Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklärares föreställningar om utbildningens roll för elevers kritiska tänkande och dess utvecklande. Vårt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lärare verksamma inom grundskolans tidigare år och tre lärare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lärarna att det kritiska tänkandet är ett ifrågasättande och en reflektion som fungerar såväl inom skolan och svenskämnet som utanför. Det utvecklas enligt lärarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tänkandet är enligt lärarna att våga ifrågasätta den information som man ställs inför. Det kritiska tänkandet fungerar även som ett verktyg för att tolka de budskap som andra människor sänder ut. Slutsatsen är att utvecklandet av kritiskt tänkande är svårt att ge enkla svar kring.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild.

Undersökningen syftade till att påvisa karaktären och den teoretiska lärandepotentialen hos samtal mellan lärare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen på gymnasiet. Därtill var syftet att problematisera resultatet utifrån lärarnas syn på sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lärande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfällen, intervjuer av fem lärare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfällena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrån uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhållningssätt. Resultatet påvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfällena.

Sedan urminnes tider har människan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sätter vi fokus på dagens gymnasieskola, där sex- och samlevnadsundervisningen nu är ett hett och omdiskuterat ämne. I dagens skola har området en ämnesövergripande karaktär, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsområde strävar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielärarna ser på denna implementering, är det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. Målet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet.

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lågt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att länderna kommer att successivt sänka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebära en välfärdsförlust för alla länder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta länderna höjt kapitalskatten, även de som hade en relativt högskatt från början.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan..

Det finns en problematik i övergången för svenska studenter mellan gymnasiet och högskolan. En faktor i den problematiken är att bevis och bevisföring hanteras på olika sätt på de olika utbildningsnivåerna. Dessutom är forskning kring hur läroböcker hanterar bevis och bevisföring begränsad. I denna studie undersöks två vanliga läroböcker på gymnasiet med avseende på bevis och bevisföring. Utifrån de i ämnesplanen befintliga ämnesområdena granskas teoriavsnitten i läroböckerna med fokus på bevis och bevisföring.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna.

AbstraktExamensarbete i matematik för lärare,Titel: Gyllene snittet och geometriförståelse på gymnasiet.Författare: Simon LarssonTermin och år: VT 2015Kursansvarig institution: Matematiska VetenskaperHandledare: Jonny LindströmExaminator: Laura FainsilberRapportnummer:Nyckelord: Matematik, geometri, gyllene snittet, matematiska begrepp, Van Hiele-nivåer,förståelse, inlärning.Syftet med mitt arbete är att utreda vad det gyllene snittet innebär, samtidigt som dettaförhoppningsvis ger mig en grund för att senare i arbetslivet kunna använda mig av dennakunskap för att konstruera matematikuppgifter som dels innefattar den mystik som finns kringgyllene snittet, men även ta ut eleverna mer i verkligheten och genom gyllene snittet visa hurmatematik dyker upp på oväntade platser omkring oss där deras förmåga att analyserageometri blir bättre. Speciellt som både matematik- och naturkunskapslärare är det av intresseför mig, då naturen är en vanlig plats där detta snitt dyker upp.Den andra delen av uppgiften går dels ut på att undersöka hur elever i gymnasiet, årskurs tvåtolkar och utför geometri men även hur lärare utför och förhåller sig tillgeometriundervisningen. Uppgiften som eleverna löste var i grupper av tre, där jag spelade inelevernas samtal för att sedan kunna analysera dem. Jag kommer med hjälp av Van Hielenivåerförsöka kategorisera var deras förståelse ligger samtidigt som jag isolerar vilken nivåsom det möjligtvis finns kunskapsbrister på och föreslå vad som kan göras för att åtgärdadessa brister.Det framkom tydligt hur elevernas förmåga att ta fram tidigare inhämtad kunskap i ensituation utan instruktioner var svårt för dem, där brist i deras analytiska förmåga var mestframträdande..

Elevens ointresse för religionskunskapsämnet är ett känt fenomen som tyder på att det någonstans finns motsättningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap på gymnasiet skapa bättre förutsättningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkätundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartläggas för att veta vilket innehåll i undervisningen som de helst föredrar och om det stämmer överens med vad ämnet ska innehålla enligt ämnesplanen samt den undervisning de får. Resultatet visar att elevernas intressen för olika områden inom religionskunskap skiljer sig åt och vår tolkning är därmed att ämnesplanen täcker in elevernas önskemål om innehåll. Däremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhåller sig inte till elevernas intressen i den mån den bör göra..

Enligt forskning har matematikkunskaperna blivit allt sämre i den svenska skolan (Lithner, 2001) och därför finner vi det intressant att undersöka någon faktor som kan bidra till detta. Vi har undersökt vilka matematiska resonemang som krävs för att lösa uppgifter ur en lärobok på gymnasiet. Detta har vi gjort genom att klassificera uppgifterna i läroboken med hjälp av ett ramverk som beskriver olika typer av matematiska resonemang. Antingen går uppgifterna att imitera från läroboken eller så behöver man konstruera ett eget matematiskt resonemang som bygger på de matematiska egenskaperna hos de komponenter som finns i lösningsresonemanget. Resultaten visade att 73% av uppgifterna gick att lösa genom att på ytliga grunder identifiera liknande exempel, definitioner eller text i boken och imitera den där givna lösningsproceduren.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande.Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan.

Med den här studien vill vi visa elevens syn på sina matematikssvårigheter. Vad innebär dessa svårigheter för den enskilde eleven, dennes föräldrar och dennes speciallärare?Studien bygger på en fallstudie där syftet är att fördjupa våra kunskaper kring specifika matematiksvårigheter. Metoden som vi valt för arbetet är kvalitativ, då vi har intervjuat eleven, dennes föräldrar, speciallärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.Resultatet visar att elevens svårigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tänkande och taluppfattning. I speciallärarnas undervisning med elevers specifika matematiksvårighe-ter används metoder och test för att diagnostisera svårigheterna.