Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Den rÄdande förtÀtningstrenden i svenska stÀder leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det Àr ett hot mot den biologiska mÄngfalden och vidare för de ekosystemtjÀnster som Àr livsnödvÀndiga för oss mÀnniskor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frÄgorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i stÀder bibehÄlls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mÄngfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mÄngfalden. I denna uppsats studerades vad som pÄverkar den biologiska mÄngfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Övertoner orsakade av varvtalsstyrda motordrifter ger problem i industrisystem. Syftet med studien Ă€r att identifiera problemen och ge rekommendationer för att undvika dem. Studien utfördes som examensjobb pĂ„ KTH för konsultföretaget Ramböll. En litteraturstudie i Ă€mnet kombinerades med elkvalitĂ©mĂ€tningar pĂ„ drifter hos Sandvik Mining.ElkvalitĂ©problem orsakade av varvtalsstyrda motordrifter kommer till stor del av att frekvensstyrningen ger olinjĂ€rt strömuttag som, om nĂ€tet inte Ă€r tillrĂ€ckligt starkt, pĂ„verkar spĂ€nningskvalitĂ©n. Problemen kan vara driftstopp, störd utrustning och ökat slitage pĂ„ utrustning för att nĂ€mna nĂ„gra.Denna studie visar att vid Ă€ndringar i system innehĂ„llande övertoner kan framtida övertonshalter approximeras för vissa fall.

Sedan Sverigedemokraternas intrĂ€de i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev frĂ„n Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vĂ€djade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma Ă„r kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fĂ„tt ett allt starkare vĂ€ljarstöd i frĂ€mst SkĂ„neregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, VĂ€sterbotten och Gotland. Syftet med den hĂ€r studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra mĂ„nader före valet 2014 i regionerna dĂ€r partiet fick högst respektive lĂ€gst vĂ€ljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehĂ„llsanalys baserat pĂ„ 464 artiklar frĂ„n tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar frĂ„n SkĂ„neregionen och fem tidningar frĂ„n Stockholm, VĂ€sterbotten och Gotland.

Denna rapport innehÄller ett utformningsförslag med illustrationer, beskrivande textoch ritningar pÄ hur parkeringsbristen kan lösas i stadsdelen Gamlestan i Lysekilkommun med hjÀlp av ett parkeringshus i kombination med radhus ovanpÄ. HÀnsyntas till val av byggmaterial, möjlig konstruktionslösning, PBL, BBR, brandsÀkerhet,dagvattenhantering, och ekonomi..

Det lilla samhÀllet Àr ett projekt som strÀvar efter att lyfta fram den lilla ortens fördelar. Med utgÄngspunkt i problemet med avfolkningen av mindre stÀder fokuserar detta projekt pÄ det lilla samhÀllet HÀllefors i VÀstmanland. Projektet Àr ett försök att identifiera kommunens styrkor och resurser och pÄ sÄ vis stÀrka dess identitet. Slutresultatet utgör ett mönster pÄ textil för kommunhusets lokaler i HÀllefors..

AbstraktSyftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever, efter avslutade studier pÄ Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser pÄ att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnÀrlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lÀrande och dÀrmed indirekt ocksÄ till en kÀnsla av mening för eleven.Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick lÀsa en skriftlig reflektion de sjÀlva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under Äk 2.  MÄlet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform pÄ Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgÄngspunkt i Jerome Bruners syn pÄ utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens vÀv. Bruners perspektiv Àr det psykokulturella.

MÀtningar pÄ elektronisk utrustning kommer alltid spela en central roll för att kunna utvÀrdera och bedöma funktionen samt prestandan hos det aktuella mÀtobjektet. För att kunna göra jÀmförelser mellan olika mÀtningar, om de t.ex. sker vid olika tidpunkter eller pÄ olika produkter, Àr det en nödvÀndighet att mÀtningarna utförs pÄ samma sÀtt gÄng efter gÄng. Att erbjuda just dessa möjligheter Àr vad som önskas uppnÄ i detta examensarbete..

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begrÀnsande. I min metod har jag utgÄtt ifrÄn en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt nÀr jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som vÀrden som gÄr att höja eller sÀnka. Möbelns nÀtverk av komponenter har tillÄtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nÀtverket stabilt Äter igen - programmet fÄr komma tillbaka men med en ny gestaltning..

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebÀr att genom gestaltning tillgÀngliggöra en naturupplevelse dÀr skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fÄtt agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmÀrksammar en trend; att med hjÀlp av arkitektur tillgÀngliggöra naturen med syftet att denna ska framstÄ som attraktiv, samt anpassas efter den urbana mÀnniskans rekreativa önskemÄl. Arkitekturen fungerar hÀr som en slags lÀnk mellan mÀnniskan och naturen, vi frÄgade oss om denna hjÀlpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utstrÀckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för vÄra erfarenheter frÄn en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansÄg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjÀlp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande nÀr naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utstrÀckning en kÀnsla av distans mellan oss och omgivande natur.

Mitt examensarbete har utförts pÄ uppdrag av ATEA/Exait i LuleÄ, för Coop Norrbotten. MÄlet med arbetet har varit att designa, implementera och dokumentera en ny, förbÀttrad nÀtverkslösning för Coop Norrbottens butiker, samt att konstruera en detaljerad utrullningsplan för implementation i produktionsmiljö med minimala driftstopp. Min handledare pÄ ATEA var Leif HÀggström, seniorkonsult och specialist pÄ brandvÀggar och nÀtverkssÀkerhet. Jag har Àven arbetat nÀra den huvudansvarige för IT pÄ Coop Norrbottens huvudkontor i LuleÄ; Per-Ola Björnfot.Kraven som fanns pÄ den nya designen frÄn Coop Norrbottens sida var att sÀkerheten pÄ nÀtverket skulle förbÀttras avsevÀrt, och att strukturen Àven skulle göras mer modulÀr och resurseffektiv. Den utrustning som initialt var tillgÀnglig för designen var den som redan fanns i drift ute pÄ Coops affÀrer: ?1x Cisco 1811 Integrated Services Router?1x 3Com 3226 L3 access-switch?1x HP Procurve 1800 PoE-switch?2x TrÄdlösa accesspunkter frÄn Trapeze (Juniper)UtgÄngspunkten var, som nÀmnts ovan, att designen skulle baseras enbart pÄ befintlig utrustning.

MÄlet med detta arbete har varit att besvara frÄgan; ?Varför uppstÄr det sÄ mycket problem med trÄdlösa nÀtverk??. Detta har gjorts genom att studera relevant litteratur för att sedan kunna utföra tvÄ egna studier: en enkÀtundersökning och tre experiment. Teorin har framförallt hÀmtats ur kurser och material frÄn Cisco. Undersökningen har hjÀlpt till att faststÀlla den generella datoranvÀndarens kunskaper om trÄdlösa nÀtverk.

Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra lÀnders filmer. Vad Àr det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jÀmfört tre japanska skrÀckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ?remakes?) för att försöka förstÄ vad det finns för kulturella sÀrdrag i respektive lÀnders gestaltning av filmberÀttartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivÄ om filmens hÀndelser mellan protagonist och ÄskÄdare..

Examensarbetets syfte Àr att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. FrÄgestÀllningen Àr: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen lÄngsiktigt sammanhÄllen och samtidigt frÀmja för spontana förÀndringar? Detta har undersökts genom en gestaltning av omrÄdet KÀttingen i Ljusne i HÀlsingland. Det Àr en plats som Àr prÀglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu anvÀnds av konstföreningen Konstkraft för att vÀnda den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som Àr stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hÄlla spontana workshops. Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.