Villkoren i dagens samhälle förändras snabbt och miljön som beslutsfattare måste hantera blir allt mer komplex, detta samtidigt som tiden för att fatta beslut krymper. För att beslutsfattare ska klara detta kan de ta hjälp av verktyg. Vi har undersökt om geografiska informationssystem (GIS) är ett verktyg som effektiviserar framtagandet av ett beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på fyra olika organisationer där vi jämfört processen vid skapandet av ett beslutsunderlag före och efter införandet av GIS i organisationen. Slutsatsen vi drar av vår undersökning är att geografiska informationssystem effektiviserar framtagandet av beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat..

Den pågående utvecklingen med informationssystem och den ökade tillgången till information via dessa system ökar kraven på den militära personalen att hantera denna stora mängd information.Information om aktörer i ett stridsområde samt den terräng aktörerna befinner sig i är en förutsättning för att genomföra militära operationer. Som följd av denna informationsmängd behöver informationssystemen utvecklas för att kunna ge bättre beslutsunderlag.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken militär nytta man skulle kunna uppnå med ett Geografiskt informationssystem (GIS) för beslutsfattarna i en militär insats. Dessutom skall uppsatsen undersöka hur ett GIS bör vara utformat för att stödja personalen med beslutsfattande.Undersökningen sker genom både komparativ litteraturstudie och beskrivning av teorier och metoder.Resultatet pekar på att GIS bör kunna bidra till den militära nyttan med att möjliggöra ett informationsöverläge gentemot en motståndare. Vidare pekar resultaten på att rätt design på GIS underlättar för användaren men att det ändå krävs utbildning för att nyttja GIS fullt ut..

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett Geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet.

Att införa ett nytt informationssystem kan påverka och förändra det dagliga arbetet för användarna, förändringarna kan både vara positiva och negativa. Vi har därför i denna uppsats undersökt hur användarnas, i detta fall ambulanspersonal och sjukvårdspersonal, dagliga arbete förändras i samband med att ett mobilt informationssystem införs. Informationssystemet kallas IS SWEDE och är tänkt att underlätta och förbättra arbetet för användarna vilket i sin tur förbättrar patienternas situation. Vi kan konstatera utifrån vår undersökning att det skett stora förändringar och att de positiva förändringarna överväger de negativa..

ArcGIS är ett Geografiskt informationssystem (GIS) som finns tillgängligt i bataljonsstaber. Föreliggande arbete genomför en analys av vad som krävs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömande och vilka förutsättningar som finns för det utifrån Handbok geosupport. Uppsatsens resultat visar att det som krävs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömanden till del återfinns i Handbok geosupport. Förutsättningarna som finns utgörs främst av rutiner för dataflöde. De förutsättningar som saknas utgörs huvudsakligen av brister i utbildningen av personal samt brister i resurser avsatta för arbete med ArcGIS i bataljonsstaber..

Genom att skaffa och införa ett Geografiskt informationssystem (GIS) kan en organisation utnyttja sin geografiska information på ett bättre sätt och både effektivisera arbetet och skapa bättre beslutsunderlag. En utmaning vid införandet är att sprida användningen av systemet. Storumans kommun har införskaffat ett GIS men inte börjat använda det fullt ut utan har stannat i införandets första fas vilket har gjort att de inte kunnat tillgodogöra sig de fördelar systemet kan ge. Syftet med detta arbete är att öka kommunens användning av deras GIS-program Solen genom att uppdatera programmet med geografisk information som kan användas i förvaltningarnas verksamhet.Genom en fokusgrupp, intervjuer och observationer har jag kommit fram till vilken geografisk information som kommunen behöver i systemet och därefter har jag lagt in den. Studiens slutsats konstaterar att användningen ökar med mer och uppdaterad information i GIS-programmet.

Syftet med denna rapport är att utvärdera problem och möjligheter med att använda Web-baserade informationssystem, d.v.s. att använda World Wide Web som plattform för ett informationssystem.Rapporten avhandlar utvecklingen av organisationer och vikten av att de använder sig av ett flexibelt informationssystem, samt fördelar och nackdelar för organisationer att använda ett Web-baserat informationssystem.Användbarheten är en viktig del i ett system och en fallstudie har gjorts på ett existerande hypermedia-system. Överblicksproblemet är idag ett stort problem vid användandet av hypermedia och det diskuteras specifikt.Resultatet är att Web-baserade informationssystem har många fördelar men samtidigt även stora nackdelar, vilket gör att dessa system inte idag kan inte ersätta de traditionella informationssystemen. Däremot kan de fungera som ett komplement. Det finns även problem ur användbarhets-synpunkt som måste lösas, för att hypermedia-system ska bli riktigt effektiva..

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..

Uppsatsens syfte är att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sådana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.Egenskaperna har identifierats genom att ställa fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestående av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmänhet inom offentlig sektor.Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt får det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva då de tvingar enheterna att utvärdera de egna behoven..

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhålla större förtjänst utifrån sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna är webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder används i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhålla en bättre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemställning inleddes undersökningen med att studera tillgänglig litteratur. Problemställningen besvarades genom svar som inhämtades från ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls från litteraturstudien.Arbetet har förts på en strategisk nivå där de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit är att traditionella systemutvecklingsmetoder används, men då förädlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten på system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgängliga vilka specifikt är framtagna för utvecklingsmiljön, men användningen av dessa verkar vara låg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning som metoder för webbaserade informationssystem används och varför de inte används i högre grad. För att svara på denna frågeställning har en enkätundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem.

Examensarbete II, 10 poäng, vårterminen 2006.

Ett informationssystem är ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. När ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krävs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krävs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som påverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. När ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstår förändringar i verksamheten. När det gäller större förändringar på arbetsplatserna i Sverige är det allmänt känt att fackföreningar involveras i processen.

Hösten 1991 startade Linköpings kommun ett projekt, som syftade till att införa ett kommungemensamt Geografiskt informationssystem, LINGIS. Systemet hanterar kommunens fastigheter, byggnader, vägar och planer som geografiska individer med koppling till befintliga källregister, såsom fastighetsdatasystemet och personinvånarregistret. Kommunlantmäteriet, som har uppdrag att förvalta och utveckla systemet, vill undersöka möjligheterna att använda LINGIS som informationskälla i ett realtidssystem. I examensarbetet utvecklas ett testsystem för att undersöka möjligheter och ge erfarenheter av positionsbestämning i realtid. Genom att sända positionsdata från till exempel ett fordon till en sambandscentral är det möjligt att påverka källan.