Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

I denna projektredogörelse undersöks en elevs syn på sin skolgång, lärande och sitt låttextskapande genom att en kvalitativ intervju har genomförts. Ett filmat material har skapats där denna intervju utgör grunden för en dokumentär som har för avsikt att berätta en historia om dagens skola. Projektredogörelsen behandlar också vad intervjupersonen upplever vara väsentligt för att hon skall lära sig saker och hur hon ser på de låttexter hon skriver i förhållande till det hon producerar i skolan. Genom att examensarbetet har en gestaltande del, den dokumentär som skapats, ställs också frågan i arbetet vad detta eventuellt tillför och betyder för undersökningen i sin helhet? Projektredogörelsen diskuterar också KME-lärarens eventuella möjlighet att skapa meningsfullt lärande i skolan.

The thesis is a case study that deals with public space based on how people use them. Public spaces are an important part of our city life and everyday life. Quality public spaces and places are due to its design and use, which are the primary aspects of this study. Hässleholm has been the location for the case study inventory items. Five different methods have been the basis for the study, and through them it has been possible to study what makes a room usable and unusable and what criteria is necessary for people to want to stay in the public rooms.

I det här arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet Brunsås, med utgångspunkt i Torsten Thuréns fem populärvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken Populärvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen är konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berättelser, tankeexperiment samt jämförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp går att återfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi också analyserat de tre programledarna utifrån de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har därefter gjort en gestaltande del där vi testat om vi kan använda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen från Facebook.

Detta examensarbete är en undersökning i kommunikation genom konst och design.Det är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt vars syfte är att skapa en diskussion kring ett fortfarande tabubelagt ämne. Genom ett gestaltande arbete i textila material undersöks hur vi på ett kreativt sätt kan bidra till samhällsdebatten runt övervikt och fetma. Projektet resulterade i två textila verk som gestaltar den nya svenska kroppen. En textil skulptur i form av en överviktig dalahäst och en folkdräkt för den nya svenska kroppen. I vår gestaltning använder vi oss av dalahästen och folkdräkten som symboler för svensken.

Vi är två snart färdigutbildade gymnasielärare som har gjort ett delvis gestaltande examensarbete. Arbetet består av två delar. Den första skriftliga delen består av en undersökning av vad tre gymnasielärare inom medieämnet anser om, och hur de arbetar utifrån, de kursplaner som berör ämnena i kurserna medieproduktion A samt rörlig bild A. Vi ville genom de intervjuer vi genomförde med lärarna undersöka vilka metoder de använder när de går igenom de teoretiska respektive praktiska momenten kring videoproduktion. Målsättningen var att undersöka vilken typ av läromedel lärarna använder i de här ämnena, på grund av att vi själva har upplevt att det är en brist på undervisningsmaterial i dessa ämnen, och att lärarna ofta sätter ihop eget.

Med utgångspunkt från fyra olika verk av den amerikanske konstnären Edward Hopper diskuteras och analyseras tecken för vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. Edward Hoppers verk jämförs med verk av fyra olika superrealister. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Edward Hoppers konst kom att påverka superreaalisterna. Ett annat syfte är att försöka ge ord åt konstupplevelsen och enligt Howard Gardners metod att gå djupare in på ett område och på så sätt lära sig en metod som gör det möjligt att fördjupa sig i andra ämnen.Frågeställningar som diskuteras i min fördjupning är: Hur kan vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet gestaltas i konst? I arbetets gestaltande del ger jag, med två- och tredimentionell konst utgående från självupplevda motiv inspirerat av Hopper och superrealister, uttryck för begreppen vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet..

Arbetsmarknaden och således anställningsrelationen har under de senaste åren genomgått en kraftig förändring. Ett resultat till följd av detta är ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var därför att, med utgångspunkt från teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förväntningar inom anställningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förväntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom säljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade på förväntningars gestaltande i form av hårda och mjuka förväntningar.

Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk.

På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna.

Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla.

Graffiti kanske är en av vår tids mest uppmärksammade uttryckssätt. Mängder av texter har skrivits om kulturen ? många gånger i media. Ofta med ett angreppssätt som behandlar ekonomiska, sociala, juridiska eller kulturella aspekter inom graffitikulturen. Syftet med denna forskning har dock inte varit att spinna vidare på något utav dessa aspekter, utan istället hitta en ny egen forskning.

The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people?s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it.I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche?s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience.

Arbetet är en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet den Andre. Studien tar upp begreppet utifrån olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, främst psykoanalys men även i en mer allmän betydelse. Studien sätter även den Andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har använts och används i, inom samhällsvetenskapen. Studien visar att den Andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det också gemensamma beröringspunkter. Bland annat är den Andre på olika sätt meningsskapande och något relativt, vi är varandras den Andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det också en maktdimension kopplat till begreppet. Den Andre förklaras och beskrivs sedan i ett gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem är den Andre? En serie som gör anspråk på att vara pedagogisk så till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka få förståelse för ljudillustrationers betydelse i radiopresentationer genom att se hur olika presentationer tas emot av en publik. Det jag ville ta reda på var vilken sorts presentation ? en med ljudillustrationer eller en utan ? som uppskattas av flest inom den yngre delen av P3:s målgrupp, samt vilken av presentationerna som mest lockar till vidare lyssning.Studien består av en gestaltande del, där jag har gjort om presentationer från radioprogrammet P3 Populär, och en vetenskaplig del i form av en kvantitativ undersökning där gymnasielever har lyssnat på en presentation för att sedan svara på en enkät. Studien har haft sin utgångspunkt i retoriska modeller för hur ett meddelande bör utformas, och i olika metoder för användandet av ljud i radio.Undersökningen visar att personer som lyssnat på en presentation med ljudliga illustrationer tyckte att den var intressant, underhållande, trolig att fånga deras uppmärksamhet och vilja till att lyssna vidare i större utsträckning än personer som lyssnat på en presentation utan ljudillustrationer.