Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för Genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt.

Syftet med denna uppsats var att utreda vilken inverkan Genusstrukturer har på de konstnärliga valen hos en skådespelare samt hur skådespelare talar om genus i förhållande till sitt yrke. Begreppen genus och konstnärliga val behandlas och diskuteras för att klargöra vad som ska läsas in i begreppen vid slutdiskussionen.I det förberedande arbetet har jag gått igenom några genusforskares forskningsarbeten om Genusstrukturer. Framför allt har jag valt att framlägga genusforskare som i sina arbeten beskriver genus som performativt och språket och talet som konstituerande för det sociala könet. Skälet till urvalet av forskare är att kunna göra jämförelser med hur språket och talet hos en skådespelare och dess medarbetare formar skådespelarens gestaltningsval, på ett både medvetet och omedvetet plan. Därtill har jag gått igenom Malmö operas jämställdhetsplan för 2013-2015 och HSMs likabehandlingsplan från 2012 och hur policydokument som dessa möter skådespelarnas och studenternas behov av formella och teoretiska jämställdhetsverktyg.Jag har intervjuat fyra skådespelare på Malmö opera och ställt frågor kring genus och olika skeden i repetitionsprocessen.

Uppsatsen undersöker Genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Mitt arbete tar upp varför förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det är så belyses också i arbetet. I min undersökning ingår både manliga och kvinnliga förskollärare samt en kommunal tjänsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollärare är i så stor majoritet och vad det beror på att de manliga förskolärarna i förskolan är så få, presenteras. Undersökningen är genomförd på fem olika förskolor samt på ett kommunalkontor i Nordvästra Skåne..

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall män och kvinnor representeras på lika eller olika sätt i en svensk branschtidning. Syftet har även inkluderat att studera ifall det har skett någon förändring i denna representation över tid. Därför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka är år 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frågeställning som vi har avsett att besvara är: Hur har män och kvinnor porträtterats i branschtidningen Veckans Affärer från 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det också någon skillnad i hur mycket utrymme som män respektive kvinnor har fått i branschtidningen genom åren? Undersökningen har tolkats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av R.W.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att Genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna..

I denna uppsats studeras hur två kommunala förskolor förhåller sig till jämställdhetsfrågan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av två skolledare och fyra pedagoger samt observationer av två pedagoger som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan. Resultatet visar att skolledningen är ytterst viktig för jämställdhetsarbetet, att arbetet har låg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam målsättning, att utbildning och självreflektion är en förutsättning för att skapa medvetenhet, att Genusstrukturer i kombination med egna värderingar och attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att det är svårt att vara den som bär genusglasögonen, att det är svårt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll..

Denna studies syfte är att undersöka hur genus framställs i barnböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern. Syftet innefattar även att undersöka hur medvetna förskollärare är om vilken påverkan barnböcker har på barn utifrån ett genusperspektiv. För att nå studiens mål har fyra pedagoger intervjuats och sex stycken barnböcker har granskats utifrån genus. Studien visar att tidigare forskning menar att det finns böcker som utmanar traditionella könsmönster men att de flesta böcker fortfarande är könsstereotypa. Vi som genomfört denna studie har sett samma mönster i de böcker som analyserats.

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur Genusstrukturer tar sig uttryck när svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i två delar. Den första delen är en kvantitativ översikt där alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan åren 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrån bland annat ämnesval. Därefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjälp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmärkning samt ?hårda? och ?mjuka? nyheter.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att Genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna..

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i träningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom områdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade området genus och funktionshinder. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser på bemötandets betydelse, och med hjälp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte är något de fokuserar på i sin undervisning då de utgår ifrån varje elevs behov på grund av elevens funktionsnedsättning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar på olika sätt, men det är svårt att säga om det beror på Genusstrukturer eller på barnens olika förutsättningar. Ett sociokulturellt perspektiv på tolkningen av resultaten tyder på att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrån en socialpedagogisk modell bestående av fyra teman; relation, läroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstå och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrån den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har använts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgående under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser är att de professionella arbetar utifrån den socialpedagogiska modellen när de; skapar relationer med vardaglig och informell prägel, utformar läroprocesser i syfte att främja social förändring, synliggör Genusstrukturer genom reflektion och handling, samt använder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i någon utsträckning bidrar med identifikationsobjekt för unga läsare och att undervisningen har som mål att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benämnd diskursteori tillämpats. Resultatet av analysen har sedan ställts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och Genusstrukturer skapas och upprätthålls.

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.