Sök:

Sökresultat:

357 Uppsatser om Geografisk härkomst - Sida 15 av 24

Etablering av svenska företag i Förenade Arabemiraten : En multipel fallstudie

Uppsatsen behandlar Àmnet utlandsetablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer pÄ sex svenska företag som Àr etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan anvÀnda sig av vid utlandsetablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gÄtt till vÀga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jÀmföra de olika tillvÀgagÄngssÀtten med teorier kopplade till utlandsetablering.Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen vÀrld dÀr allt fler företag vÀljer att expandera utanför det egna landets grÀnser. Förenade Arabemiraten har i nulÀget en av vÀrldens snabbast vÀxande ekonomier samt en stor efterfrÄgan av vÀsterlÀndska produkter. Sverige tillhör de lÀnder i Europa som har flest multinationella företag rÀknat per capita.Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten Àr företagens strÀvan efter geografisk nÀrhet till kunderna, den höga tillvÀxten i landet samt landets höga efterfrÄgan av vÀsterlÀndska produkter och vÀsterlÀndskt tÀnkande.Val av etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system.

Dags att öppna ögonen? : NulĂ€gesanalys av trafikmĂ€tningsuppdraget ÅDT

ÅDT-uppdraget tillhör VĂ€g & Trafik, ett affĂ€rsomrĂ„de inom VĂ€gverket Konsult som i sin tur Ă€gs av myndigheten VĂ€gverket. Uppdraget innebĂ€r trafikmĂ€tning pĂ„ de statliga vĂ€garna, resultatet benĂ€mns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och bestĂ€llare Ă€r VĂ€gverkets respektive regionkontor.Idag har problem börjat uppmĂ€rksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsĂ€ttning. Uppdragets status har sjunkit bĂ„de intern och externt.Syftet med denna studie Ă€r att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har pĂ„ medarbetarna och verksamheten.

Kartering och positionering i komplex stadsmiljö

I en stadsmiljö som innehÄller stora mÀngder geografisk information pÄ en begrÀnsad yta finns det flera faktorer som stÀller till problem vid kartlÀggning och positionering. MÄlet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som Àr anvÀndbara för positionering dÀr en GPS-mottagare inte har tÀckning. Den metod som frÀmst var av intresse att undersöka Àr en teknik benÀmnd WiFi Positionering, vilken med hjÀlp av trÄdlösa accesspunkter berÀknar anvÀndarens position.Ett system för datalagring och tillhandahÄllande av data via ett webbaserat anvÀndargrÀnssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som anvÀndes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.AnvÀndargrÀnssnittet Àr ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webblÀsare i smartphones samt till datorers dito.

Byte frÄn lokalt referenssystem till SWEREF 99 : fallstudie GÀvle

Den 1 februari 2007 bytte LantmÀteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra anvÀndare ocksÄ bör byta till SWEREF 99 Àr att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlÀttas inom Sverige och anvÀndare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats pÄ 10 poÀng Àr att underlÀtta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lÀgga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hÀnsyn till under inmÀtningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns pÄ ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa nÄgon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av tvÄ transformationsfunktioner som finns i ArcMap jÀmförs med en transformation i programmet GTRANS och inmÀtta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att rÀta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmÀtningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fÄs i sÄvÀl SWEREF 99 som frÄnsystemet.

En modell som förutsÀger naturlig skogstyp utifrÄn geografik information

Sveriges yta tĂ€cks idag av nĂ€rmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas Ă€r omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. LĂŒbeckmodellen, utgĂ„r frĂ„n naturliga förutsĂ€ttningar för att producera en skog som lĂ€mpar sig pĂ„ en given plats.Syftet med denna studie Ă€r att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrĂ„n andra variabler Ă€n befintlig skog, dĂ„ den skog som finns idag ofta Ă€r planterad och dĂ€rför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen Ă€r att modellen ska kunna vara anvĂ€ndbar vid skötsel av och omstĂ€llning till naturlig skog.Studien baserades pĂ„ skogsomrĂ„den vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro lĂ€n.

