SammanfattningGeocaching är en sport och hobby som blir allt mer populär i Sverige. Antalet användare ökar ständigt och det finns inget som tyder på någon avtagande trend.  I Sverige finns Allemansrätten, som ger alla rätt att fritt röra sig i skog och mark. Den fria rörligheten gör att aktiviteter och sporter så som Geocaching utövas på platser långt ut i skog och mark. Utövandet av Geocaching har nu blivit så omfattande att det finns behov av vetenskapliga studier. Behovet av fler studier kring ämnet Geocaching belyses genom avsaknaden på publikationer samt att det uttrycks ett behov i de få skrifter som redan finns.  För att undvika framtida konflikter, på grund av nedskräpning i vår omgivning, i samband med utövandet av Geocaching, syftar studien till att undersöka huruvida en geocache kan bedömas som nedskräpning eller ej.

1957 sände sovjetunionen upp den första satelliten av dom 27 i nulägets existerande satelliter som an-vänds för inom GPS. Senare under kalla kriget så påskyndades finansieringen av GPS och fler satelliter tillverkades för att kunna ge bättre och mer exakt position.I dagsläge används GPSen för allt inom tjänstearbete och fritid, från flygplan för att hålla koll på kursen till hobby sport som Geocaching..

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet.

Kan naturstudier och informationsteknologi ge förutsättningar för ett lärande på ett sådant sätt att barns kunskaper, hälsa och sociala utveckling ökar? Denna uppsats undersöker hur skolbarns användning av två olika IT ? verktyg i naturen, påverkar deras naturkontakt på olika nivåer. Resultatet pekar på; att arbeta med en digital bildberättelse är en aktivitet som bör genomföras ensam, om ambitionen är att låta skolbarn uppleva direkt naturkontakt. Under arbetet med bildberättelsen kan dock det estetiska uttrycket ge andra dimensioner i lärandet. De barn som använde Geocaching som IT-verktyg i denna studie motiverades till rörelse och lärandet bestod i flera nya kunskaper om avstånd, väderstreck och matematik.