Sökresultat:
2020 Uppsatser om Geografiska platser - Sida 14 av 135
Från ickeplats till plats : en diskussion kring gestaltning av Burgårdsplatsen i Göteborg
Examensarbetet består av dels en litteraturstudie och dels av två gestaltningsförslag för Burgårdsplatsen i Göteborg, en liten, centralt belägen plats som jag definierar som en ickeplats i staden. Arbetet syftar till att uppmärksamma stadens små glömda rum och reflektera kring hur man kan förhålla sig till dessa.
Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och andelen förväntas stiga till 75 procent innan år 2050. I takt med att världen blir alltmer urbaniserad och städerna förtätas ställs högre krav på de urbana miljöernas kvalitet. Modernistiska planeringsideal sägs ha bidragit till att många städer har lågt prioriterade offentliga platser. Oplanerade, odefinierade rum formades mellan husen som ett resultat av den modernistiska planeringsstrategin med trafikseparering, zonering och fokus på enskilda byggnader.
Ombyggnad Rågsveds Centrum
Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser..
Hur tillgodoser olika städers hemsidor företagens informationsbehov vid nyetableringar?
I en ny tidsanda med fler öppna gränser mellan olika geografiska handelsområden har rörelsefriheten för mäniskor och företag ökat. Städernas folkmängd har vuxit med människors förflyttning från glesbygd till stad. Städernas resurser har samtidigt fått ökad betydelse för företagsetablering. I denna globaliseringsprocess konkurrerar städerna om företag som söker nya platser att etablera sig på. För att ha framgång måste städerna marknadsföra sig väl och tillgodose företagens behov av nyttig information.
Multitorget :
This is a final project which makes up 20 credits at the Landscapearchitecture programme at SLU in Alnarp. The thesis is design based.
My final project is comprised two parts; of a competition entry for ? A New Square in the Centre of Täby? as well as a theoretical study that derives from the competition proposal. The competiton itself was announced on March 1st 2007 with the final hand-in date on May 28th 2007.
The program of the competition asked for a flexible urban square that offers a diverse range of activities that can be used during both night and day, all year around. I became interested in the term ?mutlifunctionality? and I went on to use the subject as a base for my design approach.
Lugn i staden ? vad kan det innebära, hur kan det uttryckas?
Uppsatsen behandlar lugn vilken är en subjektiv upplevelse, påverkad av såväl
inre som yttre faktorer. Målet är att presentera lugn och dess betydelse utifrån
olika infallsvinklar och försöka se på vilket sätt vi människor har behov av att
finna lugnet i staden. Samt att analyserna skall leda till enkla sammanfattande
illustrationer. Utgångspunkten har varit stadsbons tankar och upplevelser av
lugn, såväl i allmänhet som specifikt i staden, var det finns och vad det skapas
av. Korta strukturerade intervjuer har genomförts med personer i Malmö och
kopplats till forskning och teorier rörande ämnet.
Stadsbons hälsa påverkas positivt av lugna platser, dessa minskar känslan av
stress och får oss att koppla av.
Urban oas
Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, från att vara en transportsträcka till att bli ett momentärt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att få sakta upp för ett ögonblick, och därigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmänniskor..
Sociotopkartering på den mindre orten : en studie i Östervåla
Sociotopkartering är en analysmetod för att få fram de sociala och kulturella värdena i utemiljön. I den här metoden har brukarna en central roll. Resultatet är en karta som används som arbetsmaterial för politiker och tjänstemän. Jag ville undersöka hur metoden fungerar på en mindre ort eftersom den ursprungligen är framtagen för Stockholm. Östervåla i Heby kommun ligger i startgroparna för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för orten och blev därför min fallstudie.Arbetet har utförts med utgångspunkt i Stockholms sociotopkartering.
Lokalproducerad el : Solceller och dess inverkan på distributionsnätet
Målet med denna rapport har varit att konstatera den inverkan en stor installerad effekt av lokalproducerad el kan ha på ett landsbygdsnät. Studien har dels baserats på timmätningar från kundernas elmätare men även av elkvalitémätare som monterats vid tre olika platser i det för studien givna transformatorområdet. De platser som valdes var vid transformatorn, i ett kabelskåp mellan de båda produktionsanläggningarna samt vid en kund som är i elnätets periferi.Fokus har lagts på att studera tillfällen när förbrukningen i nätet är mindre än produktionen och även överspänningar. Även om fokus lagts på dessa två fenomen finns en förteckning över andra effekter anslutning av lokalproducerad el kan ha på elnätet. En påtaglig skillnad kan uppvisas för effektflödena i elnätet.
