Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i grundskolans senare del har för inställning till ämnet idrott och hälsa när det gäller intresset för ämnet och dess innehåll ur ett Genusperspektiv. Hur upplever eleverna de fysiska aktiviteterna under lektionerna? För att få svar på detta har följande problempreciseringar ställts: vad har pojkar och flickor för inställning till ämnet idrott och hälsa på högstadiet?, Finns det några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller val av aktivitet, i så fall vilka?, Deltar flickor på samma villkor som pojkarna på idrottslektionerna?, Vill eleverna att det ska vara samundervisning? Som bakgrund tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund om Genusperspektivet i skolan, och elevernas inställning till idrott och hälsa. I den empiriska delen redovisas bland annat undersökningens upplägg och i resultatet visas svaren på enkäter och observationerna i löpande text och i form av tabeller. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultatet kring undersökningen som visar bland annat att inställningen till ämnet idrott och hälsa är mer positivt bland pojkarna.

Den internationella studien PISA visar att pojkars genomsnittliga läsförståelse över hela världen är sämre än flickors. Trenden att pojkar presterar sämre än flickor har varit återkommande i samtliga PISA-studier på 2000-talet, och debatten om den svenska skolans nedgång var häftig i svensk media när PISA:s resultat presenterades. I vår undersökning belyser vi konsekvenserna som PISA har fått för såväl aktuell forskning som lärares praktik. Forskningsbakgrunden berör PISA:s funktion samt vad ledande forskare skriver om pojkars läsförståelse. Den empiriska delen består av intervjusvar från semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare på fältet.

Syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur elevernas läsförmåga utvecklas om de går i åldersblandad eller i åldershomogen klass.n annan del av syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur pojkar och flickor utvecklar sin läsförmåga i de båda olika klasstyperna. För att göra undersökningen har olika lästest använts. Genom att jämföra resultat i årskurs tre med resultat från inskolningsprov i årskurs ett har jag försökt att få ett mätbart värde på elevernas läsutveckling. Resultaten har i lämpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet är kvantitativt till sin karaktär. Resultaten pekar på att det är större skillnad på pojkars och flickors läsförmåga och på deras läsytveckling än vad det är på elever från olika typer av klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de åldersblandade eleverna är något bätre.

The aim of this masters thesis is to investigate how childrens librarians deal with gender issues in their work when acquiring and mediating books to children, and how reviews in Bibliotekstjänsts Sambindning can be of help in this aspect. The thesis focuses on children between 6 and 12 years of age and their reading of fiction. Four interviews with childrens librarians and an examination of reviews in Sambindningen have been carried out. The reviews were examined both by finding out with what frequency gender issues are dealt with and by studying 20 childrens books from a gender perspective, comparing my judgement with the one they got in the reviews. The examination of Sambindningen showed that the reviews therein only sporadically bring up gender issues.

The aim of this Masters thesis is to examine how the image of the girl and her environment in the Swedish youth literature has changed during the 1980s to the 2000s. We have focused on how the girls creates gender in fiction. The introduction chapter in this essay covers a short history over Swedish youth literature and how the Swedish youth culture has developed, followed by a description of how the girl in the real world relates to gender. The books we have chosen are written by Swedish authors and the plot partakes in Sweden with female protagonists. We decided to do a close-reading of the novels and analyse them by an analytical model, consisting of several questions.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor. Forskning visar att kvinnor söker vård senare och får sämre vård än männen. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Uppsatsen är en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Artiklarna analyseras enligt Granheim och Lundmans metod.

Detta arbete tar upp hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Fackförbund består av sina medlemmar och har många viktiga frågor att förhålla sig till och att bevaka i arbetslivet för sina medlemmars räkning. En av de frågorna är jämställdhet och på det undersökta fackförbundets hemsida tar man upp hur jämställdhet är en av förbundets grundpelare eller som en av ombudsmännen uttrycker det ?en av förbundets många hjärtefrågor?. Detta arbetes syfte är att ur ett jämställdhetsperspektiv och Genusperspektiv studera och analysera hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. Våra svenska politiker har blivit hårt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den här uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker använt sig av för att försvara sig själva eller sin politik. Detta är intressant ur ett retoriskt perspektiv då jag studerat hur dessa politiker agerat för att återuppta förtroendet hos svenska folket.

This paper is a study of a European citizenship in relation to two different perspectives on citizenship ? universalism and pluralism - from a gender perspective. We discuss a universal citizenship with equal rights and a pluralistic citizenship with different rights (groupdifferentiated rights), in relation to women within the European Union.First, we try to decide whether the European citizenship draws towards a universal or pluralistic direction. Secondly, we discuss problems with the universal and the pluralistic citizenship in relation to women in EU. It's not evident which of them best favours women's needs and interests; both are problematic in its own way.

The aim of this paper is to elucidate and analyze history teacher's didactic choices in the conflict between unequal educational materials and the requirements of equality in the curriculum of Swedish secondary school. The empirical data consists of interviews with five secondary school history teachers, observations of their lessons as well as analysis of their tests. The starting point was to investigate teachers' didactic work in the role as a bridge between the non-equal historiography presented in textbooks in history and the curriculum?s demands for equality. Three different approaches have been observed in the teachers' didactic work when considering gender perspective into their teaching: that women become extensions in a male-dominated historiography; that another part of the story is presented when a gender perspective is considered; and that the gender perspective is included in history teaching and becomes an integral part of all the content of the subject.Several of the teachers acknowledged that gender equality is less prioritized than the courses core content and related assessment criteria.

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka hur barn framställs i förskolans fotodokumentation utifrån ett konstruvistiskt perspektiv på genus och identitet. En semiotisk bildanalys gjordes av bilder från Dagboken och Pärmarna, två dokumentationsformer som främst riktar sig till föräldrar. En enkät delades också ut till personalen på den studerade förskolan. Resultaten visar att pojkar avbildas oftare än flickor. Barnen framställs i hög utsträckning som aktiva, något som samtliga pedagoger också eftersträvar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur manlighet konstrueras och representeras i modemagasinet King utifrån ett Genusperspektiv. Dels ges en översikt över empirin och dels genomförs en djupare analys med semiotik som metod, av sex stycken reportagebilder. Mer specifikt undersöks hur kroppsspråk, klädkoder, frisyrer, attribut och kameravinklar bidrar till att konstruera manligt och kvinnligt samt vilka manlighetsideal som förekommer med teorin om bland annat hegemonisk maskulinitet som verktyg. I min gestaltning använder jag montageteknik som metod för att synliggöra, problematisera och bidra till ökad förståelse för detta. Resultatet visar att King har ett nytt sätt att porträttera manlighet på.

In Sweden today, more women are still going on parental leave than men. The number of men and women going on parental leave is more equalized than ever before. At the same time the inequalities are still big and more women than men choose to work part time up till the child is eight years old.The aim of the study is through a gender perspective, to investigate the preschool teacher?s thoughts about the daily meetings with parents and the contact during induction. The study is based on the theoretical concepts: gender, norms and gender equality as well as three questions.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur distriktssköterskor och distriktsläkare framställer sin egen och den andres expertis och hur uppfattningarna kan påverka deras yrkesroller sedda ur ett Genusperspektiv. Vi utgick från frågeställningarna: 1. När distrikts-läkarna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktssköterskor-na som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yrkesutövningen? 2. När distriktssköterskorna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktsläkarna som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yr-kesutövningen?  Studien  har  gjorts  med  semistrukturerade  kvalitativa  djupintervjuer  med fem distriktssköterskor och fem distriktsläkare som arbetar på en vårdcentral.

Studiens syfte är att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser ämnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett Genusperspektiv. Vi har använt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För att analysera vårt resultat har vi använd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe?s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson?s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen.