Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI).

Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förståelse för hur kulturmiljöer beskrivs och värderas i expansionskommuner nära Stockholm. De kommuner som studeras är Vallentuna, Nacka och Södertälje. Anledningen till att de väljs ut är att de alla har nyligen utgivna kulturmiljöprogram, är belägna nära Stockholm och har en hög befolkningstillväxt. I metoden ingår litteraturstudier, platsbesök och samtal. Den europeiska landskapskonventionen är en grundpelare för arbetet. Det utvecklas med annan litteratur som behandlar kulturmiljön och landskapet.

Bakgrund och problem: Ständiga förändringar sker i samhället som påverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhälle ska fungera och utvecklas krävs en mängd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för två kommuner, Vårgårda och Götene, när det gäller befolkning, näringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för lokal samhällsutveckling och därmed också förstå hur vi på ett bättre sätt kan utnyttja de resurser som används för att bygga upp samhället.Avgränsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt område där människor bor och arbetar, alltså inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har även valt att endast presentera och analysera några av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. Avgränsning har också gjorts när det gäller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus på förändringar i det totala invånarantalet, förändringar i olika ålderskategorier samt utbildningsnivå jämfört med övriga landet.Metod: Då vi till stor del utgått från statistik är denna studie mer av kvantitativ karaktär, men den har även kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som används.Resultat och slutsatser: Utifrån statistiken har vi kommit fram till att inga större förändringar har skett i näringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.

Syftet med denna studie var att analysera lärares hur lärare förhåller sig till den icke-västerländska historians plats i det gymnasiala klassrummet. Frågeställningen delades upp i fyra frågor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielärare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lärarens syn på icke-västerländsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvändes i studien var en meningskoncentrerad analys, med självförståelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-västerländska historian som inte lika viktig som den västerländska.

Det finns en mängd olika hot gentemot transportbranschen. Mycket spelar in på hur väl en transport kan genomföras. Både väderfenomen och människor bidrar till svårigheter för åkerinäringen. Naturkatastrofer kan stjälpa en transport samtidigt som vissa människor antingen försöker smuggla in produkter i transportkedjan eller stjäla produkter från samma kedja.Denna uppsats syftar till att undersöka dieselstölder och dess effekt på en transportkedja. Fram tills nu har omfattningen varit delvis ganska oklar.

Genom att välja de länder inom EU som kan tänkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rätt försöker vi urskilja genom arbetsrättshistorien vad det finns för traditioner när det gäller sedvänjor, arbetarrörelser och arbetsrätt. Uppsatsen är en komparativ studie för att belysa de fyra ländernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De länder som studeras närmare i uppsatsen är Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av länderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet.

Språket är onekligen vårt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjälp av det kan vi uttrycka våra känslor, skapa kontakt med vår omvärld, förmedla information och så vidare. När vi talar och kommunicerar med andra väljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi använder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vårt språk till att skapa våra identiteter. Inom den språkvetenskapliga inriktningen språksociologi studeras hur olika faktorer, såsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, påverkar de språkliga val vi gör. I språksociologiska studier tas även hänsyn till hur andra variabler, såsom geografiskt ursprung, samhällsklass, ålder och kön, samspelar med varandra och hur de påverkar vårt språkliga beteende.I denna uppsats står relationen mellan språk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur språket speglar samhället vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss själva och andra.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Examensarbetet utförs åt Räddningstjänsten Karlstadregionen, som slagits samman till ett förbund. Man hanterar kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad. Det är meningen att verksamheten ska fungera som gränslös, dvs att det ska vara samma förutsättningar oavsett vilken kommun som berörs. För att detta ska vara möjligt krävs att det finns kartmaterial för alla kommuner. Räddningstjänsten är intresserade av att införa GIS i sin verksamhet och de vill få stöd för hur de ska göra.

Dagens samhälle är väldigt geografiskt utspritt, där bilen har en stor betydelse för människors höga tillgänglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgången, framförallt för personer med begränsad möjlighet att öka sina transportkostnader. Särskilt är det människor med lägre inkomst som anses bli den grupp som får dra ner på sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel är kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, där man kan få svårigheter att få ihop vardagslivet, både tids- och rumsligt. Svårigheten med att få ihop vardagslivet på detta sätt, tvingas människor dra ner på sitt deltagande i samhället.Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur införandet av trängselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har påverkat människor med olika inkomstnivåer, både deras inställning till skatten och resvanor.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

I denna branschstudie gällande livsmedelsbutiker, kommer vi att beröra hur butiker kan marknadsföra sig samt vilka faktorer som spelar störst roll vid kundernas val av butik. För att kunna klargöra detta, kommer vi att använda oss av teorier så som Porters fem konkurrenskrafter samt vissa skolformer utifrån boken Marketing Theory av Jagdish N. Sheth, David M. Gardner och Dennis E. Garret.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004.

Det finns idag en mängd olika artbegrepp men inget universellt som fungerar för alla organismer. Det mest använda är det biologiska artbegreppet som innebär att en art är en population organismer som är reproduktivt isolerade från andra populationer. De evolutionära processerna som leder till bildandet av nya arter delas upp beroende på vilken geografisk skala de utspelar sig i. Den allopatriska modellen som är den mest vedertagna innebär att geografiskt isolerade populationer med tiden ackumulerar genetiska, morfologiska eller beteendemässiga differentieringar till den grad att populationerna kan betraktas som olika arter. Sympatrisk artbildning är när artbildning sker inom ett och samma geografiska område, alltså utan geografisk isolering.

Arbetet behandlar frågeställningen: Kan man genom att studera klassresenärens värderingar till heminredning få syn på den kulturella resa som klassresenärens livshistoria präglas av, och vad kan tänkas påverkar deras estetiska preferenser?Syftet med undersökningen är främst att synliggöra klassresenärens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhållandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext.De centrala begreppen i undersökningen är klassresenär, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte är att framhäva den demokratiska vikten av att låta människors röster göra sig hörda i så många olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet.Undersökningen visar också på den pedagogiska möjlighet som finns i att låta varje enskild individ få utgå ifrån sin egen komplexa livsberättelse i syfte att nå kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks två informanters livshistoria som har det gemensamt att de präglas av en klassresa via akademiska studier.Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tänkas påverka klassresenärens estetiska preferenser.