Vardagsrehabilitering skapar förutsättningar för den äldre att klara sina dagliga aktiviteter utifrån bästa förmåga och omgivande miljö. Ett rehabiliterande förhållningssätt som arbetsmetod kan inverka på vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Syftet var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att arbeta vardagsrehabiliterande på särskilt boende för äldre. Urvalet var nio kvinnor, anställda som vårdpersonal på ett kommunalt särskilt boende för äldre i södra Sverige. Samtliga hade varit delaktiga i ett projekt för att skapa en modell för vardagsrehabilitering på arbetsplatsen.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen äldre i vårt land. Den största gruppen vårdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vård sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter i Skånes mindre kommuner, med invånarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.

Det är av vikt att professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvåras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mängd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring användandet av arbetsterapeutisk teori, främst vid användandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angående användandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

The aim with our paper has been to get a picture of which factors one of the heterogeneous group that we've chosen of old persons, 75-90 years, in Scania, in south Sweden, have experienced to be of importance for their life quality today and what they wish to preserve of their actual life style when they eventually shall use the elderly care. Also how their individual life course has influenced their experience of the quality of life.We found this subject interesting as the group of old people in the society is constantly increasing and when the group becomes bigger, then greater demands will be put on the elderly care. We have proceeded from a standpoint that all people are unique individuals and that people become what they are from their life histories and from the choices they have made during their life. We have used the life course theory that says that one should see the individual in his/her wholeness and the whole life history of a person in order to understand him/her. We have also studied earlier research concerning the different determinants of the life quality.

Syfte: Kunskapsöversiktens syfte var att sammanfatta kunskapsläget avseende äldres ensamhet. Studiens frågeställningar var: (1) Vilka faktorer bidrar till upplevd ensamhet hos äldre människor? (2) Finns det skillnader i upplevd ensamhet mellan äldre kvinnor och äldre män? Metod: Att genom en selektiv kunskapsöversikt analysera studiens valda primärdokument utifrån studiens valda teman: rollförlust, hälsa och kön. Studiens primärdokument har sökts i databaserna ProQuest (Social Sciences), Diva och SAGE Journals online och består till största delen av kollegialt granskade forskningsstudier, artiklar och rapporter publicerade under åren 1985-2012. Resultaten i studien har tolkats genom två teorier, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens.

En definition på hälsa är att den uppnås genom möjliggörandet av aktivitet. Med andra ord är det viktigt för hälsan att kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapin beskriver det här fenomenet med hjälp av olika modeller där det dynamiska förhållandet mellan komponenterna person, miljö och aktivitet är i fokus. Personer med demens, som är en ökande grupp på grund av att befolkningen blir äldre, kan ha problem med att utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen. Dessa svårigheter beror på symtom som nedsatt minnesförmåga, nedsatta exekutiva funktioner, afasi, bristande tänkande, apraxi samt agnosi.