Syftet med arbetet har varit att gestalta Boglundsängen, ett tätortsnära naturreservat i Örebro. Boglundsängen ligger cirka två kilometer norr om Örebro centrum och är ett öppet våtmarkslandskap med ett rikt fågelliv. Det fanns en önskan från kommunen om att förbättra tillgängligheten till området och på så sätt locka dit fler människor. Boglundsängen ligger nära bebyggelse och skulle kunna ha ett stort värde för de boende runtomkring. Men trots det centrala läget är det inte många människor som använder området idag och få örebroare vet om att det finns.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur sångare använder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgått från olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med sångare som arbetar/arbetat professionellt med sång inom olika genrer. Resultaten visar att sångarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett användande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förväntningar, personlighet och tradition är de viktigaste. Sångarnas användande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhållningssätt som sångarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet är de mest framträdande förhållningssätten.

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik.

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Ett arbete om hur jag genom en övningsmetod som jag tagit fram själv avgör om den övningsmetoden gör mig bättre på att hålla konstanta tempon i mitt trumspel..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Detta examensarbete är en undersökning om hur en utrikeskorrespondent vid Sveriges Radio arbetar, samtidigt som det ger en inblick i deras vardag och tankegångar. Det är även menat att vara en guide, främst för studerande inom radioproduktion och journalistik inom högre utbildning, som vill arbeta med utrikesrapportering för Sveriges Radio. För att få tillgång till information har nio av korrespondenterna, samt utrikeschefen, vid Sveriges Radio intervjuats. Vidare har jag även varit i Moskva, där jag följt och arbetat tillsammans med Fredrik Wadström, korrespondent för Sveriges Radio, för att själv kunna observera och uppleva hur en korrespondent arbetar. Vidare har relevant litteratur använts för att få en vetenskaplig grund i arbetet, bland annat interndokument från Sveriges Radio och välrenommerad litteratur inom ämnet.

Denna studie undersöker om könsskillnader i självskattad allmän hälsa inom Sveriges befolkning kan förklaras av att kvinnor tenderar att ha i genomsnitt längre totala arbetstider, när betalt arbete och hushållsarbete summeras. Den undersöker även om könsskillnader i arbete med fysisk ansträngning eller arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna i självskattad allmän hälsa i den förvärvsarbetande befolkningen. Data från Levnadsnivåundersökningarna år 2000 analyseras med binär logistisk regressionsanalys. Ett representativt urval av Sveriges vuxna befolkning (N=3899) analyseras för att undersöka om total arbetstid kan förklara könsskillnader i självskattad allmän hälsa. Ett urval av förvärvsarbetande (N=2646) analyseras för att undersöka om arbete med fysisk ansträngning och arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna.

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsångare och körledare. En undersökning kring målsättningar, önskemål om medbestämmande och sångteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen är att undersöka för det första körmedlemmars och körledares målsättningar med körarbete, för det andra inställningar till medbestämmande, för det tredje medvetenhet om sångteknik. Materialet består av besvarade enkäter från tre kyrkokörer i Uppsala.

Detta arbete handlar om föräldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete på en svensk kommunal skola jämfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkätundersökning har vi fått en bild av hur föräldrar och lärare på skolorna ser på engagemanget. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt föräldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de båda skolorna. Resultatet visar att de två skolorna skiljer sig åt genom att föräldrarna på den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgång. Föräldrarna på båda skolorna tycker dock att det är mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bästa..

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning.

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsångare och körledare. En undersökning kring målsättningar, önskemål om medbestämmande och sångteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen är att undersöka för det första körmedlemmars och körledares målsättningar med körarbete, för det andra inställningar till medbestämmande, för det tredje medvetenhet om sångteknik. Materialet består av besvarade enkäter från tre kyrkokörer i Uppsala.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera på, det är genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande. I en samspelande atmosfär är vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, även vuxnas närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför överträdelse av gränser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en småbarnsverksamhet på förskolan.Syfte:Syftet med min studie är att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaföreställning, kan tillföra barns interaktion med hjälp av multimodala verktyg i förskolan.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.