Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Web pages are visited through a variety of different devices with varying screensizes. One method for adapting web pages to this variety is called responsive design. Geographical information, often in the form of embedded maps, is common on the web. The combination of responsive design and geographical information has been shown to lead to interaction problems and is therefore assumed to need special considerations. This thesis examines this combination and investegates how presentation of geographical information can be adapted to responsive web design.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett uppdrag från Christina Innala vid Örebropolisen undersöka huruvida det går att utläsa beteendemönster hos svenska mordbrännare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se närmre på mordbrännare och geografisk profilering utifrån svenska förhållanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av domslut gällande mordbränder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrännare har analyserats utifrån geografisk profilering med hjälp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhåller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrännare. Sammanfattningsvis kan man utifrån vårt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrännare.

Examensarbetet har utförts under våren 1998 på Mandator Teknik. Bakgrunden till arbetet är att Mandator vill undersöka om möjligheten finns att hantera diverse GIS-funktionalitet i en modul. GIS-modulen ska i första hand kunna användas för analys av bästa vägval och siktanalys. I examensarbetet ingår också en studie av befintliga GIS-verktyg på marknaden. Målet för studien är att finna den/de produkter som lämpar sig bäst för geografisk analys av bästa vägval och siktanalys.

Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ?dålig? litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ?dålig? litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning i den egna framtida yrkesutövningen. Mer specifikt har jag undersökt om inställningen styrs av egna tidigare erfarenheter, utbildningen inom lärarprogrammet och/eller geografisk placering av lärosäte.Resultaten utgörs av svaren på den enkät som delats ut till lärarstudenter inom ämnet svenska på Malmö högskola, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Totalt 85 informanter har deltagit i undersökningen.Av resultaten att döma har tidigare grannspråkskontakt och geografisk placering av lärosäte inte särskilt stark påverkan på lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning, istället är det grannspråksundervisning under lärarutbildningen som påverkar lärarstudenters inställning. Enligt mina resultat bör grannspråk alltså ingå som enskild kurs inom lärarprogrammet vid alla lärosäten, om en positiv inställning till grannspråksundervisning är målet. Dock verkar det krävas mer än en positiv inställning om grannspråksundervisning ska få ökad prioritet i svenskämnet..

Syftet är att utveckla och dokumentera en metod för användarnära utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrån denna metod utvecklas ett siktfältsanalystillägg med brett användningsområde. Siktfältsanalystillägget skall förenkla arbetet med siktfältsanalyser och skall kunna användas i Norra Militärområdesstabens nätverk. En metod för utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden användes sedan för att utveckla ett siktfältsanalystillägg till ArcView.

Samhällsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet är att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjälp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik ? med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10.I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna.

Vår uppsats grundar sig på hur branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad. Motivet till att butiker vill sametablera sig är att de vill dra fördel av varandras kundgrupper och höja attraktionskraften för handelsområdet, vilket ger fler spontanbesök och därmed ett ökat kundunderlag. Detta fenomen är vad som menas med klustring.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur vissa branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad och om vissa branscher klustrar sig mer än andra. Kan man se om klustringen skiljer sig på något sätt geografisk inom en handelstad. Avsikten är att skapa ett underlag för befintliga och nya handelområde för att öka handelsområdets attraktivitet för konsumenterna.Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt alla Skövdes butiker och ställt ett antal frågor till butikscheferna.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är en producent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationen åtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data. Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat på att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för att öka tillgängligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevanta för järnvägsnätet.

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har skett en förändring av den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen är fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klädesindustrin är koncentrerade till skilda länder. Många studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen på en mer disaggregerad nivå. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har beräknats för industrigrenarna inom textil- och klädesindustrin och som mått på internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för länderna i undersökningen. Slutsatsen är att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klädesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

 Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp. Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen..