Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

Detta examensarbete åskådliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vägledning. För att genomföra detta har vi tagit hjälp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jämställdhet, neutralitet och metoder. Vi har också tagit hjälp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvägledare för tips på arbetssätt för genusmedveten vägledning. Utöver detta har vi använt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gällt ex-empelvis jämställd vägledning och förändringsmöjligheter på arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanställa våra nyfunna kunskaper kring genus och vägledning.

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, Utbildningsradions TV-program Hej Litteraturen! in the light of feminist literature studies conducted during the last twenty years. I want to examine if the feminist literature studies have had any impact on contemporary teaching material regarding the question of how much space in time is given to men versus women and which female authors are included in the literary canon. Hej Litteraturen! is a TV program produced in 2010 intended for high school teaching of literature history.   By conducting a content analysis in which I divide the study in a quantitative and a qualitative component, I have investigated how much space and time is given to female writers and how they are presented. My analysis draws on use Yvonne Hirdman?s theory of the gender system.   The result shows that the female authors get 37 percent of the total reference space and 42 percent of the time-space. The program has sought to describe male and female authors equally and gives them weight and relevance to the sections in a similar manner.    In conclusion, Hej Litteraturen! is a tutorial which embraces parts of the criticisms that have existed in historical literature review papers in general and literary history textbooks in particular. Hej Litteraturen! has worked on gender aspects of the program and by picking up contemporary authors as reference points for literary history in the present, the program contributes not only not only in renewing the literary canon, but also in balancing out the dominance of male writers in the history of literature..

Titel: Synen på genus och dess påverkan på ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poängHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om Vård av Unga (LVU) och ungas problematik i förhållande till denna, utifrån ett Genusperspektiv. Detta utifrån intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gällande paragrafen. Studien är framarbetad utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet består av socialsekreterarnas syn på kriterierna i 3 § LVU i förhållande till kön, deras syn på rättsystemet, och hur den egna yrkesrollen påverkas av samhällsvärderingar gällande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och påverkar arbetet med unga.

BAKGRUND: Sverige har gått igenom stora förändringar, från att ha varit ettindustrisamhälle till att nu vara ett informationssamhälle. Då samhället harförändrats har detta även påverkat förskolan som institution. Förskolan hargått från att ha varit en form av välgörenhet mot fattiga mödrar till att taemot barn ur alla samhällsklasser, detta för att kvinnor idag yrkesarbetarför att bidra till familjens försörjning. Förskollärarutbildningen harförändrats från att ha varit en seminarieutbildning utan statligt stöd till attnu vara en akademisk utbildning med statligt stöd.SYFTE: Vi vill ur ett genusteoretiskt - och historiskt perspektiv studera densamhälleliga förändring och utveckling som bidrog till barnkrubbans start iSverige år 1854 och dess utveckling, som har lett fram till dagens förskolaoch läroplan, Lpfö 98. För att kunna få fram ett svar har vi utgått frånföljande tre frågeställningar: Hur har förskolan som institution vuxit fram?Hur har förskolans pedagogiska förhållningssätt vuxit fram? Hur harförskolans framväxt skett utifrån ett Genusperspektiv?METOD: Undersökningen är genomförd som en litteraturstudie.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.

Vi i Sverige anser oss ge relativt jämställd vård. Tidigare forskning visar ändå på att det existerar ojämställd vård. Exempel på detta är vid hjärt- och kärlsjukdomar där symtomen kan vara olika. Oftast är det då till kvinnans nackdel men även ibland till mannens. Detta kan leda till underbehandling och att vissa åkommor inte upptäcks.

Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet.

Manliga sjuksköterskor är en minoritet och efter att de gavs möjlighet till legitimation har de existerat i ca 60-65 år. Männen fick enligt lag möjlighet till utbildning på 1950 talet.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskor erfarenheter av omvårdnadsarbetet.Metod: Allmän litteraturstudie baserad på artiklar från databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Artiklar som beskrev manliga sjuksköterskors erfarenheter inkluderades, bearbetades och analyserades enligt innehållsanalys. I resultatet bildades tre kategorier ?Yrkesrollen?, ?Yrkesutövning? & ?Yrkesutbildning?.Resultat: Mest framträdande var fysisk beröring.

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I denna uppsats undersöks marknadsföringen av två civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet, nämligen medicinsk teknik samt teknisk fysik och elektroteknik. Ämnesfördelningen av de obligatoriska kurserna under utbildningarnas tre första år är liknande medan könsfördelningen på dessa två program skiljer sig mycket åt. Det ena programmet har en mycket låg andel kvinnliga studenter medan det andra programmet har en jämn könsfördelning. För att undersöka om potentiella studenter, såväl tjejer som killar, tilltalas av dessa utbildningars marknadsföring genomförs fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som läser naturvetenskaplig linje.

Visor är ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan är främst att skapa glädje, känna gemenskap och utveckla språket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollärarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förståelse för textinnehållet. Till grund för studien låg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de föreställningar kring könsroller som uttrycks i visor.Studien genomfördes på tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollärare och barn, där sex förskollärare samt sex barn deltog.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka vilket synsätt pedagoger och elever har på den fysiska aktiviteten i fritidshemmet. Vi undrar hur pedagoger och elever resonerar kring den fysiska aktiviteten och vad den kan bidra till gällande elevernas koncentrationsförmåga, kunskapsutveckling, rörelseförmåga samt hur miljön är utformad för att främja tillgång till elevers fysiska aktivitet i förhållande till ett Genusperspektiv. För att kunna besvara ovanstående forskningsfrågor har vi utgått ifrån tidigare forskning samt empiriskt undersökningsmaterial. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever. Intervjuerna innehöll bland annat frågor som berör miljön, rörelsens betydelse, könsroller, rörelseanpassat material och tid till fysisk aktivitet. Resultatet visar att både eleverna och pedagogerna anser att en fysisk aktivitet är betydelsefull i fritidshemmet. Pedagogerna försöker lägga upp ett arbete i verksamheten där den fysiska aktiviteten synliggörs.

Introduction: Malnutrition leads to loss of health and coexists with disease and loss of function. A good nutritional status becomes more important the older you get to maintain a good health. Studies show that it is important to identify and prevent malnutrition in its early stages. Men and women recieve different medical treatment in a number of different medical diseases. There are few studies in nursing from av gender perspective.Aim: The aim of this study is to examine the prevalence of malnutrition in the elderly in Västra Götaland with focus on gender differences when it comes to prevalence and nursing interventionsMethod: A register study with av quantitative approach is conducted to answer the aim.

Denna uppsats handlar om att utifrån ett Genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasieläroböcker i historia framställer, och har framställt, män och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-årsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, åt manliga respektive kvinnliga namngivna karaktärer, och dels hur dessa karaktärer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger således på såväl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger även ett komparativt moment där böcker som givits ut under Lgy70 jämförs med böcker som givits ut under Lpf94.I studien framkommer att det finns såväl likheter som skillnader. Likheterna finner vi främst i de ord och uttryck som används för att beskriva historiska karaktärer. Det är i hög grad samma ord som återanvänts; ord som i många fall medverkar till en historieskrivning med aktiva män och passiva kvinnor.