Detta examensarbete är en undersökning i kommunikation genom konst och design.Det är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt vars syfte är att skapa en diskussion kring ett fortfarande tabubelagt ämne. Genom ett Gestaltande arbete i textila material undersöks hur vi på ett kreativt sätt kan bidra till samhällsdebatten runt övervikt och fetma. Projektet resulterade i två textila verk som gestaltar den nya svenska kroppen. En textil skulptur i form av en överviktig dalahäst och en folkdräkt för den nya svenska kroppen. I vår gestaltning använder vi oss av dalahästen och folkdräkten som symboler för svensken.

Syftet med studien var tvåfaldigt. Det ena var att ta reda på vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lärare använder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Vi ökade vårkunskap om studiens ämnesområde genom läsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lärare verksamma i årskurserna 1-3. Detta för att få en bild över huranvändningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lärarna ser påskönlitteratur och läromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska läroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsättningar och behov.

Med utgångspunkt från fyra olika verk av den amerikanske konstnären Edward Hopper diskuteras och analyseras tecken för vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. Edward Hoppers verk jämförs med verk av fyra olika superrealister. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Edward Hoppers konst kom att påverka superreaalisterna. Ett annat syfte är att försöka ge ord åt konstupplevelsen och enligt Howard Gardners metod att gå djupare in på ett område och på så sätt lära sig en metod som gör det möjligt att fördjupa sig i andra ämnen.Frågeställningar som diskuteras i min fördjupning är: Hur kan vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet gestaltas i konst? I arbetets gestaltande del ger jag, med två- och tredimentionell konst utgående från självupplevda motiv inspirerat av Hopper och superrealister, uttryck för begreppen vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet..

En jämförelse mellan två östafrikanska författare, en manlig och en kvinnlig och deras gestaltande av kvinnans tunga arbetsbörda i det afrikanska samhället, med specifik betoning på arbetet som sker i anslutning till mat och måltider. Syftet är att se om kvinnans arbetsbörda gestaltas olika utifrån kön. Jämförelsen sker till största del med hjälp av feministisk teori men även tillämpning av postkolonial teori..

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.

Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och politiker, är ett sådant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons.

Detta arbete undersöker hur man kan bearbeta och formulera upplevelser av en film med hjälp av figural analys. Denna analys har jag hittat i filmvetenskapens fält. Syftet är att med hjälp av denna vidga filmens möjligheter som verktyg i skolan. Tillsammans med en fenomenologisk ansats och gestaltande metod söker jag en didak-tisk metod/upplägg för elever att formulera upplevelser, som ett komplement till tra-ditionell filmanalys.Med utgångspunkt i Svenska filminstitutets filmhandledningar konstaterar jag vad som inte behandlas när man i skolan ser en film. I filmhandledningarna uppmanas eleverna till en diskussion från frågor som rör värdegrunden, och upplevelsen av filmens bilder lämnas därhän.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare.

Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk.

På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna.

Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla.

Graffiti kanske är en av vår tids mest uppmärksammade uttryckssätt. Mängder av texter har skrivits om kulturen ? många gånger i media. Ofta med ett angreppssätt som behandlar ekonomiska, sociala, juridiska eller kulturella aspekter inom graffitikulturen. Syftet med denna forskning har dock inte varit att spinna vidare på något utav dessa aspekter, utan istället hitta en ny egen forskning.

Arbetet är en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet den Andre. Studien tar upp begreppet utifrån olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, främst psykoanalys men även i en mer allmän betydelse. Studien sätter även den Andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har använts och används i, inom samhällsvetenskapen. Studien visar att den Andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det också gemensamma beröringspunkter. Bland annat är den Andre på olika sätt meningsskapande och något relativt, vi är varandras den Andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det också en maktdimension kopplat till begreppet. Den Andre förklaras och beskrivs sedan i ett Gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem är den Andre? En serie som gör anspråk på att vara pedagogisk så till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..

Vårt syfte med vårt gestaltande examensarbete är att få svar på hur två 18 åriga tjejer, Minna som läser bild och form på gymnasiet och Miranda som hoppat av skolan upplever/upplevde skolan, hur de ser tillbaka på ett tidigare projektarbete, ?lära på riktigt? som genomförts tillsammans med oss då de gick i niondeklass, samt hur skolan utmanar/utmanat dem. Vi valde att låta vår undersökning resultera i en film. Filmen innehåller dokumenterat material med kvalitativa intervjuer med Minna och Miranda, deras estetiska uttryck samt vår personliga gestaltning av projektet. Genom kvalitativa intervjuer och samtal med informanterna fick vi flera bilder av skolan och vilken inverkan den har/haft på informanternas liv.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen hur personer med diagnos Asperger syndrom betraktar och berättar om en bild i jämförelse med personer utan diagnosen. Intresset för ämnet har uppkommit då jag jobbat med personer inom autismspektrumet där vid Asperger sydrom igår och då blivit fascinerad över deras speciella sätt att uppfatta saker och ting och därigenom funderat över hur detta skulle ta sig uttryck när det gäller att betrakta och berätta om bilder. Resultaten som framkommer är att det finns vissa skillnader men att studien inte tillräckligt kvalificerad då det är svårt att göra en tillförlitlig undersökning med så få informanter. Man har dock fått tagit del av deras berättande om bilden och där igenom fått erfara olikheter och likheter berättelserna emellan. Även om det inte är någonting nytt att vi uppfattar saker och ting olika är förhoppningen att det, åtminstone för en stund, förts fram i ljuset.Gestaltningen är en förlängning på den undersökande delen i uppsatsen.