På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik ? med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10.I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Vår uppsats grundar sig på hur branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad. Motivet till att butiker vill sametablera sig är att de vill dra fördel av varandras kundgrupper och höja attraktionskraften för handelsområdet, vilket ger fler spontanbesök och därmed ett ökat kundunderlag. Detta fenomen är vad som menas med klustring.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur vissa branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad och om vissa branscher klustrar sig mer än andra. Kan man se om klustringen skiljer sig på något sätt geografisk inom en handelstad. Avsikten är att skapa ett underlag för befintliga och nya handelområde för att öka handelsområdets attraktivitet för konsumenterna.Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt alla Skövdes butiker och ställt ett antal frågor till butikscheferna.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är en producent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationen åtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data. Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat på att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för att öka tillgängligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevanta för järnvägsnätet.

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har skett en förändring av den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen är fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klädesindustrin är koncentrerade till skilda länder. Många studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen på en mer disaggregerad nivå. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har beräknats för industrigrenarna inom textil- och klädesindustrin och som mått på internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för länderna i undersökningen. Slutsatsen är att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klädesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

 Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp. Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen..

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till attberätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i störreutsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle sökaoch gå samtalsbehandling.Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Målet med examensarbetet har varit att uppnå en ökad integration mellan IT och den operativa turistverksamheten i fält. Detta har gjorts genom att undersöka på vilka sätt realtidsöverförd geografisk data kan underlätta en guides arbete i fält inom natur- och vandringsturism. Arbetet har resulterat i en prototyp utvecklad av oss och testad av ett antal fjällguider. Guiderna har medverkat i en diskussion och slutligen fyllt i enkäter för att komplettera vår undersökning. Examensarbetet visar att den här sortens applikation kan ge större flexibilitet för guider i deras arbete, bidra till ökad säkerhet och ge en större förståelse mot andra aktörer i närområdet.

För att få en tydlig bild av en marknad använder företag sig av segmenteringstekniker för att dela upp konsumenter i olika segment med målet att kunna precisera sina marknadsföringsåtgärder och optimera sina försäljningsutsikter. I dagens globaliserade multikanalsamhälle suddas landsgränser ständigt ut, vilket skapar ett behov för företag att istället identifiera regionala marknader. Genom att karlägga regioner är det möjligt att röna ut om det även inom ett land kan finnas skillnader i attityder till olika varumärken. Kombinationen av geografisk, demografisk och psykografisk segmentering möjliggör för företag att inte enbart se vilken ålder konsumenter har eller vilken stad de bor i, utan även vilken typ av attityd de har gentemot en viss produkt eller ett varumärke.Studien syftar till att ta reda om det finns regionala skillnader i varumärkesattityder i Sverige samt vad attityderna grundar sig i. I form av en studie över tre geografiskt skilda områden i Sverige, där 239 respondenter medverkade i strukturerade intervjuer undersöktes om varumärkesattityder kan skilja sig åt i de olika regionerna.

This paper describes the rules of the Swedish unemployment insurance as regards the demands on the individual, the obligation posed on the individual based on these demands and the considerations taken by the law regarding the specific situation and personal circumstances of the individual. Special attention is paid to the demand to be available to the labour market and what is considered suitable employment from the viewpoint of geographical mobility. This paper treats ?Arbetslinjen? (Everyone able to work, thereby contributing to his/her own and others' support, shall have the opportunity to do so.), and the amendments of ALF, the law (1997:238) about unemployment insurance, that became active between 1/1 2007 and 1/1 2008, since many alterations were introduced in this period.The result illustrates the demands posed on the individual for him/her to be entitled to unemployment benefit, and the far-reaching demands posed on the unemployed for him/her to be considered available to the labour market from the viewpoint of geographical mobility. The result also shows some of the specific situations and personal circumstances of the individual taken into consideration, but since the amendments are as recent as 1.5 years, the list can not be considered complete, as practice is limited in this field.This paper also treats the Official Employment Agency's monitoring function of the unemployed's willingness to work, and the effect of the regulations not being followed as strictly as per the letter of the law by the Employment Agency officers, leading to insecurity regarding the rights of the individual..

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv.

En bildpyramid är en möjlig metod för att presentera geografisk information. Bildpyramiden består av flera ytor av färdigproducerade kartbilder. Kartbilderna i en yta visar området i en viss skala och ligger kant i kant med varandra. Genom att kombinera de olika kartbilderna kan utsnitt, som efterfrågas av användare, skapas. En användare interagerar med bildpyramiden med vanlig kartfunktionalitet som panorering och zoomning.

En bildpyramid är en möjlig metod för att presentera geografisk information. Bildpyramiden består av flera ytor av färdigproducerade kartbilder. Kartbilderna i en yta visar området i en viss skala och ligger kant i kant med varandra. Genom att kombinera de olika kartbilderna kan utsnitt, som efterfrågas av användare, skapas. En användare interagerar med bildpyramiden med vanlig kartfunktionalitet som panorering och zoomning. SWECO Position i Malmö har sedan en tid använt bildpyramider i levererade lösningar till sina kunder men vill nu utveckla bildpyramidens möjligheter. Syftet med studien är att undersöka möjligheten till en produktion av bildpyramider som är oberoende av datakällan, kräver mindre anpassningar för slutlig tillämpning och ger en förenklad ajourhållning.

I dagens samhälle så används internet mer och mer för att få fram information, så är även fallet förkartor. I denna uppsats, som gjorts på uppdrag av Tieto Sweden Healthcare & Welfare för att kunnaanvändas i systemet Laps Care, kommer det tas upp lösningar för att hämta geografisk data viakarttjänster med hjälp av Web Map Service (WMS) tjänster i en .NET applikation.Detta examensarbete kommer att ta upp, på en grundläggande nivå, hur WMS-standarden kananvändas av en klient för att visa digitala kartor från en WMS-tjänst samt lite kort om andraalternativ till WMS så som Web Map Service Tile Cache (WMS-C) och Tile Map Service (TMS)tjänster. Det ges olika förslag på open source komponenter som kan användas för att hantera sådanatjänster med fokus på SharpMap som valdes att användas i prototypen som gjordes för att visa huren sådan klient kan se ut.Uppsatsen kommer också behandla kartografi där det kortfattat förklaras om vilka riktlinjer somborde tas för en karta.I andra stycket tas kortfattat upp hur webbtjänster fungerar och även vad det finns för för- ochnackdelar att använda sig av sådana tjänster.Det kommer också förklaras vad Geografiska informationssystem (GIS) är och hur det användsidag.Sammanfattningsvis så utvecklades en fungerande prototyp med hjälp av open source komponentenSharpMap som kan visa kartor från WMS, WMS-C och TMS tjänster och om en ERSI Shapefilmed vägdata finns tillgänglig så går det att söka efter gator..