Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar:På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt?Hur påverkar idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på idrottslektionen?Vilka strategier har idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet idrott och hälsa?Vad anser idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa?Metod De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval.

This thesis explores how the Swedish magazine Morgonbris depicted women's new roles in the workforce during World War I and whether these depictions challenged or upheld contemporary gender structures. The study addresses two main questions, how Morgonbris portrayed women's new roles in the workforce and how this portrayal challenged or upheld contemporary gender structures. And also how the magazine integrated the ideal of respectability to engage and mobilize female workers, analyzed through Ronny Ambj?rnsson's descriptions of respectability ideals. Using Hirdman's gender system theory, which examines the maintenance of gender power structures through separation and hierarchy, and Ambj?rnsson's work on respectability ideals, the study employs a qualitative content analysis of articles from Morgonbris during the war years. By identifying and analyzing expressions of class and respectability ideals, the research uncovers strategies used to engage and mobilize female workers. The results show that Morgonbris portrayed women's entry into traditionally male-dominated labor sectors as a significant shift that challenged established gender roles.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur könsmönster och genus skildras i ett urval av åtta böcker skrivna av de mest populära svenska barnbokförfattarna enligt Barnboksinstitutet i Stockholm. Jag har valt att avgränsa mig till barnböcker skriva under 1970-talet samt 2000-talet. Jag ska även undersöka hur de utvalda barnböckerna från respektive decennium återspeglar det rådande samhället ur ett könsperspektiv. Materialet jag använder mig av är barnlitteraturen till den empiriska undersökningen, tidigare forskning inom samma ämne samt böcker skriva av genusforskare till min teoretiska utgångspunkt. Jag har tre teorier som jag använder mig av i studien, Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Helena Josefsons teori om social konstruktion och Maria Nikolajevas teori om genusstereotyper.

Uppsatsens syfte är att utröna hur vägledarna bemöter den potentiella rollen som förändringsagent gällande elevers studie ? och yrkesval. Undersökningen genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra verksamma vägledare i grundskolan. Resultaten visar att vägledarna anser att kön, klass och etnicitet utgör tydliga påverkansfaktorer i studie- och yrkesvalet. Könstillhörigheten är i många avseenden avgörande för valet av gymnasieutbildning och den indikerar även mängden av efterfrågan på vägledning.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka Genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.