Är revisorn kul eller trĂ„kig och ful? ? En studie om synen pĂ„ revisorer

I fiktiv underhÄllning framstÀlls revisorn ofta som en grÄ, trÄkig man med ett stort intresse försiffror. FrÄgan Àr dock hur den faktiska bilden av revisorer ser ut?RevisionsbyrÄerna lÀgger i dag stor vikt vid att visa att de erbjuder mer Àn enbart revision. De villvisa att de Àr moderna företag som kan hjÀlpa sina klienter genom att erbjuda en mÀngd olikatjÀnster. Det Àr av stor vikt att revisionsbyrÄerna vet hur branschen uppfattas av klienter ochpotentiella medarbetare för att de skall ha möjlighet att informera och marknadsföra sig pÄ bÀstasÀtt.

Datamodellering för Trafikanalysator 89

Statens vÀg- och transportforskningsinstitut (VTI) utför tillÀmpad forsknings- och utveck-lingsverksamhet inom samtliga transportslag. Inom VTI genomförs ett antal olika projekt inom en stor variation av omrÄden. Det kan handla om t.ex. mÀnniskors beteende i trafiken, en körbanas hÄllbarhet eller, som denna rapport handlar om, trafikflödet över en viss geografisk punkt under ett förutbestÀmt tidsspann.Detta gör att en stor varierad mÀngd data produceras inom de olika avdelningarna dÄ VTI har ca 35 olika testsystem och instrument som producerar mycket varierad data. Data kan be-stÄ av allt frÄn relativt enkla heltalsserier till stora komplexa matriser.

FörbÀttra Internetsystem genom implementation av AJAX-teknik

Webbapplikationer har en stadigt ökande anvÀndning i affÀrsvÀrlden. Fördelarna ÀrmÄnga, nÄgra Àr enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning ochunderhÄll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts pÄ engammal traditionell modell. Modellen innebÀr att anvÀndaren klickar pÄ en lÀnk för fÄny information. En förfrÄgan skickas dÄ till informationsservern som i sin turbehandlar och returnerar all information.

Vad har ridlÀrare för erfarenheter kring mobbning pÄ ridskola?

Mobbning Àr ett ökat problem bland barn och ungdomar. Under Är 2010 ökade anmÀlningarna till skolinspektionen med 47 % frÄn föregÄende Är. Enligt Barnombudsmannen Àr det viktigt att inte bara se det som ett skolproblem utan ocksÄ som ett samhÀllsproblem. I ett tidigare arbete om mobbning pÄ Sveriges ridskolor visar resultatet att mobbning förekommer pÄ mer Àn hÀlften av ridskolorna.Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur sex verksamhetsansvariga ridskolechefer med ridlÀrarutbildning, ser pÄ fenomenet mobbning. Studien hade tre frÄgestÀllningar, Vad har ridlÀrare för erfarenheter kring mobbning pÄ ridskola? Vad Àr mobbning enligt ridlÀrarna? Finns det nÄgon plan för ÄtgÀrder eller förebyggande arbete mot mobbning?Studien var av kvalitativ karaktÀr.

Alternativa VA-lösningar för omrÄden med sÀrskilt skyddsvÀrd
recipient: fallstudie Björkliden fjÀllby

Flera omrÄden har en kÀnslig recipient med utslÀppstak. I rapportens första del belyses detta genom att lÀmpligheten hos olika avloppssystem utreds för tre olika omrÄden med utslÀppstak. De valda omrÄdena fjÀllen i Lappland, Stockholms skÀrgÄrd och ett Natura 2000 omrÄde i Blekinge har valts för att fÄ en geografisk spridning och sÄ olika förutsÀttningar som möjligt. Torne trÀsk Àr recipient för ett flertal byar dÀribland RiksgrÀnsen, Abisko och Björkliden. I ett regeringsbeslut frÄn 1979-12-13 har ett utslÀppstak för fosfor och BOD (syreförbrukande Àmnen) satts för hela recipienten.

Förvaltningsfastigheter : Val av vÀrderingsmetod vid vÀrdering till verkligt vÀrde

