Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? ? En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 10 831 Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland.Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår. Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013. Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna. Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar..

Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

 The purpose of this study is to investigate the attitude to and experience of information and communication technology (ICT) in teachers teaching and what motivates them. The study is qualitative and its research material is based on interviews. There are eight interviews and they where carried out at one school with a stated IT profile and at another school without a stated IT profile. The two schools are located in different municipalities, but both are secondary schools. The result shows that there are differences in attitude between the two schools. The school with a stated IT profile seems to have a more open mind of using ICT when teaching, but both schools sees the lack of availability as one of the main hindrance for using it. None of the participating teachers saw themselves as controlled to use ICT in their teaching.

Telia Research AB forskar i människans framtida behov av tjänster gällande telekommunikation. Examensarbetet mynnar ut i en applikation för en framtida tjänst som presenteras i en mobilterminal. Meningen med examensarbetet var bland annat att visa på olika utvecklingsverktyg som kan uppnå vissa kriterier vid presentation av en karta i en mobilterminal även kallad PDA, Personal Digital Assistant. Kriterierna var bland annat att kartapplikationen skulle kunna kopplas till en databas var information om geografisk position finns. Funktioner och verktyg som kan tänkas finnas i en applikation kan vara positionering, zoomning, informationsverktyg och ett digitaliseringsverktyg som ger möjlighet att lagra en geografisk punkt med koppling till punktens personliga attribut.

Examensarbetet utförs åt Räddningstjänsten Karlstadregionen, som slagits samman till ett förbund. Man hanterar kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad. Det är meningen att verksamheten ska fungera som gränslös, dvs att det ska vara samma förutsättningar oavsett vilken kommun som berörs. För att detta ska vara möjligt krävs att det finns kartmaterial för alla kommuner. Räddningstjänsten är intresserade av att införa GIS i sin verksamhet och de vill få stöd för hur de ska göra.

Informationsteknik används i alltfler delar i en organisations verksamhet. I och med att användningen ökar så ökar också sannolikheten för att datorrelaterade problem ska inträffa. För att skydda sig mot detta borde företag ta ett samlat grepp på sitt säkerhetsarbete. I dag jobbar många företag med ledningssystem för kvalité (ISO 9000) och miljöledning (ISO 14000). Om de jobbade lika systematiskt för att samordna sitt säkerhetsarbete så skulle de förmodligen bli mer effektiva och därmed skapa en bättre överblick över verksamheten.

We studied how librarians would adapt to telework, the performance of job responsibilitiesfrom home. We found'that all duties could be accomplished. but to varied extents.Computerbased searches, interlibrary loans, acquisitions, indexing and telephone referenceservices are the duties most likely to adapt to telework whereas cataloguing andclassification probably are best performed in the ordinary workplace.Most duties would demand access to technical means of assistance when performed fromhome. Connections to the library's local network, directly or via modem, are requiredbecause it is unrealistic to expect librarians to telework with fewer tools than theyordinarily have available. Although librarians generally believe that teleworking will nothave a large irnpact on the operation of the library, most would like to telework.Whether teleworking is a viable strategy depends on the characteristics of the duties, thelibrarian's desire to telework, but also on the size of the library, the size of its staff, thelibrary's activities, and how work is distributed between librarians..

Informationsteknologin utgör en stark drivkraft inom alla områden i dagens samhälle. Hälso- och sjukvården är mycket informationsintensiv och införande av informationsteknik där anses kunna ge stora effektivitetsvinster. Efter Ädelreformen 1992, då kommun och landsting fick delat vårdansvar för äldre, finns ett behov av informationsutbyte sinsemellan. Vi valde att göra en fallstudie inom kommunens verksamhet i Arvidsjaur, där man infört en telemedicinsk tillämpning för att underlätta informationsutbytet. Vår hypotes löd: Införandet av en telemedicinsk tillämpning mellan kommun och landsting, för utbyte av patientformation, leder till ökad effektivitet.

Det finns idag en mängd olika artbegrepp men inget universellt som fungerar för alla organismer. Det mest använda är det biologiska artbegreppet som innebär att en art är en population organismer som är reproduktivt isolerade från andra populationer. De evolutionära processerna som leder till bildandet av nya arter delas upp beroende på vilken geografisk skala de utspelar sig i. Den allopatriska modellen som är den mest vedertagna innebär att geografiskt isolerade populationer med tiden ackumulerar genetiska, morfologiska eller beteendemässiga differentieringar till den grad att populationerna kan betraktas som olika arter. Sympatrisk artbildning är när artbildning sker inom ett och samma geografiska område, alltså utan geografisk isolering.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd.Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (?2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes.

Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn där det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmärksammas, men inga studier kring vilka platser som lämpar sig för ändamålet har tidigare genomförts utifrån svenska förhållanden.  För att ta reda på vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie där tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP där det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lämpliga respektive olämpliga att använda för ändamålet.

Unga personer och deras etablering på arbetsmarknaden är idag och har kanske alltid varit en central fråga. Unga personer har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden gentemot andra åldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utsträckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav på rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta är inte ovanliga idag. Unga personer får anpassa sig till arbeten där anställningsformerna är mycket otrygga som exempelvis tidsbegränsade anställningar.

Marknaden för sökmotorer växer och förutspås under 2006 att öka med 41 % till en mångmiljardindustri. Informationsmängden är i nuläget så pass stor att en enskild sökmotor inte kan indexera allt. Detta medför att behovet av specialiserade sökmotorer ökar. Vi föreslår i denna uppsats en specialiserad sökmotor för att hitta information med anknytning till en viss geografisk position. Vi kontaktade företag inom två branscher för att undersöka vilka framgångsfaktorer som skulle öka företagens acceptans av detta verktyg.

Under de senaste 300 åren har jordbrukslandskapet i Sverige genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet introducerades konstgödslet och efter andra världskriget ökade gödslingen dramatiskt i syfte att maximera produktionen. Detta har lett till att överskottet av kväve har spolats ut i vattendragen. I detta arbete har stor vikt lagts vid att skapa en egen kvävemodell i syfte att simulera kväveläckaget från jordbruksmarken i Tolångaåns dräneringsområde..