I den här uppsatsen har jag studerat översättning från svenska till danska respektive norska, med särskild inriktning på metaforer. Studie-materialet är novellen Skenäktenskap av Göran Tunström. Som utgångs-punkt har jag använt Peter Newmarks principer för metaforöversättning samt George Lakoffs, Mark Johnsons och Mark Turners teorier om konceptuella metaforer.Vid en undersökning av översättningarna har jag funnit att bildledet i de studerade metaforerna i källtexten, till största delen överförts till mål-språken. Det innebär att översättarna följt Newmarks princip nr 1. Vidare har jag funnit några fall av vad Newmark kallar overtranslation, det vill säga att översättaren tillhandahåller mer information än vad käll-texten ger, främst i den norska översättningen.

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen.

This thesis highlights the importance of social relationships for high school adolescents? identity in a multicultural school in Stockholm?s suburb. The second purpose of this thesis is to shed light on, if the school sees the students? cultural background as an asset and how teachers can take advantage and implement it to the way they teach .The theories in the study were developed by Urie Bronnfenbrenner; The ecological theory, Pierre Bourdeau; The three forms of capital and George H. Mead; The significant other, The generalized other and "I" and "Me".

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

The purpose of this study is that the stories provide insight into and understanding of institutionalized girls experiences and views on their schooling, and from their stories also explore how schools can create opportunities for students who challenge. An overriding purpose is also that the girls? life stories in the long run lead to a school developing work. To provide a better understanding of the girls, qualitative methods with a narrative approach have been used. In the theory chapter I have used, inter alia, George H.

Att vara nyanställd är inte alltid förenat med glädje, bra självkänsla och trygghet, mycket av detta hänger på att bli bemött på ett trevligt och förtroendeingovande sätt. Efter att ha intervjuat nyanställd vårpersonal i kommunal verksamhet har detta visat sig vara än tydligare. Svårigheter i att ge ett gott bemötande kan förebyggas genom att säkerställa att övrig personal vet vad verksamheten förväntar sig att ge en nyanställd under arbetsintroduktionen och på så vis skapa trygghet för den som skall introduceras med även för den befintliga personalen. Syftet med studien är att undersöka hur den nyanställda vårdpersonalen har upplevt att de blivit bemötta under sin arbetsintroduktion och hur dett bemötande kan ha kommit att påverka deras självkänsla för fortsatt anställning. Utifrån Martin Bubers dialogpedagogik, Erving Goffmans teorier om interkationsritualer och George Herbert Meads teorier om symbolisk interaktionism har resultatet av studien analyserats.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv.

Syftet med uppsatsen är att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att Säpo och den militära säkerhetstjänstens val av analysmetoder, är en följd avde organisatoriska förutsättningarna och de förutsättningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ?Bridging the Gap?.Den metod jag använt är att genom samtalsintervjuer undersöka två möjliga förklaringarTill varför säkerhetstjänsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsättningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frågeställningar.1. Vilka metoder, används vid säkerhetstjänsterna för att identifiera och kvantifiera, densäkerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder på?2.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt.

The purpose of this essay is to examine different conceptions of God children express in speech and image. The essay also concern how children's images of God are shaped in a secular and pluralistic society, such as Sweden. The children included in the investigation are in first and third grade in middle-sized Swedish town's primary school. In the essay, two methods are used, which is picture analysis and qualitative interviews. The material consists of 47 children's drawings and a smaller selection of interviews with the child's drawing as a starting point.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

This is a historical documentary research study across Neva Leona Boyd (1876-1963). The theoretical perspective is based on the historical perspective of knowledge from ancient Greece to the approach of modern symbolic interactionism. The study shows that Boyd, who was Viola Spolins teacher, was a proponent of the modern view of group play theory. 1909 she founded Chicago School for Playground Workers, later transformed to the Recreation Training School. Until 1927, the school entered in Hull-House initiated by Jane Addams.

This qualitative study is aimed to explore the leaders? experiences of difficult conversations in their work. We have examined if they take on a different role during the difficult conversations and how communication can affect their leadership during the conversation. We have also examined the importance of the leaders? ability to distance themselves from the sensitive subject and situation, to maintain their role as leaders.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra.