Sökresultat:
1172 Uppsatser om Geografisk spridning - Sida 31 av 79
När mormors resa blir digital : Kognitiva aspekter på äldres interaktion med pappersbaserad respektive digital kollektivtrafikinformation - ett situerat perspektiv
Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter.
Införandestrategi för ett GIS
Det finns en mängd olika fritidsanläggningar i Luleå kommun. Kultur- och Fritidskontoret på Luleå kommun äger, förvaltar eller ger bidrag till många av fritidsanläggningarna. De har hand om bokningar och underhåll av anläggningarna och vill då veta vilken förening anläggningarna tillhör, vad som finns på anläggningen, vilka idrottsgrenar det går att utöva m.m. För att lättare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de även veta var alla föreningsägda fritidsanläggningar finns samt hur stora de är. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanläggningar Luleå kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.
Den Nya E-boken - En studie om e-bokens användning och potential
Syfte: Ta reda på vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur användarsynpunkt jämfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut står sig jämfört med pappersbokens. Ta reda på vilka faktorer som kommer att påverka e-bokens spridning. Se om det finns några faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. När allt ovanstående är genomgånget vill vi ha ett svar på frågan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bättre läromedel under akademiska studier än pappersboken.
Kommunalt kvitter : En kvalitativ analys av Twitteranvändningen hos tre kommuner
Denna studie analyserar hur tre svenska kommuner använder mikrobloggen Twitter i sin dagliga kommunikationsverksamhet.Studiens teoretiska utgångspunkt tas ur Gavers och Kress teorier kring affordances, Hallidays teorier om sociosemiotik samt Kress teori om den semiotiska resursen. Metoderna för analysen består av kvalitativa intervjuer kombinerat med en interpersonell textanalys, med fokus på språkhandlingar, språkstil och tilltal.Studien visar att kommunernas syn på, och användning av Twitters handlingsmöjligheter skiljer sig påtagligt i vissa aspekter. Två av kommunerna använder sig av mikrobloggen nästan uteslutande som en kanal för spridning av information om andra kanaler för att interagera med kommunen.Studien visar även att alla tre kommuner generellt sätt använder sig av ett vardagligt språk i sina inlägg med ett direkt tilltal och att förtrolighetsstrategier är vanligt förekommande. Till sist visar dessutom studien att kommunernas twitternärvaro kommit att påverka arbetsrutinerna hos andra avdelningar inom kommunkontoret, främst med hänseende till en ny utsatthet för beslutsfattare samt en kortare hanteringstid för ärenden..
Geografisk prioritering av CTI-utrustad virkestransportkapacitet
Previous studies of central tire inflation (CTI) in truck transport of roundwood have shown potential benefits to include more even wood flow and reduced road damage. The greatest benefits are found to be during periods of low bearing capacity such as spring thaw. No previous studies have examined geographical variations in the potential benefit of CTI-equipped trucks. The aim of the study was to develop and use a simple method for geographically prioritizing the use of CTI-equipped trucks within a forest company´s sector of activity.The host company for the study was Holmen Skog. The area studied consisted of Holmen Skog?s entire sector of activity extending from the province of Västerbotten to the province of Småland.
Viljen I veta? : Om verbens pluralböjning i sydvästsvenska dialekter.
Så sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb ännu fullt levande på ett stort område i södra och västra Götaland. Den här studien undersöker det här pluralområdet på ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet är att fastställa var pluralformer fortfarande användes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka ändelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och när pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker också pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att på så sätt lämna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning.Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer från tre specifika verb excerperats och analyserats.
Bulgariens väg mot EU - en studie om handel och specialisering
Uppsatsen, Bulgariens väg mot EU ? en studie om handel och specialisering ? , undersöker de ekonomiska effekter som Europaavtalet har medfört för Bulgariens del. Avtalet etablerade ett frihandelsområde mellan Bulgarien och EU och syftade till att förbereda landet för ett framtida EU-medlemskap. Vidare verkade Europaavtalet för ett främjande av handelsutbytet mellan de två parterna genom handelsliberalisering. Studiens primära syfte är att skildra Bulgariens utveckling under en tioårsperiod med avseende på handelsmönster och specialisering.
Handdatorsystem vid fältbesök
Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna för ett system till Skogsvårdsstyrelsen Värmland/Örebro, där uppgifter ska registreras i handdator vid fältbesök och därefter verifieras och slutlagras i Skogsvårdsstyrelsens databaser. Under arbetets gång har olika skogsorganisationer och företag intervjuats för att ta reda på om de har någon lösning som skulle kunna passa för Skogsvårdsstyrelsen. De lösningar som används av andra organisationer/företag har analyserats för att få fram för- och nackdelar med de olika varianterna. Slutprodukten innefattar inte någon prototyp på hur uppgiften skulle lösas utan föreslår olika verktyg som skulle kunna användas. Arbetet har grundats på litteraturstudier om införande av GIS i organisationer samt intervjuer och brevkontakt med personer och företag som arbetar med eller har kunskaper om fältGIS.
Riksintressen i den översiktliga planeringen
Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats
och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft
grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde
riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då
bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara
av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det
intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den
översiktliga planeringen.
Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i
praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt
avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i
förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i
arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en
enkätundersökning.
Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns
problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den
översiktliga planeringen.
De slutsatser som kunde dras var att:
? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen
enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av
tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var
bristfällig i flera avseenden.
? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och
tillämpades i den översiktliga planeringen.
? De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade
tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa
riksintressesystemet.
? Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt
intentionerna i gällande lagstiftning..
Valbara kurser : En enkätstudie om valbara kurser för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar
På ingenjörsutbildningar får studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av specialinriktningar eller valbara kurser. Detta är något som inte är tillgängligt för studenter som läser till sjöingenjör vid Sjöfartshögskolan i Kalmar men något som infördes på sjöingenjörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola 2009. Studiens syfte är att undersöka intresset för valbara kurser på 7,5 högskolepoäng (hp) vardera för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. En enkätstudie svarade på frågorna om vilka ämnesområden som var av intresse, hur många kurser eleven ville läsa, när under utbildningen önskas kursen läsas, om intresset för valbara kurser saknas och i så fall varför. Resultatet av undersökningen visade att de ämnesområden som är av störst intresse för studenterna på grundnivå är offshore/oljerigg och landkurser.
Att alla får vara med och bestämma : En studie av gymnasieelevers uppfattningar om demokrati
SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.
En politiker - flera roller? : En studie om hur sex svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via Twitter
Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material.
Centralisering eller decentralisering? : en fallstudie hos företag X
Centralisering och decentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de två begreppen har pågått sedan forskare började skriva om organisationer.Begreppen har med tiden fåttmånga olika innebörder.Företag X är intresserad kring frågan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie är att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion på företag X i Sverige. Avsikten med studien är också att redogöra för vilka konsekvenser en centralisering eller en decentralisering kan medföra.Studien utgår från kontingensteorin som menar att det mest effektiva sättet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter.
Internetauktioner och lagval
När något lagval inte gjorts gällande köpeavtal vid auktionsförsäljning av lösa saker är det lagen i det land där auktionen äger rum som ur svenskt perspektiv ska tillämpas, 4 § 3 st. lag (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker (IKL). Därmed krävs att internetauktioners fysiska plats fastställs, vilket leder till svårigheter eftersom det inte finns en geografisk plats för hemsidor.På området finns även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), vilken dock lämnar företräde för IKL. Rom I-förordningen har en bestämmelse lik den i IKL men med en väsentlig skillnad, nämligen att auktionsregleringen endast är tillämplig om en fysisk plats kan fastställas. I annat fall tillämpas först och främst säljarens lag och det finns även möjlighet till avvikelse när köpeavtalet har en uppenbart närmare anknytning till ett annat land än det som utpekats.Var en internetauktion har sin fysiska plats är långtifrån klart även om olika förslag till en sådan har framförts.
"Vatten gifver gräs" : Ängsvattning i Sverige och i synnerhet i Malmöhus län
Ängsvattning kan ha förekommit i Sverige under medeltiden men blev vanligare först efter 1800. Föreliggande arbete visar dock att omfattande kunskap om, och faktiska vattningsängar fanns redan på 1760-talet.Tidigare studier rörande den senare utbredningen har främst rört Skåne under perioden 1865-1911 och baserats på Hushållningssällskapens statistik. Denna statistik är problematisk och till stora delar felaktig på grund av återkommande felrapporteringar, varför ängsvattningens omfattning under perioden måste revideras.För Malmöhus län reduceras de tidigare uppgifterna med 75 % vilket får konsekvenser även för anläggningstrenden över tid. Efter reduceringen återfinns ingen dominerande topp i anläggningstakten och hela ängsvattningsperioden kan förlängas in i tidigt 1900-tal. Ängsvattningens roll i den agrara revolutionen var således troligen mindre än vad som tidigare antagits.