnvÀgen kan ses som ?en i landskapet utstrÀckt maskin? (Schibbye 2011, muntl.).

Det övergripande mÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att kvinnor och mÀn ska ha samma möjligheter, rÀttigheter och skyldigheter inom alla omrÄden i livet och det rÄder politisk enighet om detta. Trots denna enighet Àr vÄrt samhÀlle fortfarande inte jÀmstÀllt. Varför? LuleÄ Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och mÀn skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om mÀn och 18% handlade om kvinnor.

The essay deals with the patterns of storytelling in Selma Lagerlöfs novel "Körkarlen". The focus is on the relationship between idea and form. Selma Lagerlöf tries to show how the drinker David Holm comes to insight about his own shortcomings and faults without knowing that he is in fact educated by his old friend. The author of this essay tries to show that Selma Lagerlöf use the same method in relation to the reader of the novel. Selma Lagerlöf wants to enlighten the reader without actually preaching.

Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjÀlp för olika sceners kÀnslolÀgen i en musikdramatisk komposition. Med fokus pÄ hjÀlpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess frÄn libretto till den fÀrdiga förestÀllningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planlÀggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gÄng..." framfördes fem gÄnger under tiden 7?9 februari, 2013.

The essay deals with the patterns of storytelling in Selma Lagerlöfs novel "Körkarlen". The focus is on the relationship between idea and form. Selma Lagerlöf tries to show how the drinker David Holm comes to insight about his own shortcomings and faults without knowing that he is in fact educated by his old friend. The author of this essay tries to show that Selma Lagerlöf use the same method in relation to the reader of the novel. Selma Lagerlöf wants to enlighten the reader without actually preaching.

DÄ den senaste tidens vÄld och hot mot polisen ökat i vÄrt samhÀlle har vi valt att titta lite nÀrmare pÄ vad som kan göras för att motverka detta. Polisen i Sverige avlossar idag sina tjÀnstevapen cirka 30-40 gÄnger per Är. Flera av dessa skjutningar skulle kanske ha undvikits genom tillÀmpning av ett icke dödligt vÄld t ex pepparspray. I februari 2004 beslutade Rikspolisstyrelsen (RPS) att svensk polis skulle utrustas med pepparspray. Pepparsprayen har sedan dess varit ute pÄ remiss i vissa myndigheter i Sverige och resultatet utreds nu av RPS.

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vÄr omvÀrld och oss sjÀlva kan ta form i vÀxelspelet mellan vetenskaplig och konstnÀrlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av sprÄksystem med avsikt att stÀrka eleverna till sjÀlvstÀndigt reflekterande och ifrÄgasÀttande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrÄn en nÀrlÀsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar pÄ frÄgor som ledde mig framÄt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strÀvar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, Àr sanning inte ett slutgiltigt begrepp.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och Àr en ovÀrderlig resurs för storstadsmÀnniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krÀvs att parkerna upplevs som trygga. FrÄgan om vad som skapar kÀnslan av trygghet Àr komplex men en av de viktigaste faktorerna Àr att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krÀvs att parken Àr vÀlskött med en gestaltning som utstrÄlar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gÀrna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjÀnstemÀn bli medvetna om problemstÀllningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras pÄ information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Vi har utfört ett examensarbete dĂ€r vi undersökt hur GNSS-tekniken fungerar vid ett vĂ€garbete. Examensarbetet utfördes i samarbete med PICAB i LuleĂ„. Fokus lĂ„g pĂ„ hur ett antal olika faktorer pĂ„verkar noggrannheten vid höjdmĂ€tning med GNSS-utrustning. Slutsatsen Ă€r att mĂ€tning med en nyare GNSS-mottagare klarar kraven frĂ„n Trafikverket pĂ„ slitlager och bĂ€rlager, sĂ„ lĂ€nge mĂ€tningen utförs inom fyra kilometer frĂ„n referensstationen. Äldre GNSS-mottagare visar sĂ€mre noggrannhet och bör inte anvĂ€ndas vid mĂ€tning av slitlager och bĂ€rlager, dĂ€remot klarar den kraven för förstĂ€rkningslager upp till ett avstĂ„nd pĂ„ fem kilometer frĂ„n referensstationen.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala lÀn, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt dÀr mÄlet Àr att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset stÄr inför mÄngÄriga ombyggnationer och för att stÀrka omrÄdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram Àr ett mÄste. VÄrt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översÀttas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartlÀggande, dÀr vi arbetat utifrÄn tre teman: det första handlar om projektets förutsÀttningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det fÀrdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet Àr tÀnkt att omsÀttas och översÀttas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översÀttning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förÀndrat och kan komma att förÀndra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka ÄtgÀrder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hÀnvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att sjÀlva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Polisen Àr en yrkesgrupp som möts av vÄld och hot om vÄld och den nationella bastaktiken Àr ett av verktygen för att minska skador pÄ sÄvÀl polisen som dem som polisen ingriper mot och tredje man. Detta arbetes frÀmsta syfte Àr att fokusera pÄ instÀllningsskillnader mellan poliselever och poliser i yttre tjÀnst till den nationella bastaktiken samt att undersöka om det finns förslag om hur man eventuellt skulle kunna förbÀttra detta mycket vÀl genomtÀnkta och gedigna koncept och dÄ kunna göra polisarbetet Àn mer sÀkrare. Arbetet riktar sig frÀmst till dem som redan har kunskaper om den nationella bastaktiken, dÄ endast de fundamentala delarna i stort kommer att beskrivas..

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvÄrden har pÄ nÄgra decennier gÄtt frÄn att vara en transportorganisation till en egen specialitet inom sjuksköterskeyrket. Under början av 2000-talet utvecklades ett radiokommunikationssystem, Rakel, för samhÀllsinstanser som arbetar med skydd och sÀkerhet. Huvudmotiv bakom införandet av Rakel var att öka medborgarnas trygghet. Med systemet skulle fler liv kunna rÀddas samtidigt som samhÀllsekonomin skulle komma att gynnas, och idag anvÀnds Rakel av ambulanssjukvÄrden i alla Sveriges landsting/regioner. För ambulanssjuksköterskan Àr Rakel ett centralt system, dÄ denne i sina arbetsuppgifter har hantering av kommunikationsutrustning, samverkan och ledning av sjukvÄrdsinsatser.

Should new buildings blend in or contrast from the older buildings around? Could contrasts even emphasize different characters? This report is a discussion on that theme. IŽve studied different architects wiev on the question and studied different of examples of where new buildings contrast to the context in a successful way. In part two IŽve done a proposal on a new housing settlement next to Hammarbyhöjden in Stockholm. The new buildings contrast to the existing and the aim is to emphasize the characters in Hammarbyhöjden as well as in the new structure.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser. Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.