Bakgrund och problemdiskussion: Införandet av att svenska noterade företag mÄste tillÀmpa IFRS/IAS i sina Ärsredovisningar, har inneburit stora förÀndringar för berörda företags redovisning.En av dessa standarder Àr IAS 40 och dess huvudinnehÄll behandlar hur ett företag ska vÀrdera sina förvaltningsfastigheter. Det intressanta i dagens lÀge Àr att förvaltningsfastighetsföretagen fÄr göra ett val av vÀrderingsmetod vid vÀrdering till verkligt vÀrde.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur olika svenska förvaltningsfastighetsföretag, belÀgna i olika branscher och geografiska regioner, vÀrderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde efter införandet av IAS 40. Vi vill vidare analysera om det finns ett mönster vid fastighetsföretagens val av vÀrderingsmetod.Metod: Vi har för avsikt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod. Anledningen till vÄrt val av kvantitativ metod Àr att vi anser att vi kan fÄ fram den mest relevanta och tillförlitliga informationen genom att studera vÄra valda företags Ärsredovisningar. Vi har valt att ta med hela populationen av svenska förvaltningsfastighetsföretag som tillÀmpar IAS 40.De sökord som har anvÀnts Àr; IAS 40, förvaltningsfastigheter, fastighetsföretag, vÀrderingsmetod, vÀrderingsmodell, fastighetsvÀrdering.Analys och slutsatser: Eftersom det Àr en stor del av vÄr population (19 av 21 företag) som anvÀnder kassaflödesmetoden kan vi inte se nÄgot samband gÀllande fastighetsföretagens storlek, bransch, geografisk lokalisering och val av vÀrderingsmetod.

Produktionsstyrning i fordonsindustrin : ? En fallstudie om MRP och kanban pÄ Scania chassimontering

Produktionsstyrning har sedan lÀnge varit ett omrÄde med ökande komplexitet och stegrande krav pÄ samordningen och planeringen av produktionen. TvÄ frÄgor inom produktionsstyrning som krÀver svar Àr ?Hur mycket ska tillverkas?? och ?NÀr ska det tillverkas??. Att dessa frÄgor fÄr svar Àr speciellt viktigt för tillverkande företag inom fordonsindustrin som Àr dels mycket kapital- och arbetskraftintensiva och dels ofta har omfattande modulsystem i produktionen, vilket innebÀr att en vÀlfungerande produktionsstyrningsmetodik Àr essentiell. TvÄ kÀnda produktionsstyrningsmetoder Àr materialbehovsplanering (MRP) och kanban.

NĂ€tverkssamverkan vid krisberedskap : hur samverkan mellan kommuner kan utvecklas inom krisberedskap

Med anledning av att flera kriser av extraordinÀra slag har intrÀffat i fredstid har förmÄgan att hantera dessa fÄtt stor uppmÀrksamhet. Ett exempel Àr stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sÄdana kriser behövs en fungerande beredskap och hÀr har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en vÀl utvecklad krisberedskap kan samhÀllet bÀttre klara av en kris. Genom utvÀrderingar och erfarenheter frÄn kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner Àr av stor betydelse för en god krisberedskap.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n IPv4 till IPv6 : varför dröjer den?

Allt ifrÄn persondatorer, mobiltelefoner och bilar kommer inom en snar framtid att vara uppkopplade mot Internet. Detta medför att varje enhet med en förbindelse till Internet kommer att behöva en unik IP-adress för att identifiera sig sjÀlv samt resten av Internet. Dagens Internet i form av IP version 4 (IPv4) kan inte hantera detta pÄ grund av bristen pÄ IPv4-adresser. Vidare saknar det nuvarande IPv4 trots det massiva antalet anvÀndare nÄgon form av inbyggd sÀkerhet samtidigt som efterfrÄgan av nya tjÀnster samt teknologi frÄn anvÀndare av Internet drastiskt ökar. Uppföljaren till IPv4, vars tekniska specifikation redan Àr fÀrdigstÀlld och standardiserad kallas IP Version 6 (IPv6).

Differentierat strandskydd- en LIS-tig lösning eller en otillrÀcklig ÄtgÀrd? : En analys av det förÀndrade strandskyddet och möjligheter till dispens frÄn och upphÀvande av strandskyddet inom omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen.

En grundlÀggande förutsÀttning för landsbygdens utveckling Àr en bofast befolkning och sysselsÀttning. En god möjlighet för att skapa förutsÀttningar för en levande landsbygd Àr att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgÄngar. En begrÀnsande faktor för landsbygdens utveckling har under lÄng tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva instÀllningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgÄtt förÀndringar med tyngdpunkt pÄ differentiering av strandskyddet. LagÀndringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ÀndamÄlsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet dÀr tillgÄngen pÄ strÀnder Àr god och exploateringsgraden Àr lÄg. En av förÀndringarna innebar att byggande i strandnÀra lÀgen ska kunna tillÄtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->