Syftet med studien var att undersöka hur behandlare upplever högkänslighet hosungdomar med psykosocial problematik. För att få en vidare förståelse förhögkänslighet ville vi även se hur personer med högkänslighet upplever sittkaraktärsdrag. Detta ville vi undersöka utifrån ett Genusperspektiv. Studien baserades påtotalt tolv kvalitativa intervjuer varav åtta behandlare inom Hem för vård eller boendeoch Familjehem, samt fyra medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga.Högkänslighet är ett karaktärsdrag hos 15-20 procent av befolkningen. Detta innebär attman är extra känslig för sinnesintryck och bearbetar dessa mer noggrant.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur Genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett Genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte.

Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ?hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?? Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor.

Uppsatsen syftar till att uppmärksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktärer och skildrat olikheter mellan män och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förväntningar och uppfattningar. Eftersom det är lärares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgår ifrån ett Genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, värden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populära bilderböcker.

Syftet är att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förändra sina liv och hur de fått livet att fungera nyktert. Frågeställningarna är: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förändra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervården eller andra faktorer som hjälpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? På vilket sätt ser kvinnorna annorlunda på sig själva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestått av sju intervjuer med kvinnor ur passande målgrupp. Analysen har gjorts utifrån tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som använts har varit Genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält.

Syftet med denna studie är att undersöka tre gymnasielärares upplevelser av att arbeta genuspedagogiskt med litteratur i svenskundervisningen. Avsikten är även att undersöka om lärarna har en planerad struktur för hur detta bör genomföras samt att undersöka hur de upplever läromedlen som finns på respektives skolor, ur ett Genusperspektiv. Arbetet är baserat på tre intervjuer med lärare som är verksamma vid olika gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige.Under intervjuerna har det framkommit att de tre svensklärarna i denna undersökning i olika hög grad anser att Genusperspektivet är någonting angeläget att arbeta med i undervisningen. Trots detta har inte samtliga en positiv syn på begreppet genus. Att den negativa synen på Genusperspektivet beror på rädsla inför att förändra den egna uppfattningen av könsroller är en möjlighet.

Denna litteraturstudie ämnar undersöka varför det är skillnad mellan tjejers och killars läsning och läsvanor samt hur synen på läsning som något lustfyllt respektive bildande ser ut idag. Utgångspunkten för studien och området är avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter samt den senaste PISA-undersökningen från år 2012, som konstaterar att killar läser sämre än tjejer. Utifrån tidigare forskning presenteras de förklaringar som finns kring skillnaderna, där de sociokulturella förklaringarna står i fokus men för att få ett större perspektiv och förståelse för området så kommer även de biologiska förklaringarna att synliggöras.Av de resultat som presenteras är de sociokulturella förklaringarna som exempelvis betydelsen av läraren kön, bristen på manliga förebilder, läsning som något kvinnligt några av de återkommande argumenten för skillnaderna i tjejers och killars läsning. Flertalet forskare belyser dock att de biologiska förklaringarna, såsom mognad och hjärnans utveckling, behövs tillsammans med de sociokulturella för att kunna förstå och motverka skillnaderna av tjejers och killars läsning. Synen på läsning, då som nu, påverkar inställningen där den kvinnliga nöjesläsningen oftast ses som mindre värd i förhållande till mäns bildande läsning.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett Genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur Genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Denna studie handlar om ungdomars fysiska självkänsla och baserar sig på en grupp ungdomar med åldrarna 16-18 år. Syftet är att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig ur ett Genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka ungdomarnas fysiska självkänsla används en bearbetad enkät av Raustorp (2006) som kallas Sådan är jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkätens namn är Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. Enkäten delades ut till 100 elever på ett praktiskt gymnasium i Skåne.

Aim: The aim of this study was to examine health professionals´ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen på sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionals´ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice.

På 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benämningen på det sociala könet. Forskare idag menar att det inte är en slump att kvinnor oftare än män väljer yrken som kräver en högre social kompetens, då könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses män vara bättre på abstrakt matematik medan kvinnor har lättare för att använda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utsträckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vårt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare åt när det gäller att ta till sig revisionsinformation?.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet psykosocial arbetsmiljö och personalomsättning i restaurangbranschen. Restaurangbranschen har den högsta personalomsättningen av alla svenska branscher. Då forskningen angående branschens arbetsförhållanden ur personalens perspektiv är relativt outforskad i dagsläget blir det angeläget att undersöka deras uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är, därmed, att undersöka hur anställda på några à la carte-restauranger uppfattar den psykosociala arbetsmiljön samt om det har något samband med restaurangernas personalomsättning. Populationen för studien är à la carte-restauranger i Stockholms innerstad.

Syftet med denna uppsats var att med utgångspunkt från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur två kända företags presentationer av en önskvärd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur Genusperspektiv utfördes på texter från H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus låg genomgående på konsekvenser av sociala konstruktioner och på oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.