Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse.

Denna uppsats strävar efter att ta reda på vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen på gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lärare kan påverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar även lärarnasegen uppfattning av genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger på ett strukturerat observationsschema, utförda i två olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lärarna. De två olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning är mer aktiva iklassrummet och att pojkarna har intagit en mer dämpad och osynlig ställning. Intervjuernavisar hur Genussystem och regimer kan upprätthållas i klassrummet genom passiva elleromedvetna lärare..

Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om Genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför..

Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnors och mäns livsvillkor gestaltas i den tanzaniska författaren Elieshi Lemas roman Bränd jord - en kärleksroman (2005) utifrån ett genusperspektiv. I fokus har centrala motiv som rör sedvänjor, utbildning, äktenskap, moderskap och faderskap stått. Jag har också undersökt vilka strategier som karaktärerna använder sig av för att påverka sina liv i ett starkt traditionstyngt samhälle. Analysen visar att romanen gestaltar ett Genussystem där manligt och kvinnligt inte bör blandas och där mannen är norm. Detta Genussystem ligger väl inkapslat i det traditionella levnadssättet, där könsidentiteten för kvinnor och män formas tidigt.

Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp Genussystem och genuskontrakt.Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas.Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande Genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina Genussystem. Jag har främst fokuserat på om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen.

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna.

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan.

SammanfattningDetta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt Genussystem.   Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön.

Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i Genussystemet.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgår från Yvonne Hirdmans teori om Genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori där det praktiska medvetandet är i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anställda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrån tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten används i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojämställdhet råder inom områdena och trots att de upplever att detta har förbättrats sedan några år tillbaka, så är det mycket som tyder på att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck än tidigare..

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, Genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur pedagogernas verbala och kroppsliga agerande i förskolans samling bidrar till att skapa könskonstruktioner interaktionellt. Som teoretisk utgångspunkt används historikern Hirdmans Genussystem, vilket bygger på resonemanget att samhällets struktur kring kön och genus organiseras utifrån en dikotomi mellan könen och en hierarki där mannen/det manliga är överordnat kvinna/det kvinnliga. Därtill används ett kompletterande synsätt där också en eventuell pluralism i könskonstruerandet inom könskategorierna ska kunna bli synlig. Den datainsamlingsmetod som har använts är observation med hjälp av videoinspelningar, och analysen har sedan genomförts utifrån etnografiska riktlinjer. Observationerna har genomförts på en 3-5-årsavdelning och omfattar tio observationstillfällen som tidsmässigt varierar mellan femton och femtio minuter.