Trådlöst nätverk : En förstudie vid Campus Norrköping
Syftet med denna rapport är att göra en förstudie vid campus Norrköping rörande trådlöst nätverk. Det finns många olika standarder och tekniker. Vi har valt att rikta in oss på 802.11b då det är den som används mest. Trådlösa nätverk är ett bra komplement till vanliga kabelburna nätverk då det är flexibelt, relativt billigt och lätt att installera. Användningsområden för denna typ av nätverk är bland annat företag, hemmamiljö och allmänna platser såsom hotell och flygplatser, där människor kan förvandla improduktiv väntetid till effektiv arbetstid.
Är utsattheten i omklädningsrummet en myt? : En studie om utsatthet i högstadiet
Syftet med studien är att ta reda på lärarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv på lärarens arbete med detta. Hur arbetar lärare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet?Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever på mobbning och utsatthet i skolan?Vi vill få förståelse hur eleverna upplever omklädningsrummen, då det visats att omklädningsrummen är en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013). MetodMetoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat två lärare i ämnet idrott och hälsa. En arbetade på en glesbygdskola och den andra på en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lärarna arbetar för att förebygga utsattheten främst i sin undervisning, men även under den tiden eleverna vistas i skolans miljö.
Förstudie inför upprättande av verksamhetsområde för dagvatten i Luleå kommun
De verksamhetsområden som togs fram på 1980-talet inom Luleå kommun var benämnda verk-samhetsområde för vatten och avlopp. I begreppet avlopp omfattades såväl dag- som spillvatten. I samband med revideringen av verksamhetsområden under år 2008 valde dåvarande arbetsgrupp att ta fram verksamhetsområden för vatten respektive verksamhetsområde för spillvatten. Således saknas det för närvarande verksamhetsområden för dagvatten i Luleå kommun i och med denna revidering.Det övergripande målet med denna rapport var att ta fram ett förslag på arbetsmetodik som kan användas vid upprättande av verksamhetsområde för dagvatten i Luleå kommun. En riskanalys skulle genomföras på föreslagen arbetsmetodik.
I väntan på något annat : en studie av tillfälliga platser ur ett planerarperspektiv
The term Temporary places could be used to describe a wide range of shapes, functions and not least different time sets . In this thesis, however, the intention of temporality should be seen as the main definition regarding this subject. This thesis is based on a literature study
and the aim is to explore temporary places, their values and their functions. Furthermore, the purpose is also to highlight temporary places as a method to be used by urban planners, in order to create more flexibility in the city planning of today.
The thesis describes the underlying factors and conditions creating an increased interest in flexible planning. Furthermore, a number of tactics and applications are presented, all drawn from current research on the topic.
Införandestrategi för ett GIS
Det finns en mängd olika fritidsanläggningar i Luleå kommun. Kultur- och Fritidskontoret på Luleå kommun äger, förvaltar eller ger bidrag till många av fritidsanläggningarna. De har hand om bokningar och underhåll av anläggningarna och vill då veta vilken förening anläggningarna tillhör, vad som finns på anläggningen, vilka idrottsgrenar det går att utöva m.m. För att lättare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de även veta var alla föreningsägda fritidsanläggningar finns samt hur stora de är. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanläggningar Luleå kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.
Genusperspektiv på medborgardialog : en fallstudie
Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen är att fysisk planering inte är objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning. Planeringen är inte neutral till kön.
Attraktiva stadsrum för människor : gestaltningsförslag för Östra Hamngatan i Falun
Syftet med kandidatarbetet är att med hjälp av de tre faktorer som Ulla Berglund och Ulla Jergeby presenterar
i sin bok Stadsrum ? människorum: att planera för livet mellan husen från 1998 skapa ett övergripande
gestaltningsförslag för ett centralt stadsrum. Sammansättningen av människor i det centrala stadsrummet är
varierad vilket gör det till en utmaning för dagens stadsplanerare att gestalta stadsrum där alla trivs. Berglund och Jergeby lyfter tre faktorer att ta hänsyn till vid stadsplaneringen för att skapa attraktiva platser: upplevelsevärden, nytta i samverkan med nöje och sociala aktiviteter. Upplevelsevärden ska trigga människans sinnen
och skapa njutning.