Mobbning är ett ökat problem bland barn och ungdomar. Under år 2010 ökade anmälningarna till skolinspektionen med 47 % från föregående år. Enligt Barnombudsmannen är det viktigt att inte bara se det som ett skolproblem utan också som ett samhällsproblem. I ett tidigare arbete om mobbning på Sveriges ridskolor visar resultatet att mobbning förekommer på mer än hälften av ridskolorna.Syftet med vår studie var att ta reda på hur sex verksamhetsansvariga ridskolechefer med ridlärarutbildning, ser på fenomenet mobbning. Studien hade tre frågeställningar, Vad har ridlärare för erfarenheter kring mobbning på ridskola? Vad är mobbning enligt ridlärarna? Finns det någon plan för åtgärder eller förebyggande arbete mot mobbning?Studien var av kvalitativ karaktär.

Flera områden har en känslig recipient med utsläppstak. I rapportens första del belyses detta genom att lämpligheten hos olika avloppssystem utreds för tre olika områden med utsläppstak. De valda områdena fjällen i Lappland, Stockholms skärgård och ett Natura 2000 område i Blekinge har valts för att få en geografisk spridning och så olika förutsättningar som möjligt. Torne träsk är recipient för ett flertal byar däribland Riksgränsen, Abisko och Björkliden. I ett regeringsbeslut från 1979-12-13 har ett utsläppstak för fosfor och BOD (syreförbrukande ämnen) satts för hela recipienten.

Bakgrund och problemdiskussion: Införandet av att svenska noterade företag måste tillämpa IFRS/IAS i sina årsredovisningar, har inneburit stora förändringar för berörda företags redovisning.En av dessa standarder är IAS 40 och dess huvudinnehåll behandlar hur ett företag ska värdera sina förvaltningsfastigheter. Det intressanta i dagens läge är att förvaltningsfastighetsföretagen får göra ett val av värderingsmetod vid värdering till verkligt värde.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska förvaltningsfastighetsföretag, belägna i olika branscher och geografiska regioner, värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde efter införandet av IAS 40. Vi vill vidare analysera om det finns ett mönster vid fastighetsföretagens val av värderingsmetod.Metod: Vi har för avsikt att använda oss av en kvantitativ metod. Anledningen till vårt val av kvantitativ metod är att vi anser att vi kan få fram den mest relevanta och tillförlitliga informationen genom att studera våra valda företags årsredovisningar. Vi har valt att ta med hela populationen av svenska förvaltningsfastighetsföretag som tillämpar IAS 40.De sökord som har använts är; IAS 40, förvaltningsfastigheter, fastighetsföretag, värderingsmetod, värderingsmodell, fastighetsvärdering.Analys och slutsatser: Eftersom det är en stor del av vår population (19 av 21 företag) som använder kassaflödesmetoden kan vi inte se något samband gällande fastighetsföretagens storlek, bransch, geografisk lokalisering och val av värderingsmetod.

Produktionsstyrning har sedan länge varit ett område med ökande komplexitet och stegrande krav på samordningen och planeringen av produktionen. Två frågor inom produktionsstyrning som kräver svar är ?Hur mycket ska tillverkas?? och ?När ska det tillverkas??. Att dessa frågor får svar är speciellt viktigt för tillverkande företag inom fordonsindustrin som är dels mycket kapital- och arbetskraftintensiva och dels ofta har omfattande modulsystem i produktionen, vilket innebär att en välfungerande produktionsstyrningsmetodik är essentiell. Två kända produktionsstyrningsmetoder är materialbehovsplanering (MRP) och kanban.

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.

Allt ifrån persondatorer, mobiltelefoner och bilar kommer inom en snar framtid att vara uppkopplade mot Internet. Detta medför att varje enhet med en förbindelse till Internet kommer att behöva en unik IP-adress för att identifiera sig själv samt resten av Internet. Dagens Internet i form av IP version 4 (IPv4) kan inte hantera detta på grund av bristen på IPv4-adresser. Vidare saknar det nuvarande IPv4 trots det massiva antalet användare någon form av inbyggd säkerhet samtidigt som efterfrågan av nya tjänster samt teknologi från användare av Internet drastiskt ökar. Uppföljaren till IPv4, vars tekniska specifikation redan är färdigställd och standardiserad kallas IP Version 6 (IPv6).

En grundläggande förutsättning för landsbygdens utveckling är en bofast befolkning och sysselsättning. En god möjlighet för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd är att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgångar. En begränsande faktor för landsbygdens utveckling har under lång tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva inställningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgått förändringar med tyngdpunkt på differentiering av strandskyddet. Lagändringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet där tillgången på stränder är god och exploateringsgraden är låg. En av förändringarna innebar att byggande i strandnära lägen ska kunna tillåtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

 Bakgrund: Forskning, tillgång till läkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att människor lever längre än tidigare. Möjligheten för människor att röra sig mellan länder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrån vetenskapliga artiklar belysa vårdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och två kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå.

Managementmoden är svängningar i popularitet av managementkonceptoch sprids med hjälp av utbudsaktörer. Managementmodenslivscykel kan liknas vid en klockformad kurva och visar hurpopulariteten för ett managementkoncept ser ut under dess livslängd.Ett managementkoncept som blivit mycket uppmärksammatär lean som fick sitt genombrott inom bilindustrin i mitten av1990-talet. Inom tillverkningsindustrin har leans livscykel avvikitfrån den teoretiska definitionen och uppvisat en livscykel med tvåklockformade kurvor (Larsson 2012). Konceptet har idag spriditstill andra kontexter och eftersom leans livscykel inom tillverkningsindustrinavviker från den traditionella definitionen finns detanledning att undersöka hur att leans livscykel ter sig inom andrakontexter.Frågeställning ? Förekommer det underliggande livscykler för leankoncepteti olika kontexter?MetodUppsatsen bygger på en pmi-studie som omfattar svensk populärpressunder åren 1990-2012.

Studien har genom en enkätundersökning samt intervjuer med konsumenter och sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns några regionala skillnader i konsumentbeteendet mellan städer i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar på att det finns några små skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, småstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgångspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning.Det författarna kan konstatera i studien är att de hittat små skillnader i konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att använda e-handel mer frekvent än småstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden är dock inte särskilt stor. Pris, bekvämlighet och utbud har visat sig vara de främsta anledningarna till att man handlar på internet.

Bakgrund: Forskningen kring projekt har under senare år ökat i omfattning. En anledning är att projektorganiseringen utgör ett sätt att samla ett antal specialister för att få dem att samverka mot ett gemensamt mål. Utöver de interna relationer som uppstår i projekt förekommer det även involvering av interorganisatoriska partners i samarbetet vilket är speciellt vanligt i byggprojekt som karaktäriseras av en hög grad av interorganisatorisk specialisering. Problemformuleringar: Den utpräglade specialiseringen inom byggprojekt fordrar som all annan typ av specialisering, samordning och koordinering av resurser med den skillnaden att det här handlar om samordning över de organisatoriska gränserna. Det som denna studie behandlar är därför de relationer byggföretag har till sina underentreprenörer i samband medbyggprojekt